Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgÄng av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rÄdande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkÀtundersökning utförd bland 88 elever i Ärskurs 9. Studien innefattar betygens pÄverkan pÄ elever i avseende pÄ motivation, stress och press, sjÀlvförtroende och identitet samt tÀvlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven pÄ godkÀnd i kÀrnÀmnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur vÀl rÀttvisa och god information frÄn lÀrarnas sida stÀmmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstÀmmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dÄlig betyg sÀnker sjÀlvförtroendet och att det i viss mÄn förekommer tÀvlan mellan elever om betyg.

Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lÀrares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare genomförts. ForskningsfrÄgorna som stÀlls i uppsatsen Àr:Hur uppfattar lÀrare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument?Hur tolkar lÀrare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1?I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhÄllningssÀtt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation.Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sÀtt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lÀrare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lÀrarnas egna betygskriterier. LÀrare tolkar mellanstegen som ?svaga? versioner av betyget ovan samt som ?starka? versioner av betyget under.

Syftet med studien Àr att undersöka hur den grafritande rÀknaren anvÀnds i undervisningen av Matematik C pÄ gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lÀrare och elever dÄ grafritande rÀknare anvÀnds. Undersökningen Àr gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lÀrarna efterÄt. Resultaten pekar mot att den grafritande rÀknaren frÀmst anvÀndes som ett rÀkne/ritredskap i enlighet med lÀrarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, dÄ elevernas anvÀndande motsvarade lÀrarnas syften och intentioner. Slutsatsen Àr att eleverna anvÀnde den grafritande rÀknaren i den mÄn deras lÀrare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina utrÀkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp..

Vi har undersökt hur man identifierar dyslexi pÄ gymnasienivÄ för att fÄ svar pÄ varför dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre utbildningar. Syftet med studien Àr att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av dyslexiidentifiering ser ut pÄ gymnasienivÄ samt se hur verktyg/metoder som tillhandahÄlls fungerar. VÄrt arbete har utgÄtt ifrÄn frÄgor som:Vilka erfarenheter har pedagoger pÄ gymnasiet av dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, sÄsom metoder och verktyg, Àr de tillrÀckliga för att upptÀcka dyslektiker?ForskningsomrÄdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger pÄ fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att dyslexiidentifieringen Àr ett komplext problem dÀr sprÄkets betydelse har stor vikt för upptÀckterna.

Hur förÀndrades de gestaltningar som anvÀnds i svensk press om klimatfrÄgan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den sÄ kallade Climategate-skandalen, jÀmfört med samma mÄnad Äret innan och Äret efter? Gestaltningsteori Àr en teori som anvÀnds primÀrt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur mÀnniskor förstÄr sin omgivning och samspelar med andra mÀnniskor. Gestaltningar Àr ?tolkningsscheman? som individer anvÀnder för att tolka, förmedla och förstÄ budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrÄgan.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Syftet med studien Àr att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebÀra för nyblivna svensklÀrare verksamma pÄ gymnasiet. Undersökningen fokuserar pÄ kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lÀrarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lÀrarnas Àmnesinriktning. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna Àr fem svensklÀrare verksamma pÄ gymnasiet med mindre Àn fem Ärs yrkeserfarenhet. Samtliga lÀrare arbetar pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skolformer som uppmÀrksammas i den forskningen som genomförs pÄ Enheten för Specialpedagogik pÄ Göteborgs Universitet samt hur densamma förhÄller sig till de delmÄl GU har för utbildningen av specialpedagoger samt speciallÀrare.Teori:Specialpedagogik Àr ett otydligt kunskapsomrÄde. GrÀnserna mellan pedagogik och specialpedagogik Àr suddiga. Den specialpedagogiska forskningen i Sverige har historiskt sÀtt varit fokuserat pÄ individen men under senare Är har Àven miljön fÄtt större plats. Grundskolan Àr utan tvekan den mest uppmÀrksammade skolformen inom den specialpedagogiska forskningen. Ingen annan skolform kan jÀmföras med det utrymmet grundskolan har fÄtt.

DÄ mÄlen i nuvarande lÀroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiÀmnet i grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkÀtundersökning som besvarats av lÀrare i Ärskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat lÀromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument sÄsom lÀroplaner, studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner frÄn 1919 och framÄt. Resultatet frÄn enkÀtstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie lÀser kemi som ett separat Àmne och utgÄr frÄn nÄgon lÀrobok nÀr de lÀgger upp undervisningen.

SammanfattningDen hÀr studien undersöker begreppet HÀlsa i lÀroböcker inom skolÀmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är och gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att se hur hÀlsa framstÀlls i lÀroböckerna. Undersökningen utgÄr frÄn dessa frÄgor; vilket utrymme ges begreppet hÀlsa i lÀroböcker för de senare Ären inom skolÀmnet idrott och hÀlsa? hur definieras hÀlsa?, vilka perspektiv och teorier finns presenterade i lÀroböckerna? samt uppfyller lÀroböckerna lÀroplanernas hÀlsomÄl? Undersökningen har Ätta lÀroböcker som grund och dessa analyseras utifrÄn en innehÄllanalys med fokus pÄ hur ofta hÀlsa som företeelse nÀmns.Resultatet av undersökningen visar att hÀlsa som företeelse förekommer i mÄnga delar av lÀroböckerna. HÀlsa behandlas inte endast i det explicita avsnittet om hÀlsa utan Àven i andra avsnitt som till exempel friluftsliv, ergonomi, stresshantering och kost.

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rÀttigheter, finns ÀndÄ bemötandeproblem i vÄrden som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vÄrden bör anpassas till patientens behov, dÀr empati Àr en grundlÀggande aspekt inom vÄrden. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vÄrdpersonalen och de Àldreboende. Fyra timmars fÀltobservationer gjordes med tio vÄrdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vÄrdanstÀllda pÄ ett Àldreboende. RÄdata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori.

Denna studie undersöker hur lÀrare anser att de kan stÀrka elevers ord- och begreppsförstÄelse för att uppnÄ lÀroplanens kunskapskrav i det svenska sprÄket. PÄ grund av globaliseringen vÀljer mÄnga familjer att bostÀtta sig utomlands vilket medför att det bedrivs mÄnga svenska skolor runt om i vÀrlden. Studien utgÄr ifrÄn en svensk skola i England, dÀr fyra lÀrare i de tidigare Ären har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför bÄde positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat pÄ ord- och begreppsförstÄelse, lÀrarbakgrund, förvÀntningar samt elever med ett annat modersmÄl.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför elever skolkar frÄn skolidrotten. I gymnasiet Àr det i genomsnitt 8% av eleverna som har hög frÄnvaro. FrÄnvaron kan leda till att eleverna fÄr en negativ syn pÄ fysisk aktivitet och att det bildar handlingsmönster som i framtiden leder till fysisk inaktivitet. Detta kan fÄ konsekvenser för samhÀllet dÄ fysisk inaktivitet leder till övervikt som i sin tur leder till följdsjukdomar sÄsom diabetes typ 2 och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Sjukskrivningar, rehabiliteringar och dylikt betyder frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och Àr kostsamt för samhÀllet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera den företagsinterna implementeringsprocessen rörande Svensk kod för bolagsstyrning i nÄgra företag, diskutera instÀllningen till Koden och dess sjÀlvregleringsprincip, samt söka samband mellan dessa bestÄndsdelar och hur vÀl företagen följer bestÀmmelserna.Metod: VÄr kvalitativa undersökning baseras pÄ en tidigare utförd kvantitativ studie, varefter vi har anvÀnt oss av fallstudier.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt olika organisatoriska förÀndringsteorier, vilka samtliga kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Empiri: Det empiriska materialet Àr en sammanstÀllning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar pÄ sex noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden.Slutsatser: Det finns varierande sÀtt att implementera Svensk kod för bolagsstyrning inom ett företag, men vÄra fallföretag har visat sig anvÀnda snarlika metoder. Vidare har vi inte funnit nÄgra utmÀrkande skillnader mellan deras instÀllning till Koden, dess sjÀlvreglerande funktion samt sanktioner kopplade till denna. Bortsett frÄn att de företag som till viss del anvÀnt sig av extern hjÀlp har visat sig vara goda kodföljare, har vi inte kunnat pÄvisa nÄgra direkta kopplingar mellan fallföretagens arbetsmetoder, instÀllning i olika avseenden samt hur vÀl de följt Koden..

VÄrt syfte Àr att undersöka vad det Àr som gör att elever pÄ gymnasiet idag Ängrar sitt gymnasieval samt ta reda pÄ elevernas uppfattning om de eventuella vÀgledningssamtal de haft inför gymnasiet med sin studie- och yrkesvÀgledare. Med vÄr undersökning hoppas vi att i vÄr kommande profession som studie- och yrkesvÀgledare kunna vÀgleda eleverna till ett sÄ tillfredsstÀllande gymnasieprogram som möjligt detta för att felvalen ska minska. Minskas omvalen minskas de merarbeten som tillkommer för elev samt skolans personal. UtifrÄn vÄra sex intervjuer fick vi fram att en av de frÀmsta orsakerna enligt eleverna till att de pÄ gymnasiet gör omval Àr att de i efterhand kÀnner att de fÄtt för lite information om det program de valde att gÄ vilket gjorde att de blev besvikna nÀr de kom till sitt program och insÄg vad de egentligen skulle lÀsa. En annan orsak till att eleverna Ängrar sitt gymnasieval Àr att samtliga efter det att de gjort sitt gymnasieval kÀnde att de intressen de valt efter inte Àr samma intressen som de egentligen ville skulle styra valet. VÄrt resultat har vi analyserat med hjÀlp av teoretiker som Max Weber, J.L Holland och Leon Festinger, vi tog Àven hjÀlp av fyrstegsmodellen. Vi ansÄg efter de intervjuer vi haft med eleverna att deras vÀgledningssamtal verkade ha en hel del brister dÄ de exempelvis aldrig blivit ifrÄgasatta i sina val.