Syftet med denna studie var att dels jÀmföra barn, 3?6 Är, och förÀldrars preferenser av barnboksillustrationer, dels att undersöka hur förÀldrar resonerar kring val av bilderbok och illustrationens roll i samband med detta.Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och tillhörande observationer med 22 barn (3?6 Är) och 10 förÀldrar undersöktes vilken av fem typer av bokillustrationer som föredrogs. FörÀldrarna fick dÀrefter Àven vÀlja vilken av fem bilderböcker, frÄn vilka illustrationerna var hÀmtade, som de skulle vilja lÀsa för sina barn och motivera sitt val.Resultatet frÄn undersökningen tyder pÄ att illustrationerna Àr en aspekt för bÄde barn och förÀldrar vid val av bilderbok samt att det finns faktorer som föredras i illustrationerna.Barnen i undersökningen verkade föredra naivistiska illustrationer med stort antal fokuspunkter. FörÀldrar föredrog realistiska illustrationer med inslag de kan koppla till verkliga livet.FörÀldrarna ansÄg att illustrationer, handling, moral och lÀrdom var viktiga aspekter vid valet av bilderbok till deras barn. Flertalet förÀldrar ville ha möjlighet att berÀtta egna historier kring illustrationerna i bilderboken..

I vÄrt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lÀrare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet fÄ en förstÄelse för hur nÄgra vuxna tÀnker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lÀrare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta omrÄde samt intervjuat tvÄ BRIS-ombud och hÄllit ett fokusgruppsamtal med tre lÀrare har vi samlat in vÄrt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, pÄ reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lÀrarnas syn pÄ hur de tÀnker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pÄ vilka sÀtt estetiskt lÀrande kan inverka pÄ dyslexiproblematik hos barn. Studien hade ocksÄ till syfte att ta reda pÄ vilka olika sÀtt pedagoger arbetar med barn med dyslexi och vilka olika arbetsÀtt inom estetiskt lÀrande det finns för att utveckla barn med dyslexi.Jag var intresserad av att se om estetiskt lÀrande pÄverkade barnen med dyslexi i skolan. Jag har nyttjat tidigare forskning, litteratur och intervjuer med tre pedagoger ute pÄ fÀltet för att fÄr en större uppfattning och kunskap om Àmnet. Jag följde mina forskningsfrÄgor genom studien för att fÄ fram ett tydligt resultat som möjligt..

Syftet med föreliggande studie Àr att vinna kunskap om vilka möjligheter till lÀrande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, dÀr antal barn per lÀrare varierar.Studiens teoretiska ansats Àr utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken Àr lÀrandets objekt, som Àr förmÄgor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lÀrandets akt, som handlar om hur lÀrandet gÄr till. LÀraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lÀrande för barn genom att rikta barns uppmÀrksamhet mot lÀrandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lÀrandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förstÄelse för lÀrandeobjektet. TvÄ undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lÀrare har observerats med hjÀlp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lÀrare pÄverkar kommunikationsmönstren kring lÀrandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds mÄnga fler möjligheter till lÀrande Àn barn i den stora gruppen.

En bra smÀrtbedömning Àr en förutsÀttning för att ge adekvat smÀrtbehandling till barn. MÄnga studier visar att barns smÀrta ofta Àr underskattad och dÀrmed blir den underbehandlad. Eftersom barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier Àr det sÀrskilt svÄrt att tolka deras smÀrtupplevelser. Syftet med studien var att belysa svÄrigheter och möjligheter för sjuksköterskan att avlÀsa smÀrta hos förskolebarn. Litteraturstudien bygger pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Alla fosteravvikelser kan inte pÄvisas under graviditeten. Missbildningar kan vara Àrftliga, men Àven miljöfaktorer kan vara orsaken. Fyra procent av alla barn som föds i Sverige har en missbildning. Syfte: Att belysa förÀldrars upplevelse av att fÄ ett ovÀntat besked under graviditeten och att fÄ ett barn med missbildning. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa och en kvantitativ artikel.

Syftet med detta arbete har varit att studera hur Montessoriförskolans interiör, i detta fall fÀrger, Àr anpassad till barnens önskemÄl. Vidare har syftet varit att studera likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattningar kring detta.TillvÀgagÄngssÀttet för att studera det ovan nÀmnda har varit att intervjua ett visst antal barn som har sin verksamhet pÄ en Montessoriförskola. Vidare har metoden varit att lÀmna enkÀter till pedagogerna som arbetar pÄ förskolan. Dessutom har jag genomfört egna observationer av hur miljön, och i synnerhet fÀrgsÀttningen, sett ut. Resultaten frÄn barnen och pedagogerna visar att de fÀrger som pedagogerna ser som bra fÀrger för barnen inte alls stÀmmer överens med de fÀrger som barnen verkligen vill ha. Om barnen hade fÄtt vara med och bestÀmma hade fÀrgsÀttningen sett annorlunda ut, detta Àr bÄde barn och pedagoger överens om.

Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jÀmförelse mellan tvÄ skolor. Den ena Àr en etniskt mÄngkulturell skola vilket innebÀr att övervÀgande del av eleverna har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmÄl. Vi har fokuserat pÄ hur pedagoger arbetar med att frÀmja elevernas förstÄelse för det mÄngkulturella samhÀllet. Vi har tagit reda pÄ hur de anvÀnder vÀrdegrunden utifrÄn ett etniskt perspektiv framför allt i svenskÀmnet.

Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv Àr en utav de viktigaste faktorerna för att hÄlla sig frisk. Barn under 18 Är ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer Àn tvÄ timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre Àn 60 minuters daglig mÄttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig pÄverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlÀgga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de frÀmsta faktorerna som enligt förÀldrarna pÄverkar detta, hos svenska barn i Äldern 7-12 Är.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet.I studien har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med personal pÄ fritidshem.Resultatet visar att personalen pÄ fritidshemmet vill fÄ en större kÀnnedom om vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i skolan för att bÀttre kunna stödja dem pÄ fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med sprÄkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nÀmnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.Föreliggande studie baseras pÄ redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med sprÄkstörning i Äldrarna 4:6-7:6 Är och fjorton var barn med CI i Äldrarna 3:0-13:4.

Med utgÄngspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lÀrares resonemang kring det relationella arbete som sker dÄ de möter utsatta barn. VÄr empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den anvÀnds, i synnerhet i mötet med barn, men Àven i samverkan med arbetslag, kollegor och förÀldrar. Vi valde att anvÀnda ett relationellt perspektiv i vÄr analys, och det hjÀlpte oss att tolka lÀrarnas resonemang, samt fÄ en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (mÀnniskokÀnnedom) gav oss vidare perspektiv pÄ en lÀrares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens Àr fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

Forskare, förÀldrar och förskolepersonal har sedan lÀnge lagt mÀrke till att inlÀrningen av fÀrger och deras beteckningar skiljer sig frÄn inlÀrningen av andra adjektiv och frÄn substantiv. En undersökning har genomförts med syftet att komma nÀrmare svaret pÄ frÄgan: hur gÄr det till nÀr barn lÀr sig kopplingen mellan fÀrg och fÀrgterm? Ett trettiotal barn i Äldern tvÄ till fyra Är har deltagit i ett test med tre delmoment. Analysen har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ter sig kopplingen mellan fÀrg och fÀrgterm i olika Äldrar? Finns det nÄgon skillnad mellan ensprÄkiga och tvÄsprÄkiga barn? Följer barns inlÀrningsmönster den av Berlin och Kay (1969) föreslagna implikationsordningen? Undersökningsresultaten visar att redan barn som Àr tvÄ Är kan göra en korrekt koppling mellan fÀrg och fÀrgterm.

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjefĂžrbund i syfte att skapa enkel, intressant och lĂ€ttförstĂ„elig miljöinformation för barn som Ă€r pĂ„ semester i de NorskafjĂ€llen. Information bestĂ„ende av en 12-sidig mĂ„larbok med miljövĂ€nnerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjĂ€lpsamma lĂ€mmlar. Tillsammans lĂ€r de sig hur man sorterar sopor. I tillĂ€gg finns en frĂ„gesport med elva frĂ„gor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer Ă€r gjorda efter samma manĂ©r, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Syftet med studien var att belysa hur lÀrare kan upptÀcka och arbeta med barn som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har gjort en kvalitativ studie för att fÄ vetskap om hur nÄgra lÀrare tÀnker om lÀs- och skrivsvÄrigheter. I vÄr undersökning har vi intervjuat tvÄ lÀrare i förskolan, fem lÀrare i skolans tidigare Är och tvÄ vuxna personer som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. BÄde i vÄr litteraturgenomgÄng och i vÄra intervjuer framkom flera kÀnnetecken som lÀrare kan titta efter för att upptÀcka att barn har lÀs- och skrivsvÄrigheter. KÀnnetecknen kan till exempel visa sig i barnets sprÄk, motorik och hur barnet lÀser och skriver.