Syftet med detta examensarbete var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur aktiva pedagoger arbetar kring de flersprÄkiga barnen i förskolan. De forskningsfrÄgor jag stÀller Àr: Hur blir dessa barn integrerade i den svenska förskolan och vilka möjligheter har de till att utveckla sitt modersmÄl? Hur ser arbetet kring de flersprÄkiga barnen ut? För att fÄ denna förstÄelse har en kvalitativ intervjustudie med sex pedagoger inom olika förskolor genomförts.Studien utgÄr frÄn den aktuella LÀroplanen för förskolan och ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄket lÀrs i ett samspel med andra. Resultatet av intervjuerna och studier visade att barn lÀr sig sprÄket i ett samspel med barn och vuxna. Pedagogerna jobbar aktivt med att benÀmna och vara tydliga i sitt sprÄk, men Àven kroppssprÄk och bilder spelar en viktig roll.

I lÀroplanen betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl ska ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och det svenska sprÄket, de ska utveckla en kÀnsla för andra kulturer och kÀnna delaktighet i den egna samt ska de utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010).VÄrt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angÄende barns modersmÄls-, andrasprÄks- och identitetsutveckling. Dessa tre omrÄden Àr viktiga eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr det stÀlls ökande krav pÄ hur förskolelÀrarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen pÄ tre olika förskolor för att fÄ svar pÄ vÄra tre frÄgestÀllningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgÄngspunkt att de skulle arbeta aktivt med flersprÄkiga barn.Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska utveckla modersmÄlet och andrasprÄket. ModersmÄlet bidrar till ökad sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende och den vanligaste situationen Àr att hemmet stÄr för utveckling av modersmÄlet.

Enligt Statens FolkhÀlsoinstitut sÄ lever ungefÀr 350 000 svenska barn i hem dÀr nÄgon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fÄngas upp i stödgrupper eller liknande, resterande gÄr oupptÀckta genom hela skolgÄngen. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptÀcka barn vars förÀldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan sjÀlv önskar fÄ i sitt arbete med dessa barn och hur de hÄller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars förÀldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien Àr baserat pÄ ett antal semi-strukturerade frÄgor.

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har nÀr det gÀller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna nÀr de i sin verksamhet fÄr kontakt med dessa barn. För att fÄ reda pÄ detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gÀller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna kÀnner till sin skyldighet att anmÀla missförhÄllanden till socialtjÀnsten samt att de flesta hade fÄtt information kring Àmnet och vet hur de ska gÄ tillvÀga dÄ de fÄr kontakt med dessa barn.

En analys av den svenska medicinska diskursen om barn med atypiska kön, med sÀrskild fokus pÄ diskursens begripliggörande av kroppar som inte passar in i en heterosexuell matris.

I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkÀter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och Äsikter om utvecklingssamtal, bÄde i hemlandet och hÀrifrÄn Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrÄgats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har ocksÄ tillfrÄgats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn pÄ den svenska skolan. Resultatet blev övervÀgande positivt, Àven om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrÄgats om sin syn pÄ den svenska skolan..

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

Syftet med vÄr studie var att se hur pedagoger stimulerar elever med utlÀndsk bakgrund i svenska som andra sprÄk vid förskolor och förskoleklasser i Hudiksvall och Boden. Vi ville Àven se i vilken utstrÀckning modersmÄlet stimulerades och förekom i dessa verksamheter. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomfördes kvalitativa intervjuer med förskollÀrare som arbetar inom förskolan och förskoleklass vid de tvÄ kommunerna. VÄr studie visar att pedagogerna i de tvÄ kommunerna stimulerar barnen i deras sprÄkutveckling efter bÀsta förmÄga, men de saknar utbildning inom svenska som andrasprÄk. Vi har vidare kunnat se att modersmÄlsundervisning och undervisning i svenska som andra sprÄk förekom i mycket liten grad..

Detta arbete handlar om ett tvÄsprÄkigt barns sprÄkutveckling. Syftet Àr att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv sprÄkutveckling. Jag har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka förestÀllningar har svenska som andrasprÄkslÀrare samt modersmÄlslÀrare i frÄga om skolframgÄng och sprÄkutveckling nÀr det ett gÀller barn som inte har svenska som första sprÄk? Vilka tankar har en förÀlder om skolans och sin egen roll i barnets sprÄkutveckling? Hur tÀnker den intervjuade pojken om skola och sprÄk? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner Àr ett barn, hans mamma, svenska som andrasprÄkslÀrare samt hans modersmÄlslÀrare.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i nÄgra svenska skolor. Med hjÀlp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fÄtt fram de resultat som visar vilka likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden..

BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS-NEDSÄTTNING Det bör ligga mer fokus pĂ„ barn med funktionsnedsĂ€ttning, eftersom förhĂ„llanden under individens unga Ă„r har stor betydelse för individens hĂ€lsa under hela livet. Tidigare studier har pĂ„visat att hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning Ă€r sĂ€mre jĂ€mfört med övriga barn i Sverige. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att studera hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning, men framför allt stu-dera munhĂ€lsan bland denna samhĂ€llsgrupp. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskrite-rierna för denna studie; 9 studier utfördes i olika lĂ€nder runt om i vĂ€rlden och endast en studie Ă€r genomförd i Sverige.

Att vÀxa upp i en miljö dÀr tvÄ eller flera sprÄk talas blir allt vanligare. Dock finns det begrÀnsade kunskaper om hur sprÄket hos flersprÄkiga barn med misstÀnkt sprÄkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmÄgan hos en grupp flersprÄkiga barn i Sverige med typisk sprÄkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 Är som talade svenska och engelska fick berÀtta sagor till tvÄ bildserier samt besvara ett antal förstÄelsefrÄgor om bilderna.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.