Sökresultat:
17524 Uppsatser om Svenska sjölagen - Sida 10 av 1169
Finansiell rÄdgivning, konsumenten & lagen - En studie gÀllande lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter, sett ur bankens perspektiv i praktiken
Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsÀtta en utredning för att kartlÀgga frÄgor avseende finansiella rÄdgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frÄgor betrÀffande konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lÀmpliga ÄtgÀrder för att förstÀrka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom dÀrmed att benÀmnas, lag om finansiell rÄdgivning till konsumenter. Lagen trÀdde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag Àr bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse och ge lÀsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter har pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rÄdgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.
Erotik och Pornografi i spelfilmer
Den hÀr uppsatsen handlar om sexualitet och sexuella normer i vÄrt samhÀlle och kring sexuella bilder pÄ spelfilmer. Om man kan visa starka sexuella bilder i spelfilmer utan att man gÄr över normernas grÀnser och hur lÄngt man kan gÄ innan man gör det. NÀr lagstiftningen anser att bilderna blir ett brott emot lagen eller nÀr censur lagen gÄr in och klipper bort scener. Det ingÄr Àven en analys pÄ Larry Clarks filmer Kids, Bully och Ken Park, dÀr alla filmerna har starka sexscener med tonÄringar. Jag har valt att sÀtta bilderna i olika kontexter för att finna ut vart grÀnsen gÄr innan en erotisk bild blir pornografi..
Hur arbetet inom socialtjÀnsten har förÀndrats efter lagÀndringen, dÀr barn som bevittnat vÄld fÄtt brottsofferstatus och rÀtt till stöd och hjÀlp
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
En studie inom socialt arbete om förhÄllningssÀtt till Àldre med alkoholproblematik
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Revisorns anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott - fyller lagen sin funktion?
En mycket vanlig arbetsuppgift för mÄnga revisorer Àr att revidera, vilket gÄr ut pÄ att bedriva kontroll, granska och ge rÄdgivning i klientens nÀringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgÄng till företagets alla rÀkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn fÄr en djup insyn i företagets rörelse och Àven fÄr ta del av kÀnslig och hemlig information, som i fel hÀnder skulle kunna skada företaget. PÄ grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes Àndringar i Aktiebolagslagen som innebÀr att revisorn har anmÀlningsskyldighet nÀr han misstÀnker ett ekonomiskt brott.
Rökfria serveringar: förutsÀttningarna för implementering av lagen om rökförbud
Den nationella folkhÀlsopolitiken har som övergripande mÄl att uppnÄ en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Inom tobaksomrÄdet Àr mÄlet att minska bruket av tobak. Den 1 juni 2005 trÀdde lagen om rökförbud i kraft. Förbudet innebÀr att det Àr förbjudet att röka pÄ alla serveringsstÀllen, med undantag för uteserveringar. Genom ett rökförbud vill staten skapa en god och rÀttvis arbetsmiljö för krog- och restauranganstÀllda men Àven minska konsumtionen av cigaretter.
Lagen om anmÀlningsplikt: vilken Àr revisorernas instÀllning till lagen och hur pÄverkas deras yrkesroll?
En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. Ă
r 1998 lade Aktiebolagskommittén fram ett förslag till Àndring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmÀla brottsmisstanke till Äklagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott trÀdde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmÀlningsplikten trÀdde i kraft har revisorer fÄtt ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. FörÀndringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten dÀr revisorer sÄgs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.
SARBANES-OXLEY ACT - lagens pÄverkan pÄ bolag i Sverige
Som svar pÄ de mÄnga redovisningsskandalerna som intrÀffat i USA de senaste Ären utformades Är 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen stÀller bland annat högre krav pÄ bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillÀmpas dock inte bara pÄ bolag i USA, utan Àven icke-amerikanska bolag som Àr registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestÀmmelser. Detta innebÀr att flera bolag i Sverige mÄste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag trÀder i kraft sommaren 2006.Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige pÄverkas av Sarbanes-Oxley Act. UtifrÄn tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s pÄverkan pÄ bolagen.
Skillnader i stÄndpunkter kring LAS och kompetens ur fackligt och arbetsgivarvÀnligt perspektiv
Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.
"Jag pÄverkade henne och hon pÄverkade mig" : en studie av personliga erfarenheter av att genomgÄ en Tapas Acupressure Technique- behandling
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Unveiling French Society - A qualitative study on young Muslim women's opinions and experiences regarding the law on religious symbols
Den lÄnga traditionen av sekularitet i Frankrike har ett stort inflytande i den publika sfÀren och har dÀrmed blivit djupt rotad i den franska identiteten. Den sekulÀra ideologin har resulterat i en lag som förbjuder religiösa symboler i skolan. Sedan hösten 2004 fÄr muslimska flickor inte lÀngre bÀra slöja i skolan. Syftet med denna uppsats Àr att presentera unga muslimska kvinnors uppfattning och syn angÄende denna nya lag. Uppsatsen strÀvar efter att förstÄ hur lagen har pÄverkat dessa kvinnor.
Konkurrens och Segregation : En studie om unga vuxnas uppfattningar kring friskolor
Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenÀr anmÀlnings- eller tillstÄndspliktiga. Dessa företag ska lÀmnamiljöinformation i förvaltningsberÀttelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpÄverkan anvÀndervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att för Är 2013 se hur vÀl detillstÄndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillÀmpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen pÄ kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi anvÀnder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsÀttning, branschtillhörighet, revisionsbyrÄ ochskuldsÀttningsgrad.
Lagen om marknadsmissbruk: ett verktyg för att motverka ekonomisk brottslighet
Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital frÄn placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt Àr det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgÀnglig information, det vill sÀga att marknaden Àr effektiv. VÄr ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gÀllande marknadsmissbruk. Vi har Àven pÄ ett tydligt sÀtt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna Àr utformad, samt tittat nÀrmare pÄ det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..
AffÀrsmÀssighet i allmÀnnyttan : Har lagÀndringen 2011 gett nÄgon effekt?
AllmÀnnyttan har under lÄng tid försörjt Sverige med hyresbostÀder. De senaste Ären har konkurrensen i form av privata bostadsbolag och omvandling av hyresrÀtter till bostadsrÀtter lett till att allmÀnnyttan inte lÀngre har samma funktion som tidigare. Branschorganisationen FastighetsÀgarna anmÀlde Är 2005 staten till EU-kommissionen dÄ de ansÄg att de allmÀnnyttiga bostadsbolagen fick konkurrenssnedvridande stöd. AnmÀlan ledde sedermera till en lagÀndring som trÀdde i kraft 1 januari 2011.Den 1 januari 2011 trÀddeLagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft och ersatte dÄ Lagen om allmÀnnyttiga bostadsföretag. Enligt den nya lagen ska de allmÀnnyttiga bostadsföretagen agera affÀrsmÀssigt.Detta kandidatarbete undersöker vad affÀrsmÀssighet Àr och om det Àr möjligt att fÄ en blick över hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen ska agera för att vara affÀrsmÀssiga.
Bedömda vÄrdnadshavare : ett könsperspektiv pÄ lag och tillÀmpning av 2 § LVU
Studien behandlade tvÄngsomhÀndertagande av barn enligt 2 § Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vÄrdnadshavare. Tidigare forskning i Àmnet var begrÀnsad. Den litteratur som anvÀndes handlade om olika aspekter av tvÄngsvÄrd av barn samt forskning om synen pÄ förÀldraskap inom socialt arbete. Empirin som anvÀndes bestod av lagstiftning pÄ omrÄdet och av 40 lÀnsrÀttsdomar frÄn Är 2002 som behandlade beredande av vÄrd enligt 2 § LVU.