AbstractUppsatsen har som syfte att ta reda på om hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott utgör en allmän avtalsrättslig princip i Sverige, samt vilka prognoskrav som i så fall kan ställas för att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott skall föreligga utanför lagreglerat område.Genom att studera och jämföra olika rättskällor har jag kommit fram till att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott troligen föreligger även utanför lagreglerat område. Jag har funnit stöd för en sådan hävningsrätt i doktrin, standardavtal, Principles of European Contract Law och UNIDROIT Principles. I doktrin föreslås en analog tolkning av köplagens reglering av hävning på grund av anteciperat kontraktsbrott. I fyra av de fem standardavtal jag valt att analysera regleras hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott. Även i Principles of European Contract Law och i UNIDROIT Principles finns en reglering av hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott.Svensk praxis som behandlar hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott rör uteslutande köp och bekräftar inte hävningsrätt utanför lagreglerat område.

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

Den framtida samhällsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad användning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns således ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsägare som vill utnyttja den förnybara energin. Äganderätten till förnybar energi är inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken rätt enskilda har gentemot verksamhetsutövare när miljöfarliga verksamheter enligt Miljöbalken ska starta och senare bedrivas. Jag har tittat på de olika rättskällorna, framför allt förarbeten och praxis, för att undersöka vilka beslut den enskilde kan överklaga, när någon är sakägare och hur tillsynsmyndigheten måste agera när anmälan och krav om tillsyn kommer in. Undersökningen visar att rättsområdet förvisso är otydligt men att det genom åren vuxit fram praxis där den enskilde har förhållandevis långtgående rättigheter. Den enskilde kan göra anmälan till tillsynsmyndigheten om krav på tillsyn, en anmälan som myndigheten måste fatta ett formellt beslut på. Slutsatsen är att de enskilde har möjlighet att försöka påverka, mycket till följd av Århuskonventionen..

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan är till för den enskildes eller samhällets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer på deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik där samtalsområdena berörde rektorernas människo ? och kunskapssyn. Som teorianknytning användes kritisk teori med utgång från Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

Syftet med mitt arbete är att genom lag, förarbeten, praxis samt doktrin försöka utröna var gränserna för nödvärn går. Jag har även undersökt hur långt gränserna för nödvärn sträcker sig samt hur rekvisiten ?ej uppenbart oförsvarligt? samt ?svårligen kunnat besinna sig? tillämpas i praktiken och hur det ser ut i teorin. Jag har börjat med en kort historisk tillbakablick för att sedan gå igenom de rekvisit som finns inom relevant del av straffrättens område. Vad gäller nödvärn, putativt nödvärn samt nödvärnsexcess är det inte de enda ansvarsfrihetsgrunder jag gått igenom då det i sig inte ger en tillräcklig bild över området.

Denna uppsats har som målsättning att på ett enkelt och överskådligt sätt redogöra för den gällande rätten som finns inom området kritikrätt, uppsatsen bygger till stor del på den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom området. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen även andra rättskällor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör både begränsar och möjliggör kritik från arbetstagaren mot arbetsgivaren. Områden som tas upp i uppsatsen är bland annat sekretess, allmänhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lämnar i årsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kännetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som väljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.Våra slutsatser är att företagen lämnar stora mängder frivillig redovisning av olika typer, men innehållet och formen varierar. Vi kan inte konstatera några generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att många företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehålla och hur den ska utformas. Grundläggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet är applicerbara på frivillig redovisning och bör gälla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgår att varje medborgare är tillförsäkrad yttrandefrihet gentemot det allmänna. Yttrandefrihet innebär en rätt att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, vilket är en grundpelare för ett demokratiskt samhälle och fri åsiktsbildning. Rättigheten är emellertid relativ, vilket innebär att den måste vägas mot andra rättfärdigade intressen och kan endast begränsas om det tillåts i grundlag.

Den här etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehållsanalys av två reklamfilmer från 2013 och 2014 från Volvo, samt genom fältobservationer på Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter bygger på Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehållsanalysen undersöks hur varumärkena använder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som är budskapsbärare av normer, värderingar och mening. Undersökningen visar att varumärken som Ikea och Volvo upprätthåller, reproducerar och konstituerar en föreställning om en svensk identitet och därmed även den nationella gemenskapen..

Sexmånaders- och ettårsregeln är en av de metoder som används för att eliminera den internationella dubbelbeskattningen. För att sexmånaders- och ettårsregeln ska vara tillämpliga får inte den skattskyldiga personen göra kortare avbrott i Sverige som är mer än 6 dagar per varje hel månad eller mer än 72 dagar under ett och samma anställningsår. I lagen stadgas det inget om hur många dagar en skattskyldig får tillbringa i tredje land, dock har SKV kommit med ett ställningstagande som berör denna fråga. SKV har kommit fram till att en skattskyldig inte får vistas mer än 8 dagar per hel månad eller mer än 96 dagar under ett och samma anställningsår i Sverige och i tredje land.SKV:s ställningstagande har ifrågasatts då det bland annat anses att ställningstagandet saknar stöd i lagtext, förarbeten och praxis. Mot bakgrund av SKV:s ställningstagande är uppsatsen syfte att analysera för vilka lagtolkningsmetoder SKV har använt sig av i sitt ställlningstagande samt att utreda för huruvida SKV har stöd för sitt ställningstagande i lagtext, förarbeten och praxis.Analysen om vilka lagtolkningsprinciper SKV har använt sig av i sitt ställningstagande visar att SKV har använt sig av en subjektiv lagtolkningsmetod.

Uppsatsen behandlar två av de gränsdragningsproblem som återfinns i 25 § RevL. Syftet är dels att utreda gränsdragningen mellan verksamhet med naturligt samband och sidoverksamhet, dels gränsdragningen mellan tillåten och otillåten sidoverksamhet. Fokus ligger främst på den senare gränsdragningsproblematiken. Inledningsvis definieras begreppet revisionsverksamhet som spelar en central roll för uppsatsen. Framförallt presenteras hur den legala definitionen påverkar gränsdragningsproblemen.

Syftet var att kartlägga klinisk praxis gällande ultrafiltrationshastighet (UFR) under hemodialysbehandling samt beskriva i vilken omfattning rekommenderad ultrafiltrationshastighet överskrids. Vidare var syftet att beskriva skillnader i UFR mellan män och kvinnor samt mellan patienter som har haft dialys kortare eller längre tid än 18 månader. Föreliggande studie utgick från DOPPS rekommendation där UFR inte bör överstiga 10 ml/h/kgkroppsvikt. Att överstiga rekommenderad UFR har enligt tidigare forskning visat en ökad risk för patienten genom högre morbiditet och mortalitet. Designen som användes var en beskrivande tvärsnittsstudie.

Sedan 2008 har regeringen lagt över en miljard kronor på satsningen Sverige - det nya matlandet. Satsningen ska lyfta svensk mat till samma internationella höjder som den franska och italienska i en tid då svensk livsmedelsproduktion går på knäna. Till sin hjälp har landsbygdsministern ett expertråd som ska vägleda skutan i rätt riktning. Men kritiken har varit hård. Oppositionen kallar det för ett PR-jippo och andra ironiskt för Pratlandet.

I Sverige kan individer antingen bedömas begränsat eller obegränsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller väsentligt anknuten fö- religger obegränsad skattskyldighet och svensk beskattningsrätt för samtliga in- komster. IL räknar upp olika grunder på vilka individen kan bedömas väsent- ligt anknuten på. Antalet rättsfall på området påvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmätts större uppmärksamhet och betydelse än övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillräckligt starka att ensamma medföra väsentlig anknytning.