Sökresultat:
6993 Uppsatser om Svensk idéhistoria - Sida 33 av 467
KartlÀggning av problematik i och utanför det muskeloskeletala systemet bland patienter som besöker sjukgymnast i svensk primÀrvÄrd
PrimvÄrden har anor frÄn 1600- talet och sjukgymnastik Àr idag den tredje största professionen inom svensk sjukvÄrd. SamhÀllet Àr under stÀndig förÀndring vilket stÀller krav pÄ att hÀlso- och sjukvÄrden anpassas efter dessa. SÄledes för att ge en god och anpassad vÄrd behöver svenska folkets behov utredas. Syftet med studien var att kartlÀgga vilka problemomrÄden som patienter som sökte sjukgymnast i svensk primÀrvÄrd hade, sett till fördelning av kön, Älder, lokalisation och symtom som fanns. En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkÀt utförd i EvaSys.
PĂ„ spaning efter elevers kunskaper, Matrisens roll i nationella historieprovets transparens
Syftet med arbetets undersökning har varit att fÄ större förstÄelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget anvÀnds av eleverna, om de fyller sin funktion och pÄ vilket sÀtt de gör det. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en innehÄllsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever pÄ fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, dÀr svar till uppgifter med matris jÀmförts med svar utan matris. TvÄ av uppgifterna har mÀtt den kÀllkritiska förmÄgan och de andra tvÄ har mÀtt förmÄgan att anvÀnda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsomrÄde haft en matris som stödstruktur.
Jag har kommit fram till att de elever som Àr vana vid att arbeta utifrÄn matriser verkar anvÀnda sig av dem i större utstrÀckning Àn andra i provsituationen.
Tre generationers historiemedvetande
Tre generationers kunskaper kring andra vÀrldskriget.
Att undervisa med didaktisk teori : en diskursanalys av grundskolans kursplaner för historia och religionskunskap
The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault?s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault?s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning.
Guld, ett gyllene inslag i portföljen? : En studie om guldets diversifieringsegenskaper för svenska smÄsparare
Denna magisteruppsats utvÀrderar guldets egenskaper som diversifieringskomponent i en svensk aktieportfölj. Genom att jÀmföra den historiska prisutvecklingen för aktier respektive guld frÄn 1986 och framÄt, avser studien undersöka huruvida det Àr lönsamhet att addera guld till en svensk aktieportfölj. Med lönsamhet avses den sÄ kallade Sharpekvoten vilket Àr ett mÄtt pÄ hur lönsam en tillgÄng Àr dÄ avkastning sÀtts i relation till risk. Undersökningen sker med hjÀlp av regressionsanalys samt backtester över fyra olika tidsperioder. Vidare jÀmförs guldets korrelationskoefficient gentemot svenska aktier med koefficienten för amerikanska aktier, japanska aktier, olja samt stÄl.
SkrÀckens ansikte : en studie i skrÀckgenrens historia och inflytande för visualiseringen av spelkaraktÀrer
Hur utformas spelkaraktÀrer för att förmedla skrÀck till betraktaren? SpelkaraktÀrer inom survival-horrorgenren har flera konventioner baserade pÄ skrÀckgenrens tidigare historia. BÄde kvinnliga och manliga karaktÀrer har tydligt fokus pÄ sexualisering. Kropp och klÀdsel anvÀnds för att markera avstÄnd frÄn betraktarens kultur. FÀrger som betonar sexualitet, vÄld och ondska Äterkommer i karaktÀrernas utformning.
Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartlÀggning av svensk dagspress nÀrvaro i mobila tjÀnster.
Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartlÀggning av svensk dagspress nÀrvaro i mobila tjÀnster.Författare Frida Eriksson och Hanna TomicUppdragsgivare DagspresskollegietKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vt - 2011Antal ord 19 943Syfte KartlÀgga vilken nÀrvaro svensk dagspress har i mobila tjÀnster.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial En kartlÀggning av det totala utbudet av mobila tjÀnster, samt tvÄ olika innehÄllsanalyser varav en koncentrerar pÄ utformning, utseende och funktioner och den andra pÄ nyhetsinnehÄll, urval och vÀrdering.Huvudresultat Drygt 44 procent av svensk dagspress har i dagslÀget en mobilsajt, 24 procent iPhoneapp och 12 procent androidapp. Dock Àr det fler tidningar som nÀrvarar Àn vad som finns av mobila tjÀnster, vilket innebÀr att fler Àn en tidning kan stÄ bakom en mobilsajt eller app. FÄ tidningar har alla tre tjÀnsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjÀnst har dÄ mobilsajt. De tre största ÀmnesomrÄdena i nyhetsinnehÄllet Àr politik/samhÀlle, olyckor/brott och sport.
MÄngkulturalism i skolundervisningen
Syftet med undersökningen Àr att se ifall lÀrare planerar och genomför sina lektioner olika beroende pÄ om det Àr en mono- eller mÄngkulturell klass. För att fÄ en sÄ bred bild av vÄrt ÀmnesomrÄde sÄ anvÀnde vi oss av tvÄ olika metoder nÀr vi samlade in data. Vi har intervjuat lÀrare och gjort enkÀter
som eleverna har besvarat i Àmnet historia. Vi har besökt tre skolor som ligger i Malmö respektive Vellinge kommun dÀr vi har intervjuat fem lÀrare. Vi har gÄtt lite djupare in i vikingatiden nÀr vi har gjort lÀrarintervjuerna, för att lÀttare kunna jÀmföra de olika intervjuerna.
