Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhÀllet stora förÀndringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes stÀderna av barn med förvÀrvsarbetande förÀldrar. LÄnga skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma nÀr förÀldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom stÀdernas barnavÄrdsnÀmnder som hade uppgiften att hÄlla uppsikt över barn och dess förÀldrar sÄ att inte sedlig urartning spred sig i samhÀllet. BarnavÄrdslagar skapades och barnavÄrdsnÀmnder grundades av rÀdsla för att samhÀllets moraliska tillstÄnd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frÄgor genom en granskning av PiteÄ stads barnavÄrdsnÀmnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhÀllet stora förÀndringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes stÀderna av barn med förvÀrvsarbetande förÀldrar. LÄnga skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma nÀr förÀldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom stÀdernas barnavÄrdsnÀmnder som hade uppgiften att hÄlla uppsikt över barn och dess förÀldrar sÄ att inte sedlig urartning spred sig i samhÀllet. BarnavÄrdslagar skapades och barnavÄrdsnÀmnder grundades av rÀdsla för att samhÀllets moraliska tillstÄnd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frÄgor genom en granskning av PiteÄ stads barnavÄrdsnÀmnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.

Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

I lÀroplan för förskolan stÄr att förskolan ska medverka till att de barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska utvecklar bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket. Ett sÀtt att stödja dessa barns modersmÄl Àr att aktivt anvÀnda de flersprÄkiga pedagoger som arbetar pÄ förskolan. Denna studies huvudsyfte Àr att undersöka hur flersprÄkiga pedagoger anvÀnder sitt modersmÄl i arbetet pÄ förskolan. Men ocksÄ att undersöka hur anvÀndandet av modersmÄlet pÄverkar de barn som har samma modersmÄl som pedagogen.Fem flersprÄkiga pedagoger har intervjuats om hur de anvÀnder sin flersprÄkighet pÄ förskolan. FrÄgorna har utgÄtt frÄn pedagogernas arbetssÀtt med barnen, förÀldrarna och hur de arbetar för att stÀrka barnens modersmÄl.Resultatet visar att pedagogerna anser att de anvÀnder sitt modersmÄl vid mÄnga olika situationer pÄ förskolan.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Att aktivera barn nÀr de Àr som mest rastlösa Àr aldrig enkelt, speciellt nÀr de utsÀtts för oförutsÀgbar vÀntan under en vistelse pÄ en flygplats. Jag besitter ingen lösning pÄ hur man aktiverar barn, men jag tillhandahÄller, med hjÀlp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering pÄ hÄllbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse sÄ har jag under vÄren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig pÄ flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln Àven hjÀlpa till att förstÀrka barnens upplevelse.Detta Àr en redogörelse pÄ hur jag har gÄtt till vÀga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Att vÀxa upp i en miljö dÀr tvÄ eller flera sprÄk talas blir allt vanligare. Dock finns det begrÀnsade kunskaper om hur sprÄket hos flersprÄkiga barn med misstÀnkt sprÄkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmÄgan hos en grupp flersprÄkiga barn i Sverige med typisk sprÄkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 Är som talade svenska och engelska fick berÀtta sagor till tvÄ bildserier samt besvara ett antal förstÄelsefrÄgor om bilderna.

Barn och skolungdomar mÄr allt sÀmre. Vanliga hÀlsoproblem för barn i skolÄldern Àr motoriska problem, övervikt och stress. Förskolan och skolan Àr nyckelmiljöer för hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder. Sjukgymnastens uppgift vid insatser riktade mot barn Àr att informera och utbilda, skapa yttre förutsÀttningar för det enskilda barnet, en god lÀrandesituation samt att guida genom rörelser och uppgifter. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhÀlsovÄrden.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀs- och skrivinlÀrning kan se ut hos barn med sprÄkstörning. För att samla data till vÄrt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgÄr att den sprÄkliga medvetenheten Àr viktig bÄde för barn med sprÄkstörning och barn med typisk sprÄkutveckling inför kommande lÀs- och skrivinlÀrning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med sprÄkstörning behöver en tydlig undervisning för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och anvÀnder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara tydligt och sÀga ?landet Sverige? istÀllet för ?Sverige?.