Sök:

Sökresultat:

520 Uppsatser om Svaga läsare - Sida 32 av 35

Revisorers dysfunktionella beteende : Hotet mot revisionskvalitén

Ett dysfunktionellt beteende Àr ett agerande frÄn revisorns sida som i de flesta fall inte Àr önskvÀrt dÄ det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebÀr att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan ocksÄ visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner pÄ arbetet. URT Àr inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade dÄ det faktiska underlaget det baseras pÄ inte stÀmmer överrens med verkligheten Det dysfunktionella beteendet Àr ett problem inom revisionsbranschen och Àr samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrÄn en mÀngