Studien har som grund det sociokulturella perspektivet. Individer inom autismspekt-rumet finns i samhÀllet och sÄledes Àven i skolan. Vi har trÀffat pÄ dessa elever bÄde i den vanliga grundskolan och i sÀrskolan. Syftet med studien Àr att beskriva tvÄ olika nÀtverk kring sÄdana elever, en i grundskolan och en i sÀrskolan och det samarbete som sker mellan de berörda parterna och skolans roll i detta. HuvudfrÄgor och problem-formulering Àr: Vilka Àr de olika delarna som ingÄr i ett nÀtverk för en elev inom autismspektrumet? Vilka Àr de viktigaste insatserna för eleven? Studien Àr en kvalitativ undersökning som baseras pÄ metoderna intervju och observation.

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlÀrningsmiljö samt beskriva pedagogers syn pÄ lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: I vilken funktion anvÀnds lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen pÄ lekens funktion i lÀrandet? Hur kan lek anvÀndas i undervisningen för att utveckla lÀrande? Studien Àr utförd pÄ tvÄ skilda skolor i Norrbotten dÀr kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i Ärskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade pÄ pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen pÄ barns lek i lÀrarutbildningen har varierat genom Ären, men frÄn 1980-talet och framÄt fÄtt en större plats i svensk pedagogik.

I det hÀr arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssÀtt i geografiundervisning pÄ gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att anvÀnda PBL i verksamheten samt vad arbetssÀttet utifrÄn dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning pÄ gymnasiet. För att besvara min frÄgestÀllning har jag genomfört tvÄ olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mÄngÄrig erfarenhet av PBL-baserad undervisning pÄ gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever frÄn en Ärskurs tvÄ-klass som arbetat med arbetssÀttet under sin tid pÄ gymnasiet.

Syftet med studien var att beskriva överensstÀmmelsen mellan elevernas uppfattning och Carlforsska gymnasiets menade budskap med ?The Carlforsska experience?. Eleverna i detta fall var elever som gick i Ärskurs Ätta pÄ Skiljeboskolan i VÀsterÄs. För att beskriva överensstÀmmelsen gjordes en fallstudie dÀr empiri insamlades genom intervjuer, dÀr det togs reda pÄ om vilka skillnader och likheter som fanns mellan elevernas uppfattning och den varumÀrkesidentitet som Carlforsska gymnasiet ville förmedla med ?The Carlforsska experience?.

Undersökningens syfte Àr att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form Àr och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden Àr 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar ocksÄ upp vilka samtida debatter och samhÀllsangelÀgenheter man etablerat den svenska formen i och hur man anvÀnt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhÀllsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berÀttelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförÀndrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

I kursplanen för idrott och hÀlsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingÄ i undervisningen i Àmnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundlÀggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har Àven betydelse för vÄr hÀlsa, dÀrför Àr elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna fÀrdigheter i friluftsliv. Undersökning Àr kvantitativ och bygger pÄ en enkÀtundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen Àr utformad sÄ att friluftsliv ses ur tvÄ perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka hur energibegreppet uppfattades i grundskolan. UtgÄngspunkten togs utifrÄn elevernas kunskaper i Àmnet fysik och energi. Jag valde att koncentrera mig pÄ arbetsomrÄdena "EnergikÀllor" och "Löst och blandat". Jag ville se om jag kunde utveckla elevernas kunskaper med fakta genomgÄngar och filmvisning. Mitt utvecklingsarbete utfördes i tvÄ 7:or i PiteÄ Kommun.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilken skönlitteratur svensklÀrare pÄ gymnasietföresprÄkar samt studera om lÀrarna har speciella vÀrderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklÀrare pÄ gymnasiet frÄn tre olika geografiskt placerade skolor inorra SkÄne. De frÄgor vi sökte svar pÄ Àr: Vilken skönlitteratur vÀljer en svensklÀrare pÄgymnasiet att anvÀnda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklÀrares valav skönlitteratur pÄ gymnasiet? Resultatet visar pÄ att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lÀrarna och vad de sjÀlva lÀste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebÀr klassisk litteratur.

Detta Àr en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkÀtundersökning har gjorts bland 66 gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lÀrare. LÀrarna undervisar i sprÄk pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningarna för denna uppsats var:? Vilken attityd har elever och lÀrare till ljudboken?? I vilken utstrÀckning och hur anvÀnds ljudboken i undervisningen pÄ gymnasiet?? Hur vÀl förstÄr eleverna innehÄllet genom att lyssna pÄ en ljudbok?Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen anvÀnder ljudboken i vÀldigt liten omfattning eller aldrig har anvÀnt den.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Avslut. MÄnga bra artikeluppslag föds i den plötsliga reaktionen över nÄgot. SÄ Àven hÀr. En text i Göteborgs-Posten satte fart pÄ tankarna om hur romer egentligen behandlas i svensk media..

Syftet med detta arbete har varit att utifrÄn olika professioners uppfattning belysa och fÄ förstÄelse för och kunskap om vilka faktorer som pÄverkar barn, som befinner sig i grÀnszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rÀtt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebÀra. I studien anvÀnds en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist pÄ tid för undervisning samt brist pÄ resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fÄtt en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar nÄgra inom grundskolan verksamma lÀrare och skolledare tillmÀter fysisk aktivitet för elevers lÀrande.Studien tar sin grund frÄn fenomenografin och utgörs av data insamlade frÄn sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer Àr samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats.Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfÀltet inom omrÄdet vi undersökt. Den framtrÀdande stÄndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet Ätminstone inte Àr skadligt för lÀrande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ exempelvis minne och sjÀlvförtroende, men med mer oklara kopplingar till lÀrande och Àmnesrelaterade prestationer..

Uppsatsen behandlar de nya grepp inom pedadogik som kommit att bli vanligare i och med omlÀggningen av skolsystemet 1994.  Etableringen av friskolor har gjort att utbildningsvÀsendet breddats, Ätminstone till ytan, men samhÀllets krav pÄ möjligheter att vÀlja och flexibilitet pÄ arbetsmarknaden har fÄtt tveksamma effekter i grundskolan, dÀr elever halkar efter kunskapsmÀssigt. Uppsatsens syfte Àr att med utgÄngspunkt i en undersökt friskola studera hur dessa nya arbetssÀtt med stort eget ansvar och dito valfrihet har för effekt pÄ ungdomar i de högre Ärskurserna, genom observationer, studier av forskning och svar frÄn ungdomarna sjÀlva..