Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Studiens syfte Àr att undersöka hur socialtjÀnsten hanterar familjehemsplaceringar av barn med utlÀndsk bakgrund i svenska familjehem. De behandlade omrÄdena Àr Rinkeby i Stockholm, RosengÄrd i Malmö och LÀrjedalen i Göteborg. OmrÄdena Àr utvalda genom gemensamma faktorer som mÄnga ensamstÄende förÀldrar, hög invandrartÀthet och högt socialbidragsberoende. Uppsatsens frÄgestÀllningar berör matchningen mellan barn med utlÀndsk bakgrund och svenska familjehem, uppföljningen kring placeringarna, utbildning för familjehemmen, kontakten mellan barn, ursprungsfamilj och familjehem samt hur socialtjÀnsten tar hÀnsyn till barnets identitetsutveckling under placeringen. Uppsatsen har sin grund i intervjuer med berörda inom socialtjÀnsten samt litteratur inom omrÄdet.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I Sverige och Norge har 3-5 % av alla barn diagnosen ADHD. Diagnosen innebÀr i huvudsak svÄrigheter med hyperaktivitet, impulsivitet och uppmÀrksamhet. Barnen kan Àven ha motoriska svÄrigheter, dÄ en sjukgymnastisk utredning kan göras. Syftet med studien Àr att belysa svenska och norska sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av bedömning och behandling av barn med ADHD med motoriska svÄrigheter. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer av svenska och norska sjukgymnaster.

NÀr sprÄkliga svÄrigheter upptrÀder hos barn Àr kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svÄrighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En sprÄklig aspekt som bör undersökas Àr den fonologiska förmÄgan som vanligen undersöks med hjÀlp av ett test. LINUS Àr ett sÄdant test som nyutvecklat och anvÀnds i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i Äldrarna 5-6 Är med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i Äldrarna 5-6 Är. Av intresse var Àven att undersöka om det förelÄg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan Äldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmÄl, ingen hade kÀnd hörselnedsÀttning eller nÄgon tidigare eller pÄgÄende kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Uppsatsen syfte Àr att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhÄller sig till vÄld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Vilka diskurser om kultur i förhÄllande till vÄld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras pÄ ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod. Empirin utgÄr ifrÄn fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med denna studie var att fördjupa och utveckla kunskapen om hur förskollÀrare kan uppmuntra och stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling bÄde betrÀffande det svenskasprÄket och modersmÄlet. ForskningsfrÄgor var: Hur arbetar förskollÀrare för att uppmuntra och stimulera sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn, bÄde betrÀffande det svenska sprÄket samt modersmÄlet? Vilket förhÄllningssÀtt/arbetssÀtt har förskollÀrare, nÀr det gÀller arbetet med barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska? Hur anvÀnds de olika metoderna och stödmaterial som finns, betrÀffande arbetet med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med fem förskollÀrare vid fyra olika förskolor i norra Sverige genomfördes. Det sammanstÀllda resultatet visade att flersprÄkiga barn saknar modersmÄlsstöd och modersmÄlsundervisning i förskolan.

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

En svensk version av HINT (Hearing In Noise Test) har tidigare tagits fram för att faststÀllaförmÄgan att höra i tal i brus. MÄlet med den hÀr studien var att se om testet kunde anvÀndastill barn och validera det. Vilka av meningarna gick att anvÀnda, skulle nÄgra utgÄ och var detnÄgon skillnad mellan pojkars och flickors resultat?SignalbrusförhÄllande för 50 % rÀtt uppfattade meningar mÀttes pÄ 42 barn (18 pojkar, 24flickor) med svenska som första sprÄk, i Äldrarna 6-11 Är, för att faststÀlla medelvÀrdena i deolika Äldersgrupperna och att jÀmföra resultaten i varje grupp och med en vuxengruppsresultat och validera ett normalmaterial för svenska HINT.Statistisk analys indikerar att signalbrusförhÄllandet minskar med Älder och nÀrmar sigvuxenvÀrden hos barn över 8 Är. Ingen signifikant inlÀrningseffekt hittades.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I denna studie har vi intervjuat fyra pedagoger samt en rektor angÄende flersprÄkighetens betydelse för barn. Intervjuerna har Àgt rum i tvÄ olika kommuner i norra Sverige, i förskola och skola. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. I studien har vi kommit fram till att alla informanter anser att flersprÄkighet Àr viktigt för barn. Dock Àr informanterna oense angÄende modersmÄlsstödet, men vÀldigt ense att det inte finns nÄgra nackdelar för barnets utveckling..