Sökresultat:
522 Uppsatser om Svaga läsare - Sida 33 av 35
Redovisning av FoU-utgifter : Val av regelverk för mindre onoterade aktiebolag
Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgÄtt en stor förÀndring, och BokföringsnÀmnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna frÄga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att Àndra inriktning pÄ sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock fÄr inte utgifter för immateriella tillgÄngar aktiveras som en tillgÄng i balansrÀkningen inom detta regelverk.
Konflikter och relationer : en studie över konflikter pÄ gymnasiet mellan lÀrare och elev utifrÄn lÀrares perspektiv.
Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.
Analys av lÄgenergihus : Energieffektivt klimatskal
Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. MÄlsÀttningen med arbetet har varit att ta reda pÄ vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt pÄ klimatskal.Under arbetets gÄng har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter frÄn tidigare byggda lÄgenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt omrÄde. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ pÄ byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömÄlen som beslutas av EU och som Sverige ocksÄ följer, vÀxer efterfrÄgan pÄ energieffektiva byggnader. MÄlen omfattar minskning av vÀxthusutslÀppen med 20 procent till Är 2020, i förhÄllande till Är 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn stÄr för 40 procent av Sveriges totala energianvÀndningen och ca 50 procent för den totala elanvÀndningen Àr det av stor vikt att tÀnka miljö- och energieffektivt nÀr det gÀller nyproduktion av bostÀder och lokaler.Passivhus Àr en av de lÄgenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostÀder och lokaler.
Samband mellan kroppens substratutnyttjande, energiomsÀttning och antropometriska mÄtt hos överviktiga barn och ungdomar
Ăvervikt och fetma har ökat lavinartat bland barn och ungdomar de senaste 25 Ă„ren. Fetma medför bĂ„de fysiskt och psykiskt lidande för de drabbade barnen och de löper Ă€ven en stor risk att drabbas av sjukdom i vuxen Ă„lder. Prevention av övervikt och fetma Ă€r dĂ€rför av högsta vikt. Forskning och olika studier kan bidra med utveckling av behandlingsmetoder, hitta nya orsaker och samband till varför fetma uppstĂ„r. Syftet med denna studie var att utvĂ€rdera om det finns samband mellan RQ-BMR (respiratorisk kvot, basalmetabolism), antropometriska mĂ„tt och kroppssammansĂ€ttning hos överviktiga barn och ungdomar i Ă„ldrarna 10-13 Ă„r.
FÀrg i slöjden : Ett medel att rÀkna med
Studiens syfte har varit att undersöka fÀrgens betydelse i skolslöjden. Vi har reagerat pÄ att fÀrg anvÀnds i begrÀnsad omfattning dels i lÀrarutbildningen men Àven i grundskolan. Vi efterforskar förklaringar i slöjden och slöjdlÀrarens historia. Genom bakgrundsfakta om fÀrg vill vi Ästadkomma ett ökat intresse för anvÀndandet av traditionella fÀrger och ett laborerande arbetssÀtt. FÀrganvÀndning kopplas till kursplanen i trÀ- och metallslöjd och tydliggörs i diskussionen.
Bolagsstyrning pÄ First North : Hur ska förtroendent stÀrkas gentemot investerare?
I en allt mer globaliserad vÀrld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag vÀxer fram. First North Àr en handelplats som erbjuder smÄ och medelstora företag en möjlighet att tillgÄ externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade pÄ en handelsplats, Àr investerares förtroende nÄgot avgörande för att kunna vÀxa. NÄgot som dock skett under de senaste Ären, Àr att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North frÄn affÀrsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen pÄ First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovÀrdig förvaltning.
Alternativa distributionskanaler för mjölkprodukter : fördelar, problem och strategier : en studie ur producentens perspektiv
Mjölkproduktion Àr viktigt för svenskt jordbruk. Sektorn stÄr för sammanlagt en femtedel av jordbrukets produktionsvÀrde. Trenden bland mjölkproducenterna gÄr mot att de med smÄ besÀttningar avvecklar sin verksamhet medan de stora vÀxer. Orsaken till det konstant minskande antalet producenter Àr rationaliseringen inom jordbruket, men Àven den svaga lönsamheten som i dagslÀget rÄder i branschen. Distributionen och förÀdlingen inom den svenska mjölkindustrin domineras av ett fÄtal stora mejerikooperativ som har marknadsmakt.
Genom att anvÀnda sig av alternativa distributionskanaler, som i denna uppsats definieras som de kanaler som inte Àr direkt via de stora konventionella mejerikooperativen sÄ som Arla, Milko och SkÄnemejerier, kan mjölkproducenten fÄ större inflytande i distributionskedjan.
Södras finansieringsmodell : en undersökning av medlemmars benÀgenhet att handla medemissionsinsatser
En kooperativ förening Àgs och nyttjas av sina medlemmar. För medlemmarna finns detmÄnga fördelar med att ingÄ i ett kooperativ, men i takt med att organisationen vÀxer uppstÄrofta problem. Ett problem Àr att avstÄndet mellan styrelsen och medlemmarna ökar, vilketleder till att mÄnga medlemmar fÄr minskat inflytande över hur organisationen ska drivas ochutvecklas. Ett annat problem Àr att det kollektiva kapitalet vÀxer utan att medlemmarna tjÀnarnÀmnvÀrt pÄ det. Det kollektiva kapitalet Àgs gemensamt av alla medlemmar, men ingenmedlem har individuell ÀganderÀtt till det.
KOMMUNIKATION OCH SAMSPEL I RĂRELSE : Sherbornemetodik med en ung man pĂ„ tidig utvecklingsnivĂ„ och med autism
SYFTESyftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikations- och samspelsförmÄga uttrycks över tid nÀr en ung man pÄ tidig utvecklingsnivÄ och med autism deltar i en dyad i sherbornebehandling. FrÄgestÀllningar:Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga över tid i behandlingssituationen? Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga i hemmet respektive skolan under samma tidsperiod?  METODDenna pre-experimentella fallstudie rör en 18-Ärig man som under drygt ett Är kom till habiliteringen för att delta i arton sherbornebehandlingar med en sjukgymnast med mÄngÄrig erfarenhet av sherbornemetodik. Sherborne Àr en rörelsemetodik dÀr rörelser anvÀnds för att utveckla rums- och kroppsmedvetenhet och skapa relationer till andra. Samtliga arton behandlingar videofilmades och data insamlades via observation.
Skredriskkartering vid NorsÀlven: Ett pÄgÄende projekt vid SGI
En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ăkad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.
Made in China: Ursprungslandseffekter och konsumentattityder mot kinesiska varumÀrken
Idag Àr konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som stÀndigt vÀxer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela vÀrlden tar del av den internationella handeln. Det pÄgÄr Àven en tydlig förÀndring i konsumentbeteendet vÀrlden över, dÄ informationsutbytet nu nÄr ut till hela vÀrlden. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds pÄ nÀra hÄll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag Àr enormt stort och tidsödande att vÀlja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av pÄverkan exempelvis, direktreklam och varumÀrkesannonser för att nÄ ut till sin mÄlgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjÀnster vÀxer sig allt större, tenderar varumÀrkesutbudet att bli nÄgot mindre dÄ allt starkare internationella aktörer etablerar sig pÄ den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer pÄ marknader vÀrlden över.
Vallskördens maskinkedjor : sammansÀttning, kapacitet och effektivitet
PÄ grund av svaga mjölkpriser och varierande foderpriser har mjölkproducenterna haft en anstrÀngd ekonomi de senaste Ären. MÄnga experter menar att grovfodret blir viktigare vid högre kraftfoderpriser, tyvÀrr finns det dock sÀllan ett pris pÄ grovfoder vid foderstatsberÀkningar. DÀrför skall HushÄllningssÀllskapen i Sverige m.fl. ta fram ett
?Grovfoderverktyg? för att berÀkna mjölkproducenternas individuella grovfoderkostnad.
Syftet med arbetet var att presentera de vanligaste maskinsystemen och deras kapacitet vid skörd av vall till ensilage för mjölkproduktion.
Kalenderanomalier pÄ den svenska aktiemarknaden : En portföljstudie baserad pÄ Stockholmsbörsens tio branschindex
Sverige klassificerades Ă„r 2004 som det aktietĂ€taste landet i vĂ€rlden, dĂ„ hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i nĂ„gon form. Ă
r 2012 uppgick innehaven pÄ svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen pÄ aktiemarknaden Àr dÀrför nÄgot som berör merparten av Sveriges befolkning.Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sÀtt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod Àr kalenderanomalier, vilket baseras pÄ kÀnda mönster som tenderar att intrÀffa under vissa perioder pÄ handelsÄret.
Avskiljning av organiskt material vid konstgjord grundvattenbildning: FörÀndras reningen över tid?
En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ăkad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.
Vad vill du bli nÀr du blir stor? ? en kvalitativ studie om barns tankar om sin framtid mot bakgrund av att leva i en segregerad miljö.
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende pĂ„ yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i tvĂ„ socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan pĂ„ dessa barns tankar. FrĂ„gestĂ€llningar:? Vad har barn frĂ„n tvĂ„ olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Ăr det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan pĂ„ barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Ăr det möjligt att urskilja nĂ„gra skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod och genomfört vĂ„r studie i tvĂ„ stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i tvĂ„ förskoleklasser pĂ„ tvĂ„ olika skolor.