SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

BakgrundI den fria leken kommunicerar smÄ barn med varandra genom olika kommunikationssÀtt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsÀtter att barn har en förstÄelse för andra barns sÀtt att kommunicera. Bland annat kommunicerar smÄ barn med hjÀlp av verbal och icke verbal kommunikation. NÀr yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina kÀnslor och tankar med hjÀlp av kroppssprÄk sÄsom beröring och imitation. SmÄ barn anvÀnder Àven ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte Àr att undersöka smÄ barns kommunikation i den fria leken pÄ förskolan.MetodI studien anvÀnds observationer i form av löpande protokoll.

Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..

Bakgrund: Övervikten i den svenska befolkningen och i vĂ€stvĂ€rlden har de senaste 25 Ă„ren ökat och gĂ„tt allt lĂ€ngre ned i Ă„ldrarna. Övervikt och fetma utgör en riskfaktor för sjukdomar av sĂ„vĂ€l somatiska som psykosocial karaktĂ€r.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hĂ€lsopromotiva interventioner för barn och ungdomar.Metod: En litteraturstudie med artikelsökning och granskning utifrĂ„n syftet gjordes. Fem kvantitativa och en kvalitativ artikel inkluderades efter kvalitetsbedömningen.Resultat: Resultatet visar pĂ„ att problemet med övervikt mĂ„ste ses ur flera perspektiv och Ă„tgĂ€rdas frĂ„n flera hĂ„ll. Mönster som vĂ€xte fram var: skolpersonalens interventioner, förĂ€ldrars interventioner, hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonalens interventioner samt andra aktörers pĂ„verkan. Interventionernas tyngdpunkt ligger pĂ„ kost och motion.Slutsats: Framförallt en god kosthĂ„llning och fysisk aktivitet Ă€r viktiga faktorer för en lyckad intervention.

AbstractBarns litterÀra intresse skapas i de tidiga Ären. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lÀrarna pÄ förskolan anvÀnder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.Det svenska skolsystemets mÄl Àr att eleverna skall lÀra sig alla sÀtt sprÄket kan anvÀndas pÄ.Vi hade som syfte att försöka förstÄ hur förskollÀrare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrÄn LÀroplanens direktiv. För att kunna fÄ information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestÄende av fyra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet frÄn LÀroplanen.

Dilemmat var om begÄvade barn fÄr de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begÄvning och begÄvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begÄvning och begÄvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi anvÀnde oss av för att uppnÄ syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angÄende vilka barn de anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ytterligare nÄgot som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgÄng till för att möta och hjÀlpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsÀttningar. De frÄgestÀllningar som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av sÀrskilt stöd? ? Vilken handledning och vilket stöd behöver och fÄr pedagogerna för att kunna möta och hjÀlpa ett barn i behov av sÀrskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsÀttningar? Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor och fyra pedagoger, tvÄ rektorer och tvÄ specialpedagoger har blivit intervjuade.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Àmnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska hÀndelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vÄrdpersonal kan hjÀlpa barn pÄ bÀsta sÀtt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som anvÀndes för att fÄ fram relevanta artiklar var: ?adaption?, ?care?, ?catastrophe?, ?children?, ?child?, ?disasters?, ?help?, ?natural disaster?, ?PTSD?, ?react?, ?trauma?.

Jag vill genom mitt examensarbete berÀtta om hur adoptivbarn och adoptivförÀldrar kan uppleva tiden före, under och efter adoptionsprocessen och hur de kan uppleva sin och barnens situation nÀr de börjar pÄ förskolan. Jag kommer Àven att berÀtta om min egen erfarenhet och kunskap utifrÄn att ha en adopterad son och ett komplicerat men givande arbete med ett adopterat barn i förskolan. Jag har inför mitt arbete med mitt examensarbete besökt en förelÀsning om adopterade barn i förskolan samt intervjuat en förÀlder till ett adopterat barn som gÄr i förskolan. Genom mitt examensarbete har jag fÄtt en bild av vilka dilemman pedagoger och adoptivförÀldrar kan stÀllas inför vid inskolningen med ett adopterat barn. I examensarbetet beskriver jag hur essentiellt det Àr med erfarenhet och utbildning av adopterade barn i förskolan..

Ett av mÄlen för svensk familjepolitik Àr att utjÀmna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsÀkringen. Inom familjeförsÀkringen hittas segmentet för den tillfÀlliga förÀldrapenningen och i denna, ersÀttningen för vÄrd av sjukt barn. TvÄ modeller, med olika antal variabler, anvÀnds för att ÄskÄdliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kÀrnfamilj och andel nettodagar mÀn tar ut för vÄrd av sjukt barn. Resultatet pÄvisar att uttaget av nettodagar könen emellan Àr jÀmnare fördelat inom gruppen traditionell kÀrnfamilj Àn för den totala gruppen förÀldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i Äldern ett till elva Är inom den traditionella kÀrnfamiljen..

Föreliggande undersökning Àr att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andrasprÄksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som pedagogerna anvÀnder för att utveckla barns andrasprÄk. ForskningsfrÄgorna för arbetet Àr hur pedagogerna beskriver de lÀrarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andrasprÄk, och Àven vilka verktyg och metoder pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andrasprÄksfrÀmjande syfte lyfts fram. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod och bestÄr av intervjuer med sex utbildade pedagoger pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andrasprÄket frÀmjas nÀr barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver Àven om vikten med barngruppen, dÀr det framkommer att det Àr bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmÄl tillsammans. Det framkommer Àven att pedagogernas roll Àr viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, pedagogerna sÀger Àven att de föredrar att arbeta med smÄ barngrupper dÀr ett förvÀntat lÀrande kan ske. De intervjuades uppfattning Àr att kommunikationen med barnen Àr den frÀmsta metoden för andrasprÄksutveckling, Àven sÄngen och sagan upplevs av pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andrasprÄksutvecklingen.

Varje Är traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvÄrd i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvÄrden trÀffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhÀndertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara pÄ barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhÀndertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av svÄrigheter i samband med omhÀndertagandet, upplevelsen av behovet av god omvÄrdnadskunskap och upplevelsen av skillnader i gÀllande rutiner.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger Àr i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgÄr ifrÄn Àr Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjÀlp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

StyrketrÀning bland barn och ungdomar Àr nÄgot som de senaste decennierna varit omdiskuterat gÀllande skador och dess effekt. Svenska Riksidrottsförbundet menar att denna typ av trÀning skall införas redan hos barn i 7-8 Ärs Älder. Tidigare studier har bland annat visat pÄ skador pÄ epifysskivorna, samt att den lÄga nivÄn könshormon skulle leda till att ingen muskeltillvÀxt eller kraftutveckling skulle ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av olika former av styrketrÀning hos barn och ungdomar under 18 Är samt undersöka begrÀnsningar i studiernas kvalitet. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PEDro och Physical education index.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.