Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else som finns av litteratur fra?n efterkrigstiden och frama?t i la?robo?ckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Underso?kningen so?ker svar pa? fo?ljande fra?gesta?llningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else ges av de texter, bilder och o?vningsuppgifter som finns i de ba?da la?robo?ckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och o?vningsuppgifter fo?r att erbjuda fiktionsfo?rsta?else? Empiriska data till studien inha?mtas genom att de aktuella kapitlen i la?robo?ckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden fo?r att bearbeta och analysera det empiriska materialet a?r funktionell analys.

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med denna studie var att fördjupa och utveckla kunskapen om hur förskollÀrare kan uppmuntra och stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling bÄde betrÀffande det svenskasprÄket och modersmÄlet. ForskningsfrÄgor var: Hur arbetar förskollÀrare för att uppmuntra och stimulera sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn, bÄde betrÀffande det svenska sprÄket samt modersmÄlet? Vilket förhÄllningssÀtt/arbetssÀtt har förskollÀrare, nÀr det gÀller arbetet med barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska? Hur anvÀnds de olika metoderna och stödmaterial som finns, betrÀffande arbetet med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med fem förskollÀrare vid fyra olika förskolor i norra Sverige genomfördes. Det sammanstÀllda resultatet visade att flersprÄkiga barn saknar modersmÄlsstöd och modersmÄlsundervisning i förskolan.

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

En svensk version av HINT (Hearing In Noise Test) har tidigare tagits fram för att faststÀllaförmÄgan att höra i tal i brus. MÄlet med den hÀr studien var att se om testet kunde anvÀndastill barn och validera det. Vilka av meningarna gick att anvÀnda, skulle nÄgra utgÄ och var detnÄgon skillnad mellan pojkars och flickors resultat?SignalbrusförhÄllande för 50 % rÀtt uppfattade meningar mÀttes pÄ 42 barn (18 pojkar, 24flickor) med svenska som första sprÄk, i Äldrarna 6-11 Är, för att faststÀlla medelvÀrdena i deolika Äldersgrupperna och att jÀmföra resultaten i varje grupp och med en vuxengruppsresultat och validera ett normalmaterial för svenska HINT.Statistisk analys indikerar att signalbrusförhÄllandet minskar med Älder och nÀrmar sigvuxenvÀrden hos barn över 8 Är. Ingen signifikant inlÀrningseffekt hittades.

Syftet med den ha?r studien a?r att bryta ner och beskriva processen om hur man skaparolika typer av ljud pa? en synthesizer. Underlaget fo?r studien har varit bo?cker, videor och praktiskt erfarenhet.Fo?r att fa? praktisk erfarenhet har jag arbetat med att go?ra soundalikes av sammanlagt fyra popla?tar. La?tarna representerar fyra olika decennier och inneha?ller typiska syntljud fo?r sin tid.Resultatet mynnade ut i en mall da?r det beskrivs hur man med fem steg kommer fram till na?stan vilket ljud som helst. .

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I denna studie har vi intervjuat fyra pedagoger samt en rektor angÄende flersprÄkighetens betydelse för barn. Intervjuerna har Àgt rum i tvÄ olika kommuner i norra Sverige, i förskola och skola. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. I studien har vi kommit fram till att alla informanter anser att flersprÄkighet Àr viktigt för barn. Dock Àr informanterna oense angÄende modersmÄlsstödet, men vÀldigt ense att det inte finns nÄgra nackdelar för barnets utveckling..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.

Denna studie undersöker om dold sprÄkförstÄelse i ett andrasprÄk kan synliggöras vid ÄterberÀttande pÄ förstasprÄket. Det kan vara svÄrt att skilja sprÄkutvecklingen hos barn med typisk sprÄkutveckling med svenska som andrasprÄk frÄn sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga sprÄkstörda barn om man testar dem pÄ andrasprÄket. DÀrför behövs det referensdata för normalsprÄkiga barn. Sexton barn i femÄrsÄldern med normal sprÄkutveckling, Ätta ensprÄkiga barn med svenska som första sprÄk och Ätta flersprÄkiga barn med arabiska som första sprÄk och svenska som andrasprÄk, testades med Buss-sagan (Buss Story Test, BST) och TROG (Test for Reception of Grammar). De flersprÄkiga barnen fick sagan upplÀst pÄ svenska och ÄterberÀttade först pÄ svenska och sedan pÄ arabiska.

Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med sprÄket pÄ förskolan med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. För att vi skulle fÄ en djupare förstÄelse av pedagogernas erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollÀrare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna sjÀlva anser att de arbetar med stimuleringen av flersprÄkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andrasprÄk. DÀrefter har vi jÀmfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jÀmförelsen visar att pedagogerna Àr viktiga förebilder, dÄ de finns som ett stöd för att hjÀlpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn.

Syftet med vÄr undersökning var att belysa de asylsökandes situation i asylförskolan utifrÄn förskollÀrarnas, kommunens och Migrationsverkets perspektiv. Vi ville ocksÄ se hur de olika instanserna, som ansvarar för asylförskolans verksamhet, samarbetar. Enligt svensk förordning har alla barn till asylsökande rÀtt till förskola precis som andra barn bosatta i Sverige. Enligt lÀroplanen för förskolan sÄ ska pedagogerna ta hÀnsyn till alla barns behov och i de fall barnet har ett annat modersmÄl Àn svenska ska han eller hon fÄ möjlighet att utveckla detta. För att genomföra vÄr undersökning har vi intervjuat tvÄ förskollÀrare som arbetar med asylsökandes barn, vi har intervjuat rektor och ledningsresurs för en asylförskola och Àven en tjÀnsteman pÄ Migrationsverket.