Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet anvÀnder barn kulturella redskap som hjÀlp för initiativ till lek. Studien har utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras pÄ barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Den hÀr studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg Àr stort och svÄrt att förstÄ. Syftet med studien Àr att undersöka vilken beredskap nÄgra pedagoger i förskolan kÀnner att de har nÀr det gÀller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin nÀrhet. Vidare Àr ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlÀtta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger kÀnner att de har för att hjÀlpa barn i sorg.

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

Sammanfattning I föreliggande undersökning granskas vilka likheter och skillnader som finns mellan hur socialtjÀnstlagen (SoL) och lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) tar hÀnsyn till barnets bÀsta. Uppsatsen utgÄr frÄn ett feministiskt intersektionellt perspektiv vilket Àr av stor vikt för val av frÄgestÀllning, syfte och diskussion. Vidare har uppsatsen en jÀmförande karaktÀr genom att respektive lags förarbeten, lagtext och rÀttstillÀmpning sÀtts i relation till varandra. JÀmförelsen utgÄr frÄn tre kriterier; dagligt bidrag (försörjningsstöd), sÀrskilt bidrag (höjt försörjningsstöd) samt vilka skyldigheter som Àr förknippade med försörjningsstödet.

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ fyra lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor som alla har kopplingar till Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄrt resultat visar att det rÄder betydande skillnader pÄ hur undervisningen i svenska som andrasprÄk ser ut pÄ respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska lÀsa Àmnet gÄr till. PÄ den ena skolan rÄder det stor okunskap om Àmnet och lÀrarna upplever att de saknar bÄde stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullstÀndig svenska som andrasprÄksundervisning. VÄr slutsats Àr att det Àr alarmerande att det saknas behöriga lÀrare inom Àmnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andrasprÄksundervisning Àr stort. Vi tror Àven att det krÀvs tydligare riktlinjer kring Àmnets utformning för att kunna kvalitetssÀkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning pÄ fler skolor för att fÄ en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring Àmnet svenska som andrasprÄk Àr..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om höglÀsning i en mindre grupp barn pÄ förskolan kan vara en sprÄkutvecklande aktivitet. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur man kan arbeta med en bok. Den metod vi anvÀnt oss av Àr fÀltstudier pÄ en förskola med aktiviteter runt en bok. Vid fyra tillfÀllen trÀffade vi fem barn. Vi filmade deras aktiviteter samt transkriberade samtal.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rÀtt att komma till tals tillÀmpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvÄrd fick svara pÄ hur de gjorde barn delaktiga, pÄ vilket sÀtt barn kom till tals och ifall det fanns tillfÀllen nÀr barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade Àven familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.

Syftet med studien var att beskriva hur vÄrdpersonal skattar anvÀndbarheten av stöd samt i vilken frekvens de anvÀnder sig av stöd gentemot syskon till svÄrt sjuka barn. Syftet var Àven att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gÀllande den skattade anvÀndbarheten samt frekvens i anvÀndandet av stöd till syskon till svÄrt sjuka barn.Studien var deskriptiv och jÀmförande. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en enkÀt som delades ut till 94 personer pÄ tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt lÀn. Femtiofem respondenter besvarade enkÀten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien.

Syftet med studien Àr att studera vilka uppfattningar lÀrare pÄ förskola, gymnasieskola och gymnasiesÀrskola har om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrÄn deras olika behov och förutsÀttningar.För att genomföra studien anvÀndes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fÄnga in lÀrares uppfattningar om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar.För att fÄ en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgÄngspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lÀrandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framtrÀdde sex kategorier som skapar förutsÀttningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna Àr Barn i behov av sÀrskilt stöd, Barn med behov av sÀrskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras Àr att lÀrarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra reflektioner av definitionen dÄ det inte finns nÄgon entydig definition Àr att det fÄr konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och förstÄ hur förÀldrar till barn pÄ smÄbarnsavdelningar ser pÄ förskolans arbete och vilka tankar och Äsikter de har om lÀroplanen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex förÀldrar till barn som Àr 1-3 Är. En hermeneutisk ansats har anvÀnts genom hela studien, framförallt vid tolkning och analys av intervjuerna. Resultaten visar att förÀldrar i första hand har sina barn pÄ förskolan pÄ grund av arbete, men Àven för att barnen skulle fÄ stimulans och trÀffa andra barn. Det Àr ocksÄ viktigt för de flesta förÀldrar att barnen lÀr sig nÄgot pÄ förskolan, till exempel konfliktlösning, fÀrger och former.

Uppsatsens syfte har varit att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterare tÀnker kring och arbetar med Àrenden dÀr barn och ungdomar skolvÀgrar. FrÄgorna som uppsatsen försökt besvara Àr hur socialsekreterare beskriver sin förstÄelse för fenomenet skolvÀgran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvÀgrar, hur de ser pÄ tillgÀngliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvÀgran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet bestÄr av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvÀgrar. Metodvalet Àr kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrÄn en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser anvÀndes för att se vilka riskfaktorer som bÀst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter frÄn förskolelÀrare (n=298) och förÀldrar (n=239) till barn i tre- till femÄrsÄldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer pÄ individ- och familjenivÄ som kan anses pÄverkbara och direkt mer Àn indirekt kopplade till normbrytande beteende.

Bakgrund: Varje Är avlider 1,4 miljoner mÀnniskor till följd av vÄld i vÀrlden, varav 34000 Àr barn. I Sverige rapporteras i genomsnitt 95 fall av dödligt vÄld dÀr tre av dessa fall Àr dödligt vÄld mot barn. Det dödliga vÄldet mot barn sker till stor del i hemmet, av en familjemedlem. Det övergripande syftet med den systematiska litteraturstudien var att redogöra för dödligt vÄld mot barn inom familjen. Följande frÄgestÀllningar skulle besvaras: redogöra för vilka förövarna var vid dödligt vÄld mot barn inom familjen, redogöra för vilka dödsorsakerna var vid dödligt vÄld mot barn inom familjen, redgöra för Älder pÄ offret vid dödligt vÄld mot barn inom familjen.

 Tanken men denna studie var att fÄ djupare insikt i hur mÀnniskor som arbetar med barn ser pÄ barnmisshandel och vilka förhÄllningssÀtt de stÀller sig till nÀr de misstÀnker att ett barn blir vanskött/misshandlad. Forskare inom omrÄdet menar att det finns olika sÀtt att behandla och bemöta barn som utsatts eller utsÀtts för misshandel men att informationen om hur de som arbetar med barn varje dag ska förhÄlla sig nÀr de möter barn som fÄr uppleva eller har upplevt denna typ av misÀr.                        Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag intervjuat sex personer som möter barn varje dag i sitt yrke dÀribland behandlare, socialsekreterare och förskolepedagoger. Resultatet analyserades med hjÀlp av studie i tidigare teori och forskning.                        Resultatet visade att samtliga intervjuade förskolepedagoger Àr relativt osÀkra pÄ hur de skulle förhÄlla sig dÄ de hamnar i en situation dÀr de misstÀnker barnmisshandel och en anmÀlan behövs göras Àven om de i första hand alltid ser till barnets bÀsta medan behandlare och socialsekreterare hade en tydlig plan nÀr det gÀller att fÄ in anmÀlan och behandla Àrendena vidare..

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.