Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

The aim of this thesis was to examine what expressions for objectivity there were to identify/find in newspaper journalism?s report about the FRA-law during the period 2008-06- 13 to 2009-10-14.We choose to analyze ten articles from the morning paper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, five from each one. The method we used was a qualitative text analysis. We then designed an own model for the objectivity ideal from without the old theories that were available and also came with own ideas. Then we used that model as starting-point and designed key points to identify objectivity in the articles.Our thesis showed that the articles often fail when it comes to two key points.

Enligt JämL 15,16 §§ och 17 § så har arbetstagare rätt till att inte bli diskriminerad på grund av kön. Syftet med uppsatsen har varit att genom en litteraturstudie ge en bild om män kan diskrimineras på grund av kön på svenska arbetsmarknaden, dels genom att försöka belysa vad lagen säger om jämställdhet med en fördjupning om könsdiskriminering och dels hur den tillämpas i praktiken. Jag har även utrett begrepp som ?kön?, såsom likvärdig jämförelse avseende arbete, utbildning och arbetslivserfarenhet etc. Resultatet av studien blev att diskriminering mot män avseende deras kön existerar och att den behandlas men bortom det offentliga.

Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med uppsatsen, att fastslå konsumentkreditlagens ändamål, analysera detta ändamål samt undersöka de rättsekonomiska effekterna lagen får har uppnåtts genom en rättsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stärka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rätten. Ur ett rättsekonomiskt perspektiv hade lagen som ändamål att bromsa överskuldsättningen, definiera, skydda samt upprätthålla rådigheter/rättigheter, stoppa finanskrisen och få fart på samhällsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rådigheter: avtalsrätten, marknadsrätten, obligationsrätten. Även näringsidkarna skyddades genom marknadsrättsliga och näringsrättsliga regleringar.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

En konflikt mellan en arbetsgivare, som tillhandahöll tjänster och utstationerade sina arbetstagare till Sverige, och en fackförening som krävde att arbetsgivaren tecknade ett svenskt kollektivavtal var utgångspunkten för denna uppsats. Uppsatsen syftade till att studera om och eventuellt hur europarätten påverkar det svenska rättsläget avseende rätten att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att få tillstånd ett kollektivavtal. För att uppnå syftet genomfördes en fallstudie av Vaxholmskonflikten. De slutsatser som uppsatsen presenterade var att lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare behöver förändras för att uppfylla de krav som direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster ställer, samt bättre svara mot den svenska arbetsmarknadsmodellen..

Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att påverka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. När det kommer till intern kontroll är varken lagen eller rekommendationen särskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll är. Båda regelverken bygger på det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillämpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen är att utifrån implementeringen av SOX och då med fokus på intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillämpningen av Koden.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.