Historieförmedlingen i svenska folkskolan, historiesyn och fostran..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.

Intresset för ledarskap Àr stort massmedia skapar rubrik kring ledarskapet och hur det ska bedrivas. Det svenska sÀrdraget har vuxit fram ur en stark tradi­tion och kan ha bidragit till den unika svenska ledarskapsstilen, vilken kan vara framti­dens ledande ledarskapsstil. En ledarskapsegenskap Àr self-efficacy vilken stÄr för individens subjektiva tro pÄ sin egen förmÄga. Organisationer bör ge mÀn och kvinnor samma förutsÀttningar för ledande positioner. Aktuell studie Àr en enkÀtbaserad kvantitativ studie som under­sökte om graden av self-efficacy har betydelse för den svenska ledarskaps­stilen och om genus pÄverkar denna.

Syftet med studien Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder Àr att systematiskt analysera innehÄllet i skriftliga dokument som kan sÀgas utgöra eller har utgjort vÀrdegrunder för allmÀnna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rÄdande maktordningen i samhÀllet och den vÀrdegrund som rÄder i allmÀnna svenska skolor. Detta tycks gÀlla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna föresprÄkar. AllmÀnna skolor kan sÄledes i hög grad ses som redskap för att reproducera, Äterskapa, makten hos för tillfÀllet dominerande samhÀllsgrupper och för att styra eleverna, samhÀllsmedborgarna, i önskvÀrd riktning..

I vÄr uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för Àmnet Svenska 2000 med inriktning mot Ärskurs 9 och Àmnesplanen för Svenska 1. Detta med utgÄngspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Syftet med studien Àr att undersöka hur muslimska förÀldrar upplever mötet med den svenska förskolan. Vilka problem uppstÄr enligt förÀldrarna och hur tycker de att de blir bemötta av förskolepersonalen. Jag valde att anvÀnda mig av intervjuer som metod. Jag intervjuade sammanlagt fyra muslimska förÀldrar. Resultatet visar att förÀldrarna bland annat tycker att det Àr problematiskt att fÄ barnen att följa de religiösa föreskrifter som förÀldrarna vill dÄ de Àr i förskolan.

Vi har granskat svenska företag som blivit uppköpta av utlÀndska företag för att undersöka hur sysselsÀttningen i den svenska verksamheten pÄverkats efter uppköpet. Vi undersökte om centrala svenska huvudkontorsfunktioner flyttas utomlands efter förvÀrvet. För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en induktiv metod. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ studie med kvantitativa inslag i form av en jÀmförelsestudie. Vi undersökte Ätta utlÀndska företagsuppköp av svenska företag.

Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och förĂ€ldrars behov. Upplever muslimska barn och förĂ€ldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande Ă€n andra? PĂ„ vilket sĂ€tt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstĂ„ av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de omrĂ„den i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svĂ„ra att delta i samt ger exempel pĂ„ hur lĂ€rare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till Ă€r att mĂ„nga förĂ€ldrar kĂ€nner bristande engagemang frĂ„n lĂ€rarens hĂ„ll nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€tta sig in i olika religioner. Vi har ocksĂ„ kunnat se att det inte fanns nĂ„gon skolplan om hur muslimska barn och förĂ€ldrars behov bör bemötas, i kommunen dĂ€r vi genomförde vĂ„r undersökning..

Den bearbetade bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med lÀrare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan nÀr det gÀller kulturmöten. Deras svar Àr ett litet urval av den mÀngd av erfarenhet som finns ute pÄ de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tÀnkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat vÄra kunskaper som pedagoger.VÄra frÄgestÀllningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhÄllningssÀtt har lÀrarna till invandrarelever i den svenska skolan?.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

I likhet med svensk lag saknar Europakonventionen reglering avseende högsta möjliga hÀktningstid. Huruvida en hÀktningstid varit skÀlig har egentligen inte prövats av den svenska domstolen medan Europadomstolen har en omfattande praxis dÀr frÄgan om skÀlig hÀktningstid prövats. Den övergripande frÄgestÀllningen har under uppsatsen varit om svenska hÀktningstider Àr skÀliga mot bakgrund av Europakonventionens bestÀmmelser. För att bemöta frÄgan har en rÀttsdogmatisk metod anvÀnds dÀr bÄde beslut frÄn JK och andra organ studerats för att kompensera för avsaknaden av lÀmplig juridisk litteratur. Utöver det har rÀttsfall frÄn Europadomstolen samt den svenska domstolen presenterats som till viss del berör frÄgan.

Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.