Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. De tre lÀroböckerna som undersökts har varit gÀllande under tre olika lÀroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger pÄ Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjÀlp av idealtyper baserade pÄ dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig Ät bland de tre undersöka böckerna.  .

Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till nÄgonform av lÀroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och igrundskola. Arbetets syfte Àr att studera hur pedagoger i förskola och grundskolabeskriver anvÀndandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. UtifrÄn vÄrt syfte har vi stÀllt följande frÄgor.? Hur beskriver pedagogerna i förskola och grundskola sin instÀllning tilledutainmentsprogramens betydelse för lÀrande?? Hur resonerar pedagogerna i förskola och grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger i förskolan och grundskolan.

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..

Forskare och författare menar att det finns för lite av ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i dagens skola. Kunskapen kring detta Àr för dÄlig och lösningen har blivit att utbilda genuspedagoger pÄ uppdrag av regering och riksdag. VÄrt syfte har varit att studera genuspedagogers syfte och arbete. Vi har intervjuat fem genuspedagoger frÄn olika kommuner. De Àr alla kvinnor och utbildade till lÀrare, dÀr förskolan, grundskolan och gymnasiet Àr representerade.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte Ă€r att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt att skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka musikÀmnets status idag utifrÄn nÄgra lÀrares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda pÄ hur musiklÀrare och ÀmneslÀrare upplever musikÀmnets status i skolan idag och hur musiklÀrarna behandlas. Undersökningen Àr baserad pÄ semikvalitativa intervjuer dÀr jag intervjuat fyra musiklÀrare, varav tre frÄn grundskolan och en frÄn gymnasiet, samt tre lÀrare i andra Àmnen frÄn grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att Àmnets status Àr starkt varierande och svÄrt att ta pÄ. Kollegornas syn pÄ musikÀmnets status Àr ocksÄ skiftande, dock finner jag att de Àr mer negativa.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera pÄ handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhÄllningssÀtt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning Àr en semistrukturerad intervjumetod, utförd i tvÄ olika kommuner dÀr mÄlgruppen Àr nio lÀrare i förskolan samt nio lÀrare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter Àr att undervisa, utveckla, utreda samt rÄdgiva.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar pÄverkas beroende pÄ elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ vilka eventuella hinder och svÄrigheter eleverna sjÀlva uppfattar dÄ de anvÀnder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar har valts att genomföra en enkÀtundersökning med elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och som lÀser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anlÀggningsprogrammet. EnkÀtundersökningen bestÄr av tvÄ delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmÀnhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svÄrigheter eleverna uppfattar dÄ de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanstÀlls genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende pÄ elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan.

Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning riktad till elever som mellan 2007 och 2011 av olika skÀl flyttat till Sverige frÄn andra lÀnder och som var tolv Är eller Àldre dÄ de kom hit. Den Àr genomförd i en medelstor svensk stad dÀr relativt fÄ invÄnare Àr födda i ett annat land. Avsikten Àr att beskriva hur vÀgen genom skolsystemet kan se ut för den aktuella elevgruppen. Resultatet ger bilden av en strategi för sent anlÀnda elever som gÄr ut pÄ att först bygga en bas av kunskaper motsvarande den som alla elever i svensk grundskola mÄste ha för att kunna söka in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. De bÀrande delarna Àr förberedelseverksamheten, som alla nyanlÀnda barn och ungdomar först kommer till, och sprÄkintroduktionsprogrammet ? Àven det sÀrskilt utformat för andrasprÄkselever ? samt övriga introduktionsprogram pÄ gymnasiet.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte Ă€r att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt att skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lÀrande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lÀrande kan anvÀndas inom Àmnet matematik pÄ gymnasiet och hur detta pÄverkar elevers lÀrprocess. Resultatet grundar sig pÄ intervjuer med matematiklÀrare pÄ gymnasiet, och pekar pÄ att lÀrare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lÀrande. Vidare visar resultatet att bedömning för lÀrande anvÀnds, bÄde medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt Àr det feedback och konkretisering av mÄl som Àr Äterkommande och framstÄende komponenter i förhÄllande till bedömning för lÀrande.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva hur levnads- och arbetsförhÄllanden inom svensk sjöfart har förÀndrats till följd av MLC-2006. Undersökningen visar hur dessa förÀndringar till följd av MLC-2006 upplevs av sjökaptener och representanter frÄn Seko, SFBF och Transportstyrelsen. Examensarbetet har genomförts med hjÀlp av intervjuer för att ge en bild av hur MLC-2006 upplevs i svensk sjöfart. Informanternas upplevelse Àr att svensk sjöfart inte har förÀndrats nÀmnvÀrt till följd av MLC-2006. DÀremot medförde MLC-2006 en högre standard pÄ fartygen i hela vÀrlden, för att frÀmja en mer rÀttvis konkurens mellan olika flaggstater samt för att tillgodose sjömÀnnens rÀttigheter..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka danslÀrares förhÄllningssÀtt till Àmnesövergripande arbete i dansundervisningen. Jag ska ta reda pÄ om danslÀrare arbetar Àmnesövergripande pÄ dansundervisningen och Àven hur de arbetar Àmnesövergripande. Varför anvÀnder danslÀrarna detta arbetssÀtt och vilka för- och nackdelar finns med att arbeta Àmnesövergripande? För att ta reda pÄ detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med danslÀrare frÄn olika grundskolor och gymnasium, tvÄ lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet, tvÄ frÄn högstadiet och tvÄ gymnasielÀrare. Enligt lÀroplanen för grundskolan och gymnasiet ska lÀrare integrera andra Àmnen i sin undervisning för att skapa en helhetsförstÄelse för eleverna.