Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstÄr ur förÀldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjÀlp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nÀmnda upplevelse och dess eventuella följder hos förÀldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavÄrden.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga kÀnslor av negativt slag sÄsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjÀlplöshet o.s.v. DÀrmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvÀr som tenderade att eskalera i Àrendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning pÄverkade samtliga aspekter i förÀldrarnas liv, frÀmst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvÀrrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, dÀr undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att Àrendet avslutades..

Barn som genomgÄr undersökningar med joniserande strÄlning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn Àr kÀnsligare för joniserande strÄlning eftersom att deras organ hÄller pÄ att utvecklas och Àr kÀnsligare för effekterna av strÄlningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre strÄldos. Datortomografiundersökningar ger mÄngdubbelt högre strÄldoser Àn en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar pÄ barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga strÄldoserna.

Arbetet handlar om hur förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kÀnner sig förstÄdda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset Àr pÄ hur förÀldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. FörÀldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har Ätta förÀldrar som har barn i behov av sÀrskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur förÀldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur förÀldrar tÀnker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer Àr den metod som har anvÀnts i arbetet. Efter intervjuerna Àr empirin sammanstÀlld och analyserad.

SammanfattningBakgrund: Förr ansÄgs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmÀnt ouppfostrade. Följden blev att förÀldrarnas oro ökade och de fick en kÀnsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig pÄ ett acceptabelt sÀtt. Tidigare forskning visar att det Àr mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva förÀldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Magisteruppsats i svenska sprÄket, 15 hpSV2140 VT 2015Handledare: Elisabet Engdahl.

VÄr studie har sin grund i den komplexitet som rÄder kring uppmÀrksammandet och anmÀlanav barn som far illa. Syftet med vÄr studie har varit att öka vÄr förstÄelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjÀnst kan ha för ett tidigt uppmÀrksammande av barn sommisstÀnks fara illa. Vi har genom att intervjua lÀrare/förskollÀrare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vÄr förstÄelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmÀrksammandet av barn som misstÀnks fara illa. IvÄr analys har vi anvÀnt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers pÄverkan pÄ samverkan. VÄr studie kan inte klarlÀgga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utstrÀckning uppmÀrksammats viaanmÀlningar.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Forskningsöversikten handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitet, övervikt och psykisk hĂ€lsa. Enligt WHO sĂ„ har övervikten fördubblats i Europa under de senaste Ă„rtionden, fler dör av övervikts relaterade sjukdomar Ă€n av svĂ€lt. Även i Sverige sĂ„ har övervikt ökat och fler barn vĂ€ljer stilla sittande aktiviteter framför fysiskt anstrĂ€ngning.Syftet med forskningsöversikten var att undersöka sambandet mellan övervikt, psykisk och fysisk hĂ€lsa hos barn i allmĂ€nhet. Syftet med studien var Ă€ven att skapa en systematiserad bild av relevant forskning.13 artiklar analyserades och blev en del av forskningsöversikten, de valdes ut efter granskning av abstraktet och nĂ€rmare genomgĂ„ng av innehĂ„llet.Resultatet visade att de flesta artiklar hĂ€vdar att barn inte Ă€r tillrĂ€ckligt fysiskt aktiva pĂ„ förskolor och skolor. Fler barn vĂ€ljer att Ă€gna sig Ă„t lugnare aktiviteter Ă€n fysiskt krĂ€vande lekar.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort problem bĂ„de globalt och nationellt och drabbar bĂ„de vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. FörĂ€ldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men Ă€ven i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD stÄr för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och Àr en funktionsnedsÀttning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frÄgor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svÄrigheter med uppmÀrksamhet, impulsivitet och kan Àven vara hyperaktiva.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

I Voxnabruk i HÀlsingland vÄgar folk inte slÀppa ut sina barn i skogen av rÀdsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen sÄ mÄnga, sÄ innerligt? Hur Àr det egentligen att ha vargen nÀra - runt knuten - eller i hjÀrtat?.

Barns fysiska uppvÀxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. NÀstan 90% av alla 1-5Äringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. DÀrför Àr det angelÀget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar pÄ vÀxtmaterialet barn klÀttrar i pÄ förskolor. Studien omfattar vÀxtmaterial med klÀtterslitage pÄ 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att vÀrdera vÀxtmaterial efter barns klÀtterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanstÀllning av anvÀndbara arter.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansÄg att det behövs mer naturvetenskapliga lÀromedel anpassade för barn i yngr Äldrar. Med denna bok var vÄr förhopp.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förstÄelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan pÄverka integreringen. FrÄgestÀllningar var: Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan pÄverka integreringen av barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan se olika ut beroende pÄ förskola samt hur lÀnge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom Àven att pedagogernas förhÄllningssÀtt har stor betydelse vid integrering eftersom detta pÄverkar hur villiga pedagogerna Àr att se barnens begrÀnsningar och styrkor, huruvida de Àr benÀgna att göra förÀndringar i förskolans miljö och arbetssÀtt för att anpassa verksamheten till alla barn.