Gropen som svalde ett samhÀlle: gropen i media 1956-1979
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt ?Gropen? i Malmberget speglades i massmedia under Ären 1956-1979. MÄlsÀttningen med vÄr uppsats Àr att ge en historisk bakgrund till gruvbrytningen i Malmberget, pÄ vilka premisser samhÀllet vÀxte fram och hur ?Gropen? pÄverkade innevÄnarna i samhÀllet. Studien inriktar sig pÄ Ären dÄ Malmberget genomgick sÀrskilt stora fysiska förÀndringar med rivningar av kvarter och kÀnda byggnader som följd av ?Gropens? utbredning.
?Den sköna metropolis? : En studie om upplevelse av Berlin
En stad Àr i konstant rörelse och förÀndring. Staden kan handla om kÀnslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan Àven innebÀra ett mentalt slag i magen pÄ grund av dess historia som kan vara sÄ oerhört tragiskt och otÀck att den rör dig till tÄrar. Eventuellt kan en stads historia Àven fÄ mÀnniskor att se vÀrlden med nya och mer öppna ögon. I det hÀr fallet handlar det om en av vÀrldens metropolstÀder, Berlin.Varför Àr Berlin sÄ speciellt? Staden Àr varken kÀnd för sin skönhet eller bevarandet av staden.
Vad kostar ?kalaset?? : Kostnadskalkyl för en svensk modell av Àldreomsorg till Chile
Ăldreomsorg och Ă€ldreboenden i Chile finns idag i liten utstrĂ€ckning och Ă€r dĂ„ privat finansierad, dĂ„ omsorg av Ă€ldre i Chile tidigare frĂ€mst har lösts med hjĂ€lp av familjen. Chiles förĂ€ndrade ekonomiska, demografiska samt politiska situation har nu gjort att den chilenska staten tagit intresse i olika alternativ av Ă€ldreomsorg. Denna uppsats syfte var att skapa en kostnadskalkylering för en svensk modell av Ă€ldreboende anpassat till förhĂ„llanden och har skrivits pĂ„ uppdrag frĂ„n kommun i Santiago, Chile. Kostnadskalkylen skall anvĂ€ndas som ett underlag för ett förslag om en uppstart av en chilensk Ă€ldreomsorgsverksamhet som skall utarbetas och lĂ€mnas till uppdragsgivaren. Metodologiskt sett har ett kvalitativt angreppssĂ€tt med intervjuer anvĂ€nts för att insamla data om kostnader frĂ„n svenska Ă€ldreboenden samt information om prisnivĂ„er i Chile.
Finansiering av svensk filmproduktion : En studie om kommersialitet och konstnÀrligt skapande
Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd frÄn Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas hÀrifrÄn utgör oftast en förutsÀttning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebÀra att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion Àr följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma frÄn en mÀngd olika instanser och aktörer bÄde inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiÀrer kan dock innebÀra att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehÄll och budskap, vilket kan komma att ifrÄgasÀtta filmskaparens konstnÀrliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av bÄde vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i frÄga. Den visar Àven vad nÄgra av svensk films olika aktörer, sÄsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnÀrligt skapande samt om det Àr tvÄ faktorer som gÄr att förena..
"Den som inte lÀr av historien..." : En analys av lÀromedel i jÀmförelse med styrdokumenten i historia inom den svenska gymnasieskolan.
Detta arbete har till syfte att undersöka förhÄllandet mellan innehÄllet i tre lÀroböckerna i historia med styrdokumenten gÀllande för kursen Historia 1b. För att göra denna jÀmförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förstÄelse för historieÀmnet. Jag har ocksÄ undersökt hur styrdokument och lÀromedel skapas, detta för att pÄvisa vilka faktorer, andra Àn styrdokumentens krav, som spelar in nÀr lÀromedelsförfattare skriver sina böcker. De frÄgor som jag valt att arbete utifrÄn Àr dessa;Hur ser lÀromedlens innehÄll ut i jÀmförelse med kursplanens och dess mÄl?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i lÀromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats Àn andra? Sker detta i överensstÀmmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förstÄelse för historieÀmnet och nÄ de mÄl som kursplanen sÀtter upp enbart genom att studera lÀroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och lÀromedel? För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad pÄ en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (frÀmst) textanalytiska metoder som gÄtt ut pÄ att tolka materialet ur bÄde ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) lÀromedlens innehÄll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mÄl, och att vissa aspekter av dessa krav och mÄl erhÄller mer fokus Àn andra i lÀroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lÀrobokstraditionen Àn de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förstÄelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck pÄ flera olika sÀtt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av lÀromedel och styrdokument, bland dessa mÀrks tydligast olika politiska klimat, samhÀllsdebatt, nationella riktlinjer och frÀmst lÀrobokstraditionen..
Svensk sÀkerhetspolitik : en sammanhÀngande politik?
Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska sÀkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frÄgan om Àven nutida svensk sÀkerhetspolitik innehÄller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett anvÀndbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militÀrainsatsen i Libyen. Med utgÄngspunkt i ett antal empiriskt bevisade smÄstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och dÀrmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.
SprÄkpolitisk förÀndring i Tornedalen efter 1968: med avseende pÄ skolvÀsendet
Uppsatsens syfte Àr att utreda vad som hÀnt med utvecklingen inom Tornedalens skolvÀsende vad gÀller sprÄkfrÄgan efter det att en utredning pÄ uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 fÀrdigstÀllts, fram till starten av Pello kultur- och sprÄkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och sprÄkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens sprÄk, meÀnkieli och svenska. Pello kultur- och sprÄkskola Àr det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens sprÄk stÀndigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lÀrare blandas i en för sprÄket positiv miljö.