Med denna studie har vi velat gÄ vidare utifrÄn tidigare forskning som visat att musikÀmnet har en lÀgre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Är, undersöka om anledningen kunde hÀrledas frÄn hur dessa lÀrare sÄg pÄ kunskap och hur de vÀrderade skolÀmnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lÀrare anser att kunskap Àr vÀrdefull nÀr den fyller en nytta, och att alla utom en lÀrare rangordnar skolÀmnen sinsemellan beroende pÄ om Àmnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusÀmnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat Àr att sÄdana vÀrderingar av kunskap och Àmnen sinsemellan som intervjupersonerna visat pÄ har betydelse för den status musikÀmnet ges..

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. DÀrför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien anvÀndes en innehÄllsanalys för att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet.

Litteraturundervisningen har lÀnge varit en sjÀlvklar del av svenskÀmnet pÄ gymnasiet, men pÄ senare tid har den blivit bÄde ifrÄgasatt och kritiserad frÄn olika hÄll. Med detta som bakgrund diskuteras i denna uppsats varför litteraturundervisningen Àr en viktig del av svenskÀmnet, vad som bör studeras samt hur detta kan ske. Huvuddelen av uppsatsen presenterar konkreta förslag pÄ lektionsupplÀgg som alla har anvÀnts i litteraturundervisningen av lÀrare pÄ gymnasiet. Dessa lektionsupplÀgg Àr indelade i tre övergripande arbetssÀtt: litteratursamtal, filmvisning och drama. Det visar sig att alla de tre arbetssÀtten kan bidra till uppnÄendet av svenskÀmnets syfte, som presenteras i Skolverkets Àmnesplan.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarStudiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som vÀljer att inte delta pÄ idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utlÀsa skillnader och likheter mellan de elever pÄ en gymnasieskola som lÀser idrott och hÀlsa i ordinarie grupp och elever pÄ samma skola som valt att lÀsa Àmnet i mindre grupp.UtifrÄn syftet har följande frÄgestÀllningar formulerats:? Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion pÄ fritiden, utbildning och upplevd hÀlsa?? Vilka skÀl kan enligt lÀraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?MetodDe metoder som valdes utifrÄn studiens syfte var sÄvÀl av kvantitativt som kvalitativt slag.Med en kombination av metoderna sÄg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemomrÄdet. En enkÀtstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.Urvalet bestod av tvÄ grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som gÄr i gruppen som benÀmns med namnet idrott och hÀlsa i mindre grupp.

Bakgrunden till vÄr studie grundar sig i en regeringsledd undersökning kring skolelevers tÀnkande kring Förintelsen. Den undersökningen visade att allt fÀrre elever Àr sÀkra pÄ att Förintelsen Àgt rum Àn vad som hade visat sig vid en tidigare undersökning. Resultatet ledde till startandet av projektet Levande Historia ? Förintelsen. VÄrt arbete bestÄr av en teoretisk och en empirisk del.

SammandragLena Edander, 2013: BedömaröverensstÀmmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelenI denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstÀmmelse som nÄs dÄ fem av varandra oberoende bedömare betygssÀtter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur hög bedömaröverensstÀmmelse som nÄs, men Àven att försöka finna svar pÄ varför lÀrarnas bedömning emellanÄt varierar.För att undersöka detta har lÀrarnas betygssÀttning av elevtexterna sammanstÀllts och berÀkningar av bedömaröverensstÀmmelsen genomförts med avseende pÄ procentuell överensstÀmmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av berÀkningarna har sedan analyserats och slutsatser angÄende orsaker till avvikelser i betygssÀttningen har gjorts angÄende tre elevtexter dÀr bedömningen varierar mycket.Resultatet visar att en överensstÀmmelse pÄ 35 % nÄs mellan lÀrarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna stÄr att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lÀrare bör sambedöma elevtexter för att fÄ en mer rÀttvis betygssÀttning.

PÄ bara nÄgra Är har svensk reklam gÄtt frÄn nionde plats till tjugotredje plats bland vÀrldens mest prisbelönade lÀnder. Uttalanden i media om en försÀmrad traditionell svensk reklam pÄstÄs bero pÄ ett flertal faktorer, den hÄrda konkurrensen om svensk talang inom reklam Àr en. Den digitala framgÄngen visar Ä andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av vÀrldens tio mest framgÄngsrika byrÄer inom digital kommunikation Àr svenska. SÄvÀl yttre som inre mer branschspecifika krafter pÄverkar den svenska reklambranschen.Av uttalanden i media Àr det tydligt att förÀndringar ses pÄ olika sÀtt. Det torde i sin tur ha en inverkan pÄ hur en aktör med ledande befattning sedan förhÄller sig till dessa i den egna verksamheten.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur tre lÀroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare Àmnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mÄl samt om böckerna ger eleverna hjÀlp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrÄn en innehÄllslig idéanalys som Àven tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sÀllan diskuterande eller problematiserande frÄgor. Det handlar om att repetera det som Äterfinns i boken.Slutsatsen Àr att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mÄl, det Àr nÄgot som kommer senare. Eleverna fÄr lÀra sig vilka skyldigheter och rÀttigheter de har efter att de Àr myndiga och vad som förvÀntas av dem. Eleverna fÄr grundlÀggande information och hjÀlp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

   .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar en ny lÀroplan har att styra matematikundervisningen. De frÄgor jag stÀllde mig var vilken betydelse lÀroboksförfattarna fÄr jÀmfört med införandet av en ny lÀroplan nÀr en ny lÀrobok skrivs och hur författarna har anpassat böckerna till den nya lÀroplanskoden.Totalt undersöktes fyra olika lÀroböcker frÄn tvÄ olika förlag. TvÄ av böckerna var skrivna för lÀroplanen Lpf94 och tvÄ lÀroböcker Àr skrivna för lÀroplanen Gy2011.Undersökningen gjordes dels genom en kvantitativ innehÄllsanalys men ocksÄ med hjÀlp av en kvalitativ textanalysmetod. Jag har utgÄtt frÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv, och resultatet av undersökningen vidare att den stora skillnaden mellan olika lÀroböcker beror pÄ vilka det Àr som Àr författare till lÀroboken och inte för vilken lÀroplan boken var kopplad mot..

I denna uppsats undersöks om lÀroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan vÀrden och historia, och hur den kopplingen i sÄ fall ser ut. LÀroböckerna som undersöks Àr Alla tiders historia A, Perspektiv pÄ historien A och Perspektiv pÄ historien 50p, och dessa undersöks utifrÄn tre olika tendenser som Äterfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska lÀroböcker under hundra Är. UtifrÄn den första tendensen, historia som vÀrdeskapande gemenskap, undersöks huruvida lÀroböckerna tar avstÄnd frÄn förintelsen. Via den andra tendensen, historien i vÀrden, undersöks hur böckerna framstÀller demokrati och dess framvÀxt. Den tredje tendensen, vÀrden i historien, handlar om att kunna pÄverka lÀsaren, att skapa förstÄelse och empati, dÀrför undersöks det om lÀroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angÄende skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pÄgick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frÄgestÀllning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklÀrare valde jag att precisera frÄgestÀllningen gÀllande matematik. Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lÀrare och elever sjÀlva kan ha i Ätanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd trÄd genom skolans stadier, att lÀrare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande intresse.