Sök:

Sökresultat:

144 Uppsatser om Svarta hćl - Sida 9 av 10

Valrörelsens svarta fÄr? : En kvantitativ innehÄllsanalys av Sverigedemokraternas behandling i medievalrörelsen 2010

I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framstÀlldes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar pÄ att det alltid Àr nÄgot parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framstÀlls och hur partiet och deras sakfrÄgor framstÀlls. Sverigedemokraterna har lÀnge sagt att de sÀrbehandlats i medierna, framstÀllts pÄ ett mycket negativt sÀtt och inte fÄtt komma till tals i sina sakfrÄgor. I medierna har det ocksÄ pÄgÄtt en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras.För att undersöka hur partiet framstÀllts har kategorierna negativ, positiv och neutral anvÀnts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi anvÀnt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som Àr en sammanstÀllning av partiets negativa, positiva och neutrala framstÀllning samt hur ofta partiet fÄtt komma till tals som agerande aktör.

Inuti den svarta lÄdan: En studie av beslutsprocesserna bakom EU:s gemensamma handelspolitik

Trade was assigned as a Community responsibility at the founding of the European Community in 1957. It was then recognized that Europe would achieve a greater international influence if it were to negotiate trade deals with one voice. Since then, the basic rule has been that the European Commission negotiates agreements on behalf of the EC, and presents the agreements negotiated for approval in the European Council. Today, the 25-member European Union is the largest trading power in the world, and most member states have decades of experience of coordinating their national trade interests into a common position. However, partly as a result of the complex nature of the trade decision-making processes it is sometimes problematic to identify who or what really influences EU trade policy.

FrÄn svarta tavlan till digitala lÀrverktyg. GrundskollÀrares uppfattningar och arbete i klassrummet kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.

Val av livsmedelsbutik : En studie om faktorer som pÄverkar valet av livsmedelsbutik hos studenter

Livsmedelsindustrin Ă€r en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en lĂ€ngre tid kontinuerligt ökat. Under en tioĂ„rsperiod frĂ„n 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjĂ€nster ökat med 25 % dĂ€r livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushĂ„llen. Konkurrensen mellan butiker Ă€r sĂ„ledes hög och enbart i UmeĂ„ finns det arton butiker som slĂ„ss om de tillgĂ€ngliga konsumenterna.PĂ„ Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. PĂ„ grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör nĂ€r en person vĂ€ljer att handla pĂ„ en av dessa butiker. Vi bestĂ€mde oss för att vi ville undersöka faktorer som pĂ„verkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom omrĂ„det kunde vi inte finna nĂ„gra studier som var inriktade pĂ„ hur studenter gör detta val.

Personliga egenskaper som enbidragande faktor till ett lyckatutlandsuppdrag : En studie baserad pÄ svenska expatriaters upplevelser och erfarenheter

Precis som i andra lÀnder Àr den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet stÄr för den största delen av skatteundandragandet och kostar Ärligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintÀkter. Det överhÀngande problemet Àr att skattelagstiftningens legitimitet Àr bristande, vilket tydligt framkom i en rapport dÀr varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de sjÀlva skulle kunna tÀnka sig köpa svarta tjÀnster.För att komma tillrÀtta med problemet valde staten Är 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade dÀrigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. StÀdbranschen var pÄ tal, dÄ Àven denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i stÀdbranschen.

Kassaregister - Kan det förhindra bokföringsbrott?

Den internationella brottsligheten Àr idag vÀrldsomfattande. Den svarta sektorn har lÀnge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa nÀringsidkare riskerar att konkurreras ut frÄn kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försÀmrar konkurrensen i samhÀllet. För varje Är mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintÀkter varav en stor del Àr direkt hÀnförlig till avsiktligt skattefusk. Detta Àr ett stort problem som pÄverkar Sveriges vÀlfÀrd.

Att lÀsa mellan raderna : Om de svarta hÄlen och deras funktion i P O Enquists Kapten Nemos bibliotek

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmÀrks av en positiv laddning. GlÀdje och lekfullhet förknippas gÄng pÄ gÄng med dans i Fröding dikter, och dansen har Àven ett nÀra förhÄllande till musik, fest och lek. Just glÀdjen kan sÀgas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart nÄgra fÄ undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara nÄgot som Gustaf Fröding vÀrderade högt, vilket jag pekat pÄ genom att ÄskÄdliggöra hur skalden anvÀnder sig av dansen som ett karaktÀriserande drag hos hans fiktiva personer. Det Àr dock inte enbart mÀnniskor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan fÄ denna egenskap.

Gymnasieelevers kunskap om och attityder till straff för ekonomiskbrottslighet : En vinjettstudie om elevers syn pÄ straff vid fyra olikafall av ekonomisk brottslighet

För att straffsystemet skall verka allmÀnpreventivt Àr det av stor vikt att allmÀnheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör Àven fungera moralbildande i denbemÀrkelsen att handlingar som enligt lag Àr förbjudna Àven anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som nÄgonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det Àr dÀrför viktigt att undersöka allmÀnhetens syn pÄ straff. Det allmÀnna rÀttsmedvetandetgÀllande allmÀnhetens attityder till ekonomisk brottslighet Àr enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt omrÄde. Den forskning som finns pÄ omrÄdet hÀrrör framförallt frÄn ensammanslagning av slutsatser frÄn olika studier med ursprungliga syften att besvara frÄgor omdet allmÀnna rÀttsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmÀnhetens attityder till hur allvarligt man ser pÄ ett brott och vilka straff man anserlÀmpliga Àr beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad.Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut.

MissionÀrerna och Afrikas svarta barn : ett komparativt arbete om missionÀrers syn pÄ afrikaner under tidigt 1900-tal

I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionÀrer bemötte afrikanerna och deras kultur i början pÄ 1900-talet. VÄr övergripande ambition Àr att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som lÄg till grund för missionÀrernas bedömning av afrikanerna och deras samhÀllen. Studien Àr komparativ pÄ sÄ sÀtt att vi syftar till att jÀmföra missionÀrer frÄn tvÄ olika missionsfÀlt och missionsorganisationers syn pÄ dessa frÄgor. Denna upplÀggning möjliggör sedan en jÀmförelse mellan organisationerna, dÀr vi kan identifiera bÄde likheter och skillnader vad gÀller dessa frÄgor.Slutligen kommer vi Àven att ta oss friheten att ge nÄgra mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionÀrernas enhetliga alternativt disparata Äsikter kring dessa aspekter. VÄr huvudfrÄgestÀllningen Àr om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionÀrer i deras instÀllning till afrikaner frÄn olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt Àr om vi kan spÄra om och i sÄ fall hur samtidens ideologiska idéer anvÀndes av missionÀrerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer.

Ljus i staden : att utnyttja offentliga rum nÀr mörkret faller

StÀder förÀndras nÀr solen gÄr ner. Nya rum och vyer framtrÀder och kÀnslan blir annorlunda; spÀnnande, romantisk, skrÀmmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del pÄ de som gestaltar dem. LjussÀttning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan fÄ mÀnniskor att vilja och kunna vistas mer utomhus, Àven efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll sÄvÀl för stadens attraktivitet som för stadsmÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande, dÄ vi Äret runt behöver vÄr utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

DjÀvulen eller jag? : samtal med utgÄngspunkt i kortfilmen Möte med Ondskan

Syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en uppfattning om hur andra funderar kring begreppet ?ondska?. Är ondskan en reell företeelse eller ett moraliskt/religiöst/etiskt/filosofiskt problem? Kan vi se det svarta i livet hos oss sjĂ€lva eller tycker vi att det Ă€r ?dom andra? som Ă€r onda? Har vi behov av att se ondskan personifierad? Blir den lĂ€ttare att hantera dĂ„? Det hĂ€r Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gor jag stĂ€llde mig inför arbetet.FrĂ„gorna jag hade inför arbetet har mina informanter svarat pĂ„ genom sina egna funderingar. Ondskan Ă€r en reell företeelse för Kurt och Ove.

En frÀmmande produkt : En topikanalys om lyxkonsumtion och kaffeförbud i 1700-talets Sverige

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur förestÀllningen om ?det frÀmmande? aktualiseras i ett satiriskt tal frÄn 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid dÄ man pÄverkades av en intensiv kontakt med omvÀrlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utlÀndska lÀnder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som bÄde spÀnnande och exotiska. Det svenska samhÀllet pÄverkades av denna förÀndring som kom att innebÀra nya vanor, nya tankesÀtt och till följd av detta uppstod en bred efterfrÄgan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utlÀndska varor.

?Naleva?, Rysslands svarta ekonomi : - En studie om hur svenska företag ska undvika

Ryssland har efter krisen 1998 vÀnt nederlag till framgÄng vilket resulterat i bland annat en tillvÀxt pÄ mellan 5-10 % per Är det senaste tio Ären. Ryssland har idag betalat av hela sin stadsskuld och har ett stort överskott i handelsbalansen. Valutareserven Àr runt 300 miljarder dollar och det finns en reservfond tillhanda pÄ ca 100 miljarder dollar. Denna framgÄng och goda tillvÀxt beror till stor del av att rÄvarupriserna varit höga de senaste Ären och att den inhemska marknaden börjat efterfrÄga mer.Makroekonomiskt sett ser Ryssland lysande ut ur nvesteringssynpunkt. Landet har en stor stadskassa, stora naturresurser och befolkningens utbildningsgrad ökar stadigt.

Konceptuellt boende: en studie av konsumenters köpbeteende

För att företag ska kunna utveckla marknadsföringsverktyg som attraherar kunder i en specifik mÄlgrupp och tillfredsstÀlla dessas behov krÀvs det att företaget har kunskaper om potentiella kunders köpbeteende. Köpbeteendet beskriver hur kunder fattar beslut och vilka faktorer som pÄverkar beslutsfattandet. OmvÀrldsstimuli pÄverkar kundens köpbeslutsprocess som tillsammans med kundens karaktÀrsdrag utgör kundens ?svarta lÄda?. I denna ?lÄda? omsÀtts stimuli till en reaktion som innebÀr köp av produkt.

Personalliggare : Svartarbete inom frisörbranschen

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela vĂ€rlden. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock Ă€r inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art nĂ€r det kommer till att jĂ€mföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhĂ€llet i syfte att tona ner och att fĂ„ brottet att lĂ„ta mer lindrigt Ă€n vad det Ă€r.Årligen stĂ„r svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintĂ€kterna som undangöms för staten. Som Ă„tgĂ€rd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under Ă„r 2007, lagen om personalliggare som pĂ„verkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen dĂ€r bĂ„de positiva och negativa reaktioner framkom.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->