PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa vetskap om hur nÄgra intervjuade förskollÀrare anser sig ha kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande förÀldrar. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat fem stycken förskollÀrare med olika bakgrunder och erfarenheter. Efter vi intervjuat förskollÀrarna kategoriserade vi in deras svar i fem olika huvudkategorier: kunskap, erfarenhet, symtom/tecken, kÀnslor och relationer. Dessa har vi sedan valt att dela in i mindre underrubriker.För att skapa kunskap om barn som lever i familjer med alkoholmissbruk har vi anvÀnt oss av sökning i litteratur, databaser och internetbaserade sidor.Slutsatsen vi kom fram till utifrÄn vÄra intervjuer var att samtliga informanters erfarenhet och kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande förÀldrar sÄg vÀldigt olika ut. Dock anser vi att kunskapen Àr liten dÄ sÄ mÄnga som 385 000 barn lever i familjer med alkoholmissbruk..

Övervikt och fetma Ă€r ett hĂ€lsoproblem bland barn och ungdomar idag och beror frĂ€mst pĂ„ att vĂ„rt kaloriintag Ă€r större Ă€n vĂ„r energiförbrukning. Syftet med denna studie var att belysa och sammanstĂ€lla forskning som beskriver olika omvĂ„rdande insatser som frĂ€mjar hĂ€lsa hos överviktiga och feta barn och ungdomar. Metoden som anvĂ€ndes var litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades och sammanstĂ€lldes och resultatet visades genom fyra teman som benĂ€mndes; att identifiera ohĂ€lsa, att vara en vĂ€gledare, att arbeta med motivation och att stödja familjen. Resultaten visade att identifiering av barn med fetma Ă€r viktig för att barnet ska fĂ„ hjĂ€lp pĂ„ ett tidigt stadium.

Ämnet barn i sekter Ă€r bristfĂ€lligt belyst. För 12 Ă„r sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hĂ€nt. Sekter tenderar att isolera sig frĂ„n samhĂ€llet vilket gör det svĂ„rt att komma Ă„t barnen, bĂ„de för insatser samt studier. Uppsatsens syfte Ă€r att belysa barns situation i sekter samt vilka svĂ„righeter det kan medföra för barnen sjĂ€lva samt dem som ska hjĂ€lpa, framför allt socialtjĂ€nsten. Studien Ă€r kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Den hÀr studien syftade till att belysa hur nÄgra pedagoger med olika typ av bakgrund, verksamma i ett homogent svensktalande respektive ett mer mÄngkulturellt omrÄde, tÀnker om och arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. FrÄgestÀllningarna rörde pedagogernas syn pÄ hur en sprÄkstimulerande miljö bör utformas, positiva samt negativa aspekter i arbetet med flersprÄkiga förskolebarn, samt om skillnader i uttalanden hos de olika yrkesrollerna kunde utrönas. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om barnens modersmÄl talades i verksamheten eller om dess ursprung lyftes fram pÄ nÄgot annat vis. Jag anvÀnde mig av intervjuer som forskningsmetod.Min resultatanalys visade att samtliga pedagoger betonar anvÀndandet av ett nyanserat, rikt och benÀmnande sprÄk i det vardagliga talet, under alla situationer i verksamheten. För barn med annat modersmÄl Àn svenska blir det extra viktigt med stöd i form av bilder och konkret material, enligt pedagogerna.

Antalet barn som upplever vÄld i familjen Àr stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om barn som upplevt vÄld i familjen och som visar tecken pÄ PTSD. FrÄgestÀllningar som studien avser att besvara Àr (1) vilken betydelse har vÄldets karaktÀr för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hÀlsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken pÄ PTSD förstÄs? Studien har bÄde en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt vÄld i familjen och som besvarat ChildrenŽs revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

Mot bakgrund av aktuell forskning som visar att svenska barn uppvisar sÀmre resultat i skolarbetet jÀmfört med barn frÄn andra lÀnder inom olika Àmnen, som svenska och matematik, vill jag undersöka hur musik anvÀnds i förskolan samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. AnvÀnds musiken rÀtt kan det ge goda resultat inom andra Àmnen. I detta examensarbete Àr syftet att undersöka hur musik anvÀnds i nÄgra olika förskolor. Detta för att bruk av musik enligt min uppfattning Àr vanligt förekommande i de flesta förskolors verksamhet. DÀrför har jag valt att undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt musik anvÀnds till exempel i samlingar och i den fria leken.För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av ett frÄgeformulÀr som pedagoger pÄ olika förskolor har fÄtt besvara.

Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan anvÀnda sig av. Materialet Àr framtaget med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssÀtt/metoder anvÀnds för att frÀmja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefÀr samma uppfattning om hur man som lÀrare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poÀngterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta Àr de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansÄg att barnen mÄr bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien Àr att pedagogen bör utforma en strukturerad lÀromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och mÄ bra i vardagen.

Detta examensarbete handlar om barn med koncentrationssvÄrigheter. Det övergripande syftet med arbetet Àr fÄ en bred kunskapsbas inom omrÄdet. Metoderna vi anvÀnt oss av Àr litteraturstudier och empiriska studier. För att skapa en ingÄende förstÄelse för barn med dessa svÄrigheter beskriver vi hur olika forskare definierar begreppet, vilka olika typer av koncentrationssvÄrigheter som finns, samt hur lÀrare och andra pedagoger kan hjÀlpa dessa barn. En viktig slutsats som kan dras Àr att pedagogerna i barnets omgivning mÄste ha goda kunskaper om, samt vara vÀl insatta i problematiken för att arbetet ska fungera och ge positivt resultat.

Det finns barn som aldrig fÄtt möjlighet att lÀra sig lÀsa och skriva. Syftet med fallstudien Àr att bidra till kunskap om hur tvÄsprÄkig undervisning uppfattas av nÄgra romska barn i tolv Ärs Älder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmÄlslÀrares arbetssÀtt. Tre huvudfrÄgor stÀlldes: Vad betyder tvÄsprÄkig undervisning för nÄgra romska barn? Hur arbetar modersmÄlslÀraren? Hur upplever dessa romska barn momentet lÀs- och skrivinlÀrning? Som metod anvÀndes observation och kvalitativ intervju. ModersmÄlslÀraren agerade som tolk under intervjun.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..