Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Syftet med studien var att undersöka hur sex socialsekreterare vid socialjouren i Göteborg anvÀnder sig av tolk vid akuta omhÀndertaganden och placeringar av barn med annat modersmÄl Àn svenska.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ ansats för att undersöka detta eftersom vi ansÄg denna metod bÀst bemöta vÄrt syfte och frÄgestÀllning och ge oss en möjlighet att stÀlla följdfrÄgor och fÄ djupgÄende svar av vÄra informanter. Vi har anvÀnt artiklarna tre och tolv i Barnkonventionen som tema och sedan analyserat vÄr empiri utifrÄn kommunikationsteori, barnets Äldrar, kristeori och teori om dagordningsmakt dÄ vi ansÄg att dessa ingÄngsspÄr tillsammans ringar in de flesta av de faktorer man som socialsekreterare arbetar utifrÄn med barn. Resultat och analys av empirin visade att socialsekreterarna har som mÄl att jobba utifrÄn barnens bÀsta och att tankesÀttet om vad som Àr barnets bÀsta Àr implementerat i deras arbete. Detta framgick tydligt hos samtliga av vÄra informanter liksom ansatsen att alla barn ska ges information och tillhandahÄllas möjligheter att uttrycka sin Äsikt i enlighet med barnkonventionen. Paradoxalt nog visade resultatet och analysen Àven att det inte alltid Àr sÄ enkelt att överföra detta i praktiken.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva tre förskolepedagogers arbetssÀtt och metoder för att utveckla sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Jag vill presentera olika sÀtt att arbeta med tvÄsprÄkiga barn i en mÄngkulturell förskola med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som jag har haft med tre förskolepedagoger. Jag vill fÄ kÀnnedom om sÀttet pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn och hur verksamheten prÀglas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr hur det vardagliga arbetssÀttet och pedagogernas syn pÄ sprÄkutveckling inverkar pÄ barnen och deras lÀrande? Vilka Àr pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn för att utveckla sprÄket? Hur integreras leken i deras arbetssÀtt? Vilka tankar har pedagogerna om sprÄk och identitet? Undersökningen genomförde jag genom att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer dÀr intervjun av pedagogerna hölls i form av samtal.

Syftet med studien Àr att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förÀndringsprocesser med barn som upplevt vÄld och deras förÀldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, dÀr forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt vÄld. Resultatet visade att symptom pÄ barn som ?endast? bevittnar vÄld av en nÀra anhörig Àr ofta desamma som barn som sjÀlva blir slagna, precis som behandlingen Àr densamma. Barn som upplever vÄld behöver hjÀlp med bearbetningen av traumat för att kunna fÄ ett begripligande pÄ vad som hÀnt.

Denna studie syftar till att studera ordaccenter hos barn i förskoleÄlder med skÄnsk dialekt och sprÄkstörning. I studien undersöks huruvida barnen har problem med ordaccenterna och i vilken utstrÀckning. Barnens yttranden bedöms perceptuellt av tvÄ lyssnargrupper och akustiskt som spektrogram, dÀr jag tittat pÄ grundtonskurvan. Svar söks ocksÄ kring huruvida vissa ord Àr svÄrare att bedöma eller producera Àn andra ord och om lyssnargruppernas bedömningar skiljer sig Ät.Inspelat material frÄn 8 barn i Äldrarna fyra Är och Ätta mÄnader till sex Är och fyra mÄnader har presenterats för tio lyssnare. Bland de tio lyssnarna i perceptionsstudien ingick fem naiva och fem icke-naiva lyssnare.

Fysisk trÀning för barn har alltid varit ett kontroversiellt Àmne som berör sÄvÀl etiska och fysiologiska som medicinska frÄgor. StyrketrÀning Àr den form av trÀning som stÀller dessa frÄgor pÄ sin spets. De svenska officiella organen Idrottens ForskningsrÄd (IFR) och Riksidrottsförbundet (RF) har genom Ären lagt fram rekommendationer och riktlinjer som ska fungera som underlag vid utformning av den trÀningsverksamhet som bedrivs i idrottens föreningsliv. Eftersom forskningsrön har förÀndrats i takt med forskningsframsteg har ocksÄ rekommendationer och riktlinjer frÄn officiellt hÄll varierat över tid. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om fotbollsledare har kÀnnedom om de senaste rekommendationerna vad gÀller styrketrÀning för barn.

Detta Àr en kvalitativ studie som, ur ett pedagogperspektiv, belyser döva elevers lÀs- och skrivinlÀrning.De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur lÀr sig döva barn att lÀsa och skriva? & Hur gÄr man som pedagog till vÀga för att undervisa döva barn i lÀs- och skrivinlÀrning?Studiens litteraturgenomgÄng tar upp definitioner, döva och teckensprÄkets historia samt lÀroplanernas och kursplanernas mÄl för de döva eleverna. I detta avsnitt finns ocksÄ en genomgÄng av den befintliga litteraturen och forskningen som behandlar hur de döva eleverna lÀr sig lÀsa och skriva.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i svenska för döva berÀttar informanterna om hur de upplever att de lÀr sina döva elever att lÀsa och pÄ sÄ vis fÄr studien sitt pedagogperspektiv.Resultatet av studien visar att pedagogernas tankar om hur undervisningen i svenska för döva gÄr till ligger i stort sett i linje med den litteratur som finns inom omrÄdet. Det finns ingen utarbetad metod för lÀs- och skrivundervisning för döva, men det handlar om att eleverna fÄr lÀra sig lÀsa med hjÀlp av ordbilder. Svenska Àr som betydelselösa krumelurer för eleverna.

Cirka 300 barn per Är i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer Àr nÄgot av det svÄraste som kan drabba en förÀlder. Barn fÄr andra former av cancer Àn vuxna och behandlingen Àr ofta lÄng och pÄfrestande. I sjuksköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att ha en dialog med patient och nÀrstÄende samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer förÀldrarna under barnets behandling ger det förÀldrarna möjlighet till att pÄ bÀsta möjliga sÀtt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av stöd frÄn sjuksköterskan under tiden dÄ deras barn behandlades för cancer..

Personer som kommer till Sverige frÄn andra EU-lÀnder för att försörja sig genom tiggeri Àr ett fenomen som har ökat i omfattning pÄ kort tid. Dessa personer har ibland sina barn med sig, vilket vÀcker frÄgor om vem som har ansvar att skydda dessa barn samt om dessa barn har rÀttigheter som Àr likstÀllda med svenska barn. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika samhÀllsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare. För att uppnÄ detta syfte har intervjuer genomförts med ledamöter inom socialnÀmnden för barn och unga samt med aktörer frÄn frivilligorganisationer. Materialet har analyserats med perspektivanalys och med utgÄngspunkt i socialkonstruktivistiskt perspektiv samt barnrÀttsperspektivet.

Barn med Down syndrom har ofta Äterkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsÀttning bland dessa barn Àr en fluktuerande konduktiv hörselnedsÀttning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmÀtningar. Metoder för hörselutredning av smÄ barn och barn som ej kan medverka adekvat Àr BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet Àr att belysa resultaten frÄn BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Syftet med min undersökning Àr att jÀmföra hur svenska pedagoger arbetar med sÄng och musik pÄ en förskola med barn som har svenska som modersmÄl respektive en förskola med barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska. Jag observerade och intervjuade tre kvinnliga förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna pÄ de bÄda förskolorna arbetade mycket med det sprÄkliga, men pÄ olika sÀtt. Pedagogerna som arbetade med barn med ett annat modersmÄl Àn svenska hade mer sprÄkliga mÄl och syften med sitt sÄng- och musikarbete och framhÀvde mer den sprÄkliga förstÄelsen medan pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmÄl mer sÄg pÄ vikten av att göra det lÀttare för barnen att minnas, samt pÄ utvecklingen av det sociala, exempelvis samspel och gemenskap. Pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmÄl, gav barnen mer utrymme för samtal och frÄgor Àn vad pedagogerna pÄ den andra förskolan gjorde och gav mer utrymme för bÄda könen.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett elektroniskt hjÀlpmedel som hjÀlper barn som föds döva eller med grav hörselnedsÀttning till förmÄga att höra och dÀrmed uppfatta talat sprÄk och att utveckla eget tal. Tidigare studier har visat att barn med CI uppvisar en nÄgot nedsatt prosodisk förmÄga och begrÀnsat fonologiskt arbetsminne varför dessa aspekter var intressanta att undersöka utifrÄn ett utvecklingsperspektiv.Föreliggande studie Àr en tvÄ-Ärs uppföljningsstudie dÀr syftet var att studera utveckling av prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska barn med CI. Inom ramen för studien undersöktes Àven icke-sprÄklig receptiv prosodisk förmÄga. I studien deltog sex barn med CI mellan 5;0 och 8;7 Är. Ytterligare 18 barn deltog i studien för att fungera som en kontrollgrupp, dÀr sex av dessa barn var Älders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Resultaten visade en utveckling av prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI som grupp.

Dagens svenska barn baserar mÄnga av sina restaurangerfarenheter frÄn pizzerior och snabbmatsrestauranger, dÄ det Àr denna typ av barnvÀnliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna pÄ Sveriges restauranger Àr förutsÀgbara och lÀmnar fÄ valmöjligheter. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur barn i Äldern nio till tolv Är ser pÄ Àmnen som mat, mÄltider och restaurangbesök och Àven om platsen och upplevelsen kring mÄltiden har betydelse. Resultaten kan anvÀndas till att utveckla omrÄdet mat- och mÄltid för barn genom en ökad förstÄelse för barns egna tankar, förvÀntningar och upplevelser av mat, Àtande och mÄltider sÄvÀl i hemmet som pÄ restauranger.Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. TvÄ observationer av sammanlagt sju barn har genomförts dÄ de lagade mat i ett restaurangkök.Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrÀtter och snabbmat men Àven plockmat sÄsom tacos och bufféer.

Abstract Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och fÄ kunskap om hur pedagoger pÄ förskolan arbetar med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till flersprÄkigheten och vilka resurser de har för att stimulera sprÄk-och identitetsutveckling hos flersprÄkiga barn. FÄr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar och fÄ in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hÀnsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som pÄverkar sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön pÄverkar flersprÄkiga barns modersmÄlutveckling.