Svensk prickskytt i urban miljö
Förändring, utveckling och behov
Dagens konflikter utspelar sig mestadels i helt eller delvis bebyggd miljö och vikten av en uppdaterad och väl fungerande prickskytteförmåga är därför central. Detta till trots, återfinns stora brister i den svenska prickskytteutbildningen vad avser just den urbana miljön. Denna uppsats syftar till att dels bidra med nya infallsvinklar samt ge ett användbart arbetsunderlag för Försvarsmaktens vidare utveckling i ämnet. Genom att komma på det klara med hur prickskyttar utbildas och används i Sverige idag och jämföra detta med utländska modeller och andra länders goda och sämre erfarenheter, vill jag ge förslag på hur den svenska prickskytteutbildningen skulle kunna utvecklas. För att ge uppdaterad information har jag begränsat min efterforskning genom att mina studier av andra länders prickskytteerfarenheter avser det senaste decenniets förehavanden, snarare än utvalda länders specifika tillvägagångssätt. Jag har även endast studerat, för svensk trupp, etiskt tillämpbara delar av stridsteknik. Tidigare forskning kring ämnet är koncentrerat till lessons learned-dokument, och en av anledningarna till denna uppsats är att dra faktiska slutsatser av sådana och lägga grund för en tillämpbar utveckling. Uppsatsen behandlar förutom ovanstående även en del historia om prickskytten som sådan, beskrivning av problem jag uppmärksammat i den svenska prickskytteutbildningen samt en del om det urbana slagfältet kontra det traditionella. Med detta som grund ger jag i min slutsats förslag på förbättrande förändringar avseende de urbana delarna i den svenska prickskytteutbildningen.