Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad som serveras, vad elever vÀljer för mat och huruvida riktlinjerna följs i en svensk respektive engelsk skola. Undersökningen gjordes i form av observationer pÄ vad som serverades i matsalen och elevernas val av mat. Valet av mat observerades vid ett lunchtillfÀlle och med en klass pÄ 20 elever. Forskning visar att vart femte barn i Sverige har tendenser till övervikt. Denna siffra Àr vart fjÀrde i England som ocksÄ rÀknas till ett av de lÀnder i Europa med högst andel överviktiga barn och ungdomar.Resultatet av undersökning visar att man i den svenska skolan serverar en mer hÀlsosam kost med ett stort utbud av grönsaker.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att synliggöra musiksamlingen i förskolan samt lyfta fram barns tankar om musik. VÄra fyra frÄgor Àr: Vilka tankar har barn i Äldrarna 4-5 kring musiksamling i förskolan? Har de musiksamlingar pÄ förskolan RegnbÄgen och vad gör de dÄ? Vad tÀnker barn i förskolan nÀr de hör ordet musik? Vilken/vilka kÀnslor har barn för musik i förskolan, stÀmmer deras kroppsuttryck med vad de sÀger om musik? VÄrt arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr vi har gjort intervjuer med 23 barn frÄn samma avdelning pÄ en förskola. Vi har Àven observerat en av förskolans traditionella musiksamlingar samt att vi sjÀlva har planerat och genomfört fem samlingar. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att barn Àr positiva till musiksamlingen.

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ utveckling, mognadsnivÄ och Älder. För att ge god vÄrd och minska lidande Àr det viktigt att bedöma smÀrta hos barn. Det finns smÀrtbedömningsinstrument framtagna specifikt för anvÀndning pÄ barn. Forskning om bedömning av smÀrta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt Àr omrÄdet relativt outforskat. Syftet med studien var att fÄ en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smÀrta hos barn.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat vÄld i nÀra relationer under sin uppvÀxt pÄverkas av detta bÄde som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat vÄld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat vÄld i uppvÀxten tenderar att pÄverkas bÄde psykiskt och fysiskt. En del barn blir utÄtagerande medan andra blir inÄtvÀnda. Barn Àr aktiva aktörer i vad som försiggÄr Àven om förÀldrarna vanligtvis tror att de inget mÀrkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig sjÀlva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det Àr sÀllan uttalat.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder pÄ en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i Àmnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen pÄ avdelningen, samt bitrÀdande rektor. Barngruppen Àr Äldersblandad med 14 platser varav sex platser Àr för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av sÀrskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn pÄ funktionshinder, dÄ förskolan ligger i ett invandrartÀtt omrÄde. En del av materialet behandlas utifrÄn det sociokulturella perspektivet.

Examensarbetets syfte Àr att fÄ veta vad förÀldrarna till döva och hörselskadade barn i lÀnet vill vad det gÀller Hörselhabiliteringens informationsmöten för förÀldrarna samt Hörselhabiliteringens gruppverksamhet för deras barn. Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och skickade ut 124 enkÀter till förÀldrar till döva och hörselskadade barn i Jönköpings lÀn. Resultatet grundar sig pÄ 88 av 124 möjliga enkÀter. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att de flesta förÀldrar till döva och hörselskadade barn vill att Hörselhabiliteringen organiserar gemensamma informationsmöten för förÀldrar tillsammans med andra förÀldrar. Resultatet i undersökningen visar ocksÄ att det stora flertalet av förÀldrarna som svarat pÄ enkÀten vill att Hörselhabiliteringen ordnar gruppverksamhet för deras barn..

ADHD Àr en vanligt förekommande diagnos hos barn. OuppmÀrksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utstrÀckning Àn andra barn. Detta innebÀr att de oftare kommer i kontakt med sjukvÄrden. Eftersom ADHD Àr ett dolt handikapp fÄr de inte alltid anpassad information och rÀtt bemötande frÄn sjukvÄrdspersonal.Syfte: Syftet med denna pilotstudie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: FörÀldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krÀvs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, anser hur de gÄr tillvÀga för att stimulera sprÄkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att frÀmja det svenska sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse pÄ förskolan Àr en sprÄkstimulerande miljö dÀr barnen dagligen trÀnar det svenska sprÄket. Trygga barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk, dÀrför ska pedagogerna arbeta vÀldigt nÀra barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med sprÄkutveckling pÄ mÄnga olika sÀtt.

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar Àven teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att fÄ en klarare bild av vad det innebÀr. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier anvÀndas för att analysera vÄrt empiriska material. Deras teorier sÀger bl.a.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframstÀllningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framstÀlls som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, pÄ vilket sÀtt frÄgor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning pÄ en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under Är 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som rÀknas som normalviktiga, bland annat just pÄ grund av att övervikt definieras som onormalt och dÀrmed som icke önskvÀrt. Vidare ser jag att övervikt och omoral pÄ flera sÀtt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken pÄ bristande kontroll.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp/OmvÄrdnad ? Egetarbete/kursbeteckning: OM2240/SPN9.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Övervikt bland yngre barn Ă€r ett nationellt och globalt ökande hĂ€lsoproblem. Distriktssköterskor som arbetar inom barnhĂ€lsovĂ„rden har en viktig uppgift, bĂ„de i att arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande och förebyggande med barns övervikt. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vad som pĂ„verkar deras arbete med överviktiga barn inom barnhĂ€lsovĂ„rden. Data analyserades genom kvalitativ innehĂ„llsanalys, med en induktiv ansats, beskriven av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer med svenska distriktssköterskor, aktiva inom barnhĂ€lsovĂ„rd, genomfördes.