Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Bakgrund: En rad smÄ och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen Àr nu i fÀrd att göra gör nu sitt intÄg pÄ den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs pÄ olika sÀtt. Dessa teorier Àr frÀmst baserade pÄ andra typer av företag Àn pÄ sÄdana som nu stÄr inför att etablera sig i Latinamerika. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för smÄ och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska smÄ och medelstora IT- och telekomföretag.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

Vid sidan av de stora möjligheter tillvÀxtlandet Kina ger upphov till för utlÀndska aktörer, tillkommer Àven sÀrskilda svÄrigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien Àr att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska smÄ och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frÄgan som uppsatsen Àmnar besvara Àr sÄledes vilka aspekter som utgör sÀrskilda svÄrigheter för dessa företag pÄ Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och Àr av explorativ karaktÀr, dÀr intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering pÄ den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affÀrsmÀssiga karaktÀrsdrag som utgör svÄrigheter för svenska smÄ och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras Àr att bristande marknadsspecifik kunskap, begrÀnsad kapacitet och oetablerade relationer Àr sÀrskilda svÄrigheter som svenska smÄ och medelstora företag inom modeindustrin stÀlls inför vid etablering i Kina..

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affÀrssystem. Vid genomgÄng av tidigare studier och forskning specificerades Ätta olika teman, som stod som grund för utveckling av vÄr kvantitativa enkÀtundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pÄlitlighet och sÀkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt anvÀndarvÀnlighet och anvÀndbarhet. Undersökningspopulationen delades Àven in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag vÀrderar affÀrssystems pÄlitlighet och sÀkerhet högst.

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Debatten gÄr idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i smÄ och medelstora företag.Anledning Àr att den svenska revisionen pÄverkas till allt större del av den internationellautvecklingen dÀr det i dagslÀget endast Àr Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmÄ och medelstora företag. VÄr uppsats hade dÀrför som syfte att beskriva, sÀrskilt utifrÄnrevisorns synvinkel, tÀnkbara effekter av en slopad revisionsplikt i smÄ och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vÄr problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för smÄ och medelstora företag innebÀra i Sverige? VÄrt arbete utgick frÄn endeskriptiv ansats dÄ vÄrt syfte var att beskriva och vi valde att anvÀnda en kvalitativ metod föratt besvara vÄr frÄgestÀllning. Genom att ta del av befintlig teori samt vÄra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för smÄ och medelstora företag iSverige kommer att innebÀra övervÀgande positiva effekter.

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Att utveckla datalager innebÀr hantering av ett antal faktorer som kan avgöra sÄvÀl implementationens framgÄng som misslyckande. Hantering av dessa faktorer pÄ smÄ och medelstora företag Àr kritisk eftersom företag av denna storlek Àr sÀrskilt kÀnsliga för de ekonomiska förluster detta kan orsaka.Denna rapport redovisar resultat frÄn en undersökning pÄ smÄ och medelstora företag inom VÀstra Götaland avseende dessa företags uppfattning av utveckling av datalager. Företag instÀmmer i stort sett med litteraturens beskrivning av det som huvudsakligen bör beaktas vid datalagersprojekt. Men, till skillnad med litteraturen, lÀgger respondenterna mer vikt pÄ ledningens engagemang i datalagerprojekt Àn pÄ ekonomi och teknikNyckelord: Datalager, SmÄ och medelstora företag, erfarenhet med datalager, ledningens stöd..