Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat på dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpå ett antal testbara hypoteser ställdes upp. Därefter formulerades en enkät för att testa hypoteserna. Enkäten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i Gävle.Enkätsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna.

Syftet med vårt var att studera om vi kunde öka elevernas lust till lärande genom att samtala om skönlitteraturen.Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen är en glömd skatt som borde få en mer framträdande roll i undervisningen. Vi ville även få en uppfatting om det är möjligt att använda skönlitteraturen i samhällsorienterande ämnen. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner samt tidigare forskning. Vår undersökning genomfördes i en klass i Luleå kommun bestående av 16 elever i år 5-6. Undersökningen sträckte sig över 7 veckor.

Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten.

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat..

En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 år sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det årligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie är att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar från vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.

Titel in original language: Syntetpolymerbaserade produkter inom svensk målerikonserveringLanguage of text: SwedishNumber of pages: 103Keywords: Painting conservation, Synthetic Polymers, synthetic products.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska språket, fördjupningskurs LSV410HT 2012Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syfte med studien är att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lärande inom de samhällsorienterande ämnena, samhällskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillämpat både en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lärare och den senare i form av en enkätundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med ämnesintegrerad undervisning och de är i överlag är positiva till detta arbetssätt. Lärarna genomför ämnesintegrering för att eleverna ska få en större helhetssyn, en bättre förståelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka strategier lärare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mångkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att även andra länders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades två frågeställningar, som avsåg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gäller val av innehåll och genomförande i ett mångkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lärare i ett mångkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i mångkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar på en monokulturell historieundervisning baserad på historisk tradition, normer, styrdokument, läromedel och lärares inställning. Utgångspunkt har därför varit att lärarna försätts i en situation där undervisningen inte kan bli annat än monokulturell.Undersökningen visar på en historieplanering som främjar den svenska historien.

Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006.

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens Rätt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens Rätt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens Rätt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem..

Uppgiften bestod i att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Denna tillbyggnad skulle innehålla administration som kontor och hanteringsutrymmen för konsten, så som ateljéer och uppställningsrum. Mitt projekt har arkitekturhistorien som ingång, där jag anser att vi använder oss av den för lite. Jag blev tidigt intresserad av hur det är att jobba med kollage och att använda mig av redan ritade rum. Vad händer när man sätter ihop dessa rum och vilka möten bildas?Jag valde ut fyra rum som jag jobbade med, studiesalen, konserveringsateljéerna, uppställningsrummet och kontoren.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar.