Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnaSvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns Svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgångspunkt.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur barn tänker när det gäller behovet av att kunna läsa. Vidare vill vi även undersöka om det finns ett samband mellan den högläsning som sker i hemmen och barns lust att lära sig läsa. Som sista fråga vill vi studera hur skolan kan göra för att stimulera till ett ökat intresse bland barn för att lära sig läsa. För att kunna få Svar på dessa frågor har vi valt att intervjua barn samt göra en enkätundersökning om föräldrars inställning till högläsning på två skolor. Resultaten av vår undersökning visar att det finns en medvetenhet hos föräldrarna när det gäller högläsningen och dess betydelse. Dessa Svar kan systematiseras i olika aspekter, sociala aspekter, upplevelseaspekter och lästekniska aspekter.

Mitt syfte är att undersöka elevers tankar om millenniemålen, hälsa och utveckling. I studien har jag utgått från litteratur, seminarier, forskning, rapporter, läroplaner och en kvantitativ undersökningsmetod för att få Svar på frågeställningarna. Det som är intressant att se är vilken uppfattning eleverna har om världen. Samt att se hur de tror att de skulle kunna hjälpa till att förändra den för många fattiga i de mindre utvecklade länderna. Resultatet visas i tabeller och grupperas in för att visa vad eleverna tyckte var viktigast och på en fallande skala.

Denna uppsats undersöker en informationskampanj från Fair Trade Center (FTC) som drevs under hösten 2012 under namnet A wage to live on. Uppsatsens syfte är att utröna om Fair Trade Center har nått ut med sitt budskap till media och söker detta Svar genom fyra frågeställningar; Har FTC nått ut med sitt budskap till de undersökta medierna (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD)? Vilket budskap har FTC med sin kampanj (utifrån mål och material)? Verkar Kalla Faktas reportage ha påverkat medias respons? Är FTCs budskap samstämmigt i mål och material? Fokus för uppsatsen ligger på vecka 43 2012 då detta var fokusvecka för kampanjen. Mot en bakgrund kring teorier om budskapsstrategier, målgrupper och olika mål och tidigare forskning kring framgångsrika kampanjer har jag genom retorikanalys som huvudsaklig metod gått igenom utvalt material. Materielet består av Fair Trade Centers egna pressmeddelande och debattartikel samt utvalda tidningars respons under fokus perioden.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnaSvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns Svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgångspunkt.

Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de Svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks.

Syftet med undersökningen är att se vilka likheter och skillnader som finns i svenskundervisningens arbete med skönlitteratur på högstadiet och på gymnasiet. Uppsatsen bygger på en såväl kvantitativ som kvalitativ undersökning av elever samt en kvalitativ undersökning av lärare. Deltagarna i undersökningen består av fyra lärare, två högstadie- och två gymnasielärare, och 85 av deras elever. Undersökningen visar att elever och lärare växelvis väljer vilken litteratur som ska användas i undervisningen. Det finns en gemensam uppfattning bland alla lärarna att eleverna visar ett motstånd mot den klassiska litteraturen.

Sammanfattning Med målet att utöka antalet lyssnare för vår grupp, har jag undersökt hur man somartist kan gå tillväga för att etablera sig en fanbase. Genom intervjuer,seminariebesök, efterforskning på internet och litteratur ämnar jag mig åt att finnaSvar på frågan. I samband med detta arbete har jag även tillsammans med minsånggrupp och en producent skrivit en radiolåt, som bland annat bygger på tidigarestudier i kursen ?projekt i musik och ljudproduktion B 15 hp?.  .

Kändisreklam har vuxit och blivit en effektiv marknadsföringsmetod över hela världen. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför klädesföretaget MQ väljer att använda sig av celebriteter i sin marknadsföring och detta undersöker vi genom en fallstudie. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att få samla information och tillsammans med teorier inom ämnesområdet har vi kunnat uppfylla syftet. Respondenterna för intervjuerna var två personer från MQs marknadsavdelning. Det vi ville få Svar på var varför MQ väljer att använda sig av kändisreklam, hur de väljer vilken celebritet de ska använda, vad de vill kommunicera genom sin användning av celebriteter och vilka risker det finns i att använda sig av kändisreklam.Fallstudien visar att MQ valt att använda sig av celebriteter i sin marknadsföring på grund av uppmärksamhetsvärdet och trovärdigheten som skapas med hjälp av kändisreklam.

Det här examensarbetet har syftat till att Svara på hur filmen används som undervisningsverktyg och hur lärare ser på filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus låg på gymnasieskolan och framför allt ämnena Svenska och Engelska. Fem lärare intervjuades utifrån tre olika teman (synen på filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mål) och de resultat som framgick ställdes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nämnare. IntervjuSvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande Svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans värld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlägset litteraturen och att använda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ?ofint? arbetssätt.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Uppsatsen har undersökt hur ett antal textbaserade utbildningsmaterial avsedda för utbildning inom företagsvärlden utformas i förhållande till olika sätt att förstå och tolka innehåll. De teorier som används som utgångspunkt i undersökningen har varit Howard Gardners inlärningsteori om multipla intelligenser, samt Stuart Halls kommunikationsteori Encoding/decoding. Undersökningen har omfattat tre utbildningsmaterial som används vid Södra Cell Mönsterås som tillverkar pappersmassa, där jag undersökt en teoribok avsedd för utbildning av truckförare, en internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till. Undersökningen har gjorts i form av fallstudier där varje utbildningsmaterial har blivit ett separat fall. Analysen av materialen har genomförts i form av en riktad innehållsanalys baserad på Gardners multipla intelligenser, i syfte att finna Svar på vilka intelligenser som var representerade i utbildningsmaterialet. Utifrån det resultat som analysen gav förde jag ett hermeneutiskt teorietiskt resonemang med utgångspunkt i Halls teori Encodin/decoding i hur brukarna av materialet skulle kunna tolka innehållet, beroende på faktorer som förkunskaper i ämnet och kulturell/social bakgrund. Resultatet av analysen visa att endast ett fåtal intelligenser blev representerade i de olika materialen.

Studiens syfte är att synliggöra grundskolans pedagogers syn på inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrån de individintegrerade eleverna från år 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrån en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utläsas utifrån pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet såg ut.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlärarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hårda material och hur ett sådant arbetsätt kan se ut. Undersökningen har även försökt få Svar på om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsätt där materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda på om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom ämnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för ämnet i skolan och för slöjdlärarutbildningar har jag fått en historisk tillbaka blick för vad som ingått i både slöjdlärarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter Svar har 8 slöjdlärare intervjuats som läst mot både tidigare och nuvarande läroplan för grundskolan och som har examen från utbildning med behörighet i ett eller båda materialen.