Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

BakgrundDjup sedering är associerat med förlängd vårdtid och ett flertal komplikationer för intensivvårdspatienten. Även för ytlig sedering medför komplikationer, stress och lidande. Studier visar på vikten av adekvat sedering, samt att skalor och protokoll används. Syftet med denna studie var att beskriva sederingsnivå, andel optimalt, över- och undersederade patienter, vårdtid i ventilator och vårdtid inom intensivvården för patienter på en svensk intensivvårdsavdelning.MetodStudien, med deskriptiv design, inkluderade konsekutivt sederade, ventilatorbehandlade patienter, 18 år och äldre, på en svensk intensivvårdsavdelning under nio månader. Primära utfallsvariabler var sederingsnivå, utifrån Motor Activity Assessment Scale och andel optimalt, över- och undersederade patienter.

Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp.

Dagens konflikter utspelar sig mestadels i helt eller delvis bebyggd miljö och vikten av en uppdaterad och väl fungerande prickskytteförmåga är därför central. Detta till trots, återfinns stora brister i den svenska prickskytteutbildningen vad avser just den urbana miljön. Denna uppsats syftar till att dels bidra med nya infallsvinklar samt ge ett användbart arbetsunderlag för Försvarsmaktens vidare utveckling i ämnet. Genom att komma på det klara med hur prickskyttar utbildas och används i Sverige idag och jämföra detta med utländska modeller och andra länders goda och sämre erfarenheter, vill jag ge förslag på hur den svenska prickskytteutbildningen skulle kunna utvecklas. För att ge uppdaterad information har jag begränsat min efterforskning genom att mina studier av andra länders prickskytteerfarenheter avser det senaste decenniets förehavanden, snarare än utvalda länders specifika tillvägagångssätt.

This paper is a thorough review of my internship, during which I designed infographics at Grafiskt Center, SVT, Stockholm. The purpose has been to find out what guidelines and policies SVT has regarding infographics while producing infographics in a professional environment. In addition, I present the daily routine at SVT and the tools used during the work process. Furthermore, the paper contains a reflection of my work effort during the internship as well as thoughts on how I adjusted to the guidelines in question. Finally, the essay treats some examples of infographics which I produced during my time at SVT..

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur några kunder med annan etnicitet än svensk upplever bemötandet av affärsanställda. Fokus riktas mot affärsanställdas bemötande av kunder med annan etnicitet än svensk när de ska handla dagligvaror eller kläder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, två kvinnor och två män. Informanterna var i åldrarna mellan 22 till 57 år gamla och kom till Sverige från Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan två till 16 år sedan. Begrepp som omnämns i studien upprepade gånger är diskriminering och fördomar, vilka också definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Ett återtaganderättsförbehåll är ett förbehåll som en säljare använder för att säkra rätten till full betalning från köparen. Förbehållet blir utan verkan om den sålda egendomen sammanfogas med annan egendom eller blir tillbehör till fast egendom. I uppsatsen analyseras därför behovet av ett förstärkt återtaganderättsförbehåll som gäller även vid sammanfogande. Även företagshypoteks förhållande till ett starkare återtaganderättsförbehållet analyseras, eftersom hypoteket är en säkerhet i näringsidkarens lösa egendom, till vilken det kan finnas ett återtaganderättsförbehåll.Återtaganderättsförbehållets ställning vid leasing med frifoganderätt för leasetagaren analyseras även. Bakgrunden är att det i dagens läge blir allt vanligare att leasetagaren får ökade befogenheter över den leasade egendomen, vilket kan påverka återtaganderättsförbehållets verkan.

Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ?luddigt?, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel.

Tv-kanaler står inför stora förändringar de närmaste åren. Digitaliseringen av tv kommer att innebära fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sänker priserna på reklamtid. För att inte stå alltför beroende av reklamintäkter bör kanalerna därför se sig om efter alternativa intäktskällor, men även börja arbeta med att skapa starka varumärken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. Främst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera på varumärken genom licensiering. Licensiering innebär att innehavaren av ett varumärke hyr ut rätten att använda det till en licenstagare.

En kvalitativ studie på revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgått från forskning och regelverk inom området samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser är att dagens svenska revisionsutskott fungerar väl och att de brister som påfunnits i början av 2000-talet har rättats till. Revisionsutskotten har fått en mer formell utformning på bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Syftet med denna uppsats är att utforska innebörden hos begreppen Bildning och Högskolemässighet så som de används i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det är möjligt, utifrån de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem båda. För att få en hanterlig analys har endast en delaspekt av Högskolemässighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestått av två steg.

Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.