Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina förÀldrar eller annan vÄrdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad frÄn vuxna Àr ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rÀttigheter som alla andra svenska barn vilket Àr anledningen till att det finns vÀl samordnat stöd frÄn olika myndigheter. SocialtjÀnsten Àr en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjÀnsten stÄr inför nya utmaningar som Àr en pÄföljd av förÀndringar i klienters demografi.

Lekarbete/lek som specialpedagogisk metod anvÀnds bland annat för att hjÀlpa splittrade, otrygga och okoncentrerade barn, barn i sorg och barn med negativ sjÀlvuppfattning, genom att leka i nÀrvaro av en intresserad vuxen i ett speciellt lekrum. Barn som upplever skilsmÀssa kan fÄ dessa reaktioner som behöver bearbetas och vi ville ta reda pÄ om det gÄr att hjÀlpa dessa barn med lekarbete. Vi ville undersöka hur lekarbete kan stödja skilsmÀssobarn i Äldern 4-7 Är samt om lekpedagogernas förhÄllningssÀtt har betydelse för barnets bearbetning. Vi ville lyfta fram lekpedagogers erfarenheter och hur de upplever sitt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lekpedagoger. Studien visar att lekarbete Àr stödjande för barn i Äldern 4-7 Är som upplevt förÀldrars skilsmÀssa. Barnet kan i lekarbete skapa förstÄelse och fÄ ordning pÄ sina tankar. Lekpedagogernas förhÄllningssÀtt har betydelse för barnets bearbetning eftersom de ger barnet total uppmÀrksamhet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar i förskolan. ForskningsfrÄgor Àr: Vilka barn kan anses vara i behov av sÀrskilt stöd enligt förskolelÀrarna? Hur upplever förskolelÀrarna kontakten med vÄrdnadshavare och specialpedagog? Detta Àr en kvalitativ studie som Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer bÄde pÄ hur förskolelÀrarna definierar barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelÀrarna har av vÄrdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras Àr att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men kÀnner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av sÀrskilt stöd och deras vÄrdnadshavare. En annan slutsats som kan dras Àr att lÀroplanen stÀller stora krav pÄ förskolan och dess anstÀllda förskolelÀrare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.

Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvÄrigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och tvÄ mÀn, intervjuades. De hade alla erfarenhet av bÄde musik och barn med koncentrationssvÄrigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades pÄ ett hermeneutiskt sÀtt.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Specialarbete, 15 hpLSV 410, svenska for blivande lÀrare specialisering 2Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin och Ingegerd Enström.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten dÄ det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förstÄelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende pÄverkar dess förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade pÄ ett liknande sÀtt nÀr det gÀller barn med ett avvikande beteende.

SvÄrigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de frÀmsta anledningarna till den lÄga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med vÀlfÀrdsinstitutioner som ger stöd för förÀldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv Àr fertiliteten desto högre. Studier pÄ individnivÄ har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, dÀremot efterfrÄgas fler studier som jÀmför detta samband mellan olika lÀnder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus pÄ sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, tvÄ lÀnder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan lÀnderna. Genom att tillÀmpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förstÄelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar mÀnniskors olika möjligheter att skaffa barn.

SAMMANFATTNING: (Abstract)Syftet med studien var att utifrÄn tre lÀrares och en socialsekreterares perspektiv söka en förstÄelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten. Syftet besvarades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhÄllande till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kÀnde till alla tecken pÄ att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som pÄverkar om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten inte Àr tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptÀcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten behövs göras mer tydligt. Att lÀrarna behöver fÄ mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan pÄverka lÀrares anmÀlningsbenÀgenhet..

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? PÄ vilka skilda sÀtt uppfattar nÀmnda pedagoger den erhÄllna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar pÄ kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgÄr att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av sÀrskilt stöd och Marte Meo handledning.

Studien synliggör hur olika förskollÀrare ser pÄ och jobbar med inskolning av barn i behov avsÀrskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd, hurpedagogernas kompetens pÄverkar det pedagogiska arbetet under inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien anvÀnder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras pÄ tre enskilda intervjuer med förskollÀrare samt engruppintervju med tvÄ förskollÀrare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhÄllningssÀtt ochmÀnniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgÄngspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar pÄ att pedagogernassyn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd avgör hur arbetet kring inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett inskolningsmodell, menska vara Ànnu mer individanpassad för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Döende patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har ibland minderÄriga barn. Dessa barn Àr i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nulÀget brister detta dÄ mÄnga sjuksköterskor saknar kunskaper inom omrÄdet. För att stödja barn till en döende förÀlder pÄ ett optimalt sÀtt krÀvs kunskap om barns förstÄelse av döden, reaktioner pÄ förlust av en förÀlder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och förÀldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga nÀr en förÀlder Àr döende.