Bedömning inom skolan Ă€r nĂ„got komplext och bedömningsbegrepp likasĂ„, hur de definieras, tolkas och anvĂ€nds. Hur bedömning förmedlas till en elev Ă€r av stor betydelse för det fortsatta lĂ€randet. RĂ€tt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbĂ€ttring av elevens lĂ€rande. Behovet av att förstĂ„ bedömningsprocesser och olika former av bedömning Ă€r idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen frĂ„n skolĂ„r 1. Även om det gĂ„tt snart ett Ă„r sedan uppdraget gavs Ă€r det i kontakter med lĂ€rare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i mĂ„nga fall Ă€r en process som Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n klar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur stor andel elever som slutar med orientering samt bakomliggande faktorer till varför före detta elever slutar satsa pÄ orientering efter att de gÄtt pÄ Orienteringsgymnasiet i Eksjö. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur stor andel av de före detta eleverna slutar satsa pÄ orientering efter att de gÄtt pÄ Orienteringsgymnasiet i Eksjö? Vilka Àr de bakomliggande orsakerna till att före detta elever frÄn Orienteringsgymnasiet i Eksjö slutar satsa pÄ orientering efter studenten?MetodStudien bestÄr av dels en kvantitativ del, dels en kvalitativ del. De metoder som anvÀnts Àr en kartlÀggande enkÀtstudie som var till hjÀlp för att göra ett urval. Denna enkÀtstudie följdes sedan upp av fem intervjuer, fyra bland de elever som gÄtt pÄ orienteringsgymnasiet (OL-gymnasiet), och en av de tre trÀnarna som arbetar som trÀnare pÄ gymnasiet.Resultat72 % har slutat satsa pÄ orientering efter att de gÄtt pÄ Orienteringsgymnasiet i Eksjö och 28 % satsar fortfarande.

Uppsatsens syfte Àr att genom en jÀmförelse mellan den statliga offentliga utredningen (be-tÀnkandet) Tydliga mÄl och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) det tidigare betÀn-kandet Skola för bildning (SOU 1992:94) undersöka vilka betydelser och egenskaper begrep-pet likvÀrdighet ges samt hur likvÀrdighet relateras till lÀraren. Dessa betÀnkanden utgjorde underlag för utformandet av Lgr 11 samt Lpo 94. Inledningsvis har en semantisk begreppsanalys med fokus pÄ likvÀrdighetsbegreppet ge-nomförts och dÀrefter analyseras lÀrarens relation till likvÀrdigheten genom en kritisk textana-lys med utgÄngspunkt i resultaten frÄn den semantiska begreppsanalysen. Undersökningens resultat stÀlls i huvudsak mot tvÄ modeller för skolans historiska utveckling, dels Tomas Eng-lunds modell över hur uttolkningen av likvÀrdighetsbegreppet inom utbildningspolitiken har förÀndrats, dels Ingrid Carlgren och Ference Martons modell för lÀrarnas professionalisering. Resultatet visar att likvÀrdighet i bÄda betÀnkandena kopplas till statlig styrning genom styrdokument och uppföljning. DÀrmed stÀlls likvÀrdighet i motsatsförhÄllande till den lokala friheten.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd frÄn Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas hÀrifrÄn utgör oftast en förutsÀttning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebÀra att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion Àr följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma frÄn en mÀngd olika instanser och aktörer bÄde inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiÀrer kan dock innebÀra att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehÄll och budskap, vilket kan komma att ifrÄgasÀtta filmskaparens konstnÀrliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av bÄde vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i frÄga. Den visar Àven vad nÄgra av svensk films olika aktörer, sÄsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnÀrligt skapande samt om det Àr tvÄ faktorer som gÄr att förena..

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. BÄde för Àmnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mÄngfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som Àmnesmaterial Àr förvÄnansvÀrt frÄnvarande i skolan, och som denna uppsats visar, Àven pÄ ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mÄngfacetterade, grÀnsöverskridande och ibland svÄrfÄngade konstverksamhet kan göras bÄde lÀttillgÀnglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen Àr baserad pÄ data för 2005 hÀmtat frÄn LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi sÀrskilja löneskillnader som beror pÄ olika uppsÀttningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar pÄ en löneskillnad mellan grupperna pÄ nÀra Ätta procent som dock verkar minska nÄgot i takt med att vistelsetiden ökar.

Syftet med arbetet Àr att undersöka skolgÄrdens betydelse för grundskolan och hur den kan anvÀndas. Efter att ha studerat litteratur om skolgÄrden valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. MÄlet med fenomenografi Àr att beskriva de kvalitativt olika sÀtt en grupp mÀnniskor uppfattar ett och samma fenomen. UtifrÄn mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgÄrdens betydelse och hur den kan anvÀndas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgÄrden, tvÄ lÀrare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare pÄ en Barn- och ungdomsförvaltning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur tre lÀroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare Àmnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mÄl samt om böckerna ger eleverna hjÀlp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrÄn en innehÄllslig idéanalys som Àven tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sÀllan diskuterande eller problematiserande frÄgor. Det handlar om att repetera det som Äterfinns i boken.Slutsatsen Àr att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mÄl, det Àr nÄgot som kommer senare. Eleverna fÄr lÀra sig vilka skyldigheter och rÀttigheter de har efter att de Àr myndiga och vad som förvÀntas av dem. Eleverna fÄr grundlÀggande information och hjÀlp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..

Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i lÀroböcker utifrÄn synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka lÀsningar texterna förbereder för. LÀroböckerna som analyserats Àr avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplÀgg dÀr vi valt att fokusera pÄ kÀrleks- och relationsteman. Texterna i lÀroböckerna Àr analyserade utifrÄn en queerteoretisk ansats och baseras pÄ en kvalitativ analys. Studien Àr gjord utifrÄn en queer lÀsart som ligger till grund för arbetets lÀsningar. Resultaten visar att lÀroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner.

HistorieÀmnet har efter politiska beslut under en lÀngre tidsperiod kotinuerligt vidvarje lÀroplansskifte fÄtt minskad tidstilldelning, men har utifrÄn styrdokumenten fÄttstora mÄl att uppfylla. Styrdokumenten ger Àven möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgÄngspunkter för undervisningen,tidsbegrÀnsningen leder till att begrÀnsningar i materialmÀngden mÄste göras, mÄlenkrÀver att eleverna skall fÄ en varierande undervisning med mÄnga infallsvinklar,mÀngden historiskt material som kan anvÀndas Àr mer eller mindre oÀndlig. Syftetmed denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare planerar sin undervisning i kursenHistoria A pÄ gymnasiet. Fyra lÀrare intervjuades kring hur de gör nÀr de planerar sinundervisning.

Syftet med genomgÄngna arbetet har varit att undersöka om genusskillnader gÄr att finna i den svenska skolan gÀllande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i Àmnet svenska, samt tidigare forskning inom Àmnet har studerats och Ätergivits. I den undersökning som genomförts har avgrÀnsningar gjorts till följande tvÄ omrÄden: dominans av talutrymme kopplat till genus samt grad av sÀkerhet i olika talsituationer kopplat till genus. Informanterna har bestÄtt av en klass i Är 8 i grundskolan, en klass i Är 1 i gymnasieskolan samt lÀrare frÄn grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i PiteÄ kommun. TvÄ metoder har anvÀnts i undersökningen, observation och enkÀt.

I och med omregleringen pÄ den svenska apoteksmarknaden sÄ stÀlls svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bÀsta, som en del av svensk hÀlso- och sjukvÄrd, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förÀndring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvÀrld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stÀrka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hÀlso- och sjukvÄrd. SÄledes publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag pÄ en lösning pÄ ett problem sÄ gav den ocksÄ upphov till en osÀkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osÀkerhet som varje enskild organisation mÄste hantera.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

The purpose of this essay was to examine pupils who leave the Swedish nine-year compulsory school system without reaching the requirements for the Swedish senior high school, and then to compare with those who reach the requirements. I used the following questions to help me reach this purpose:- Where in life are those pupils who reached the requirements for the Swedish senior high school?- Where in life are those pupils who did not reach the requirements for the Swedish senior high school?- What differences are noticeable between these two groups?The method that I used to examine these questions was to send out a questionnaire to the pupils. I also tried to make an explanation to the results with the help of Erwin Goffmanns theories.The result of this essay shows that there is not a big difference between the two groups. They both did equally well after they finished the Swedish nine-year compulsory school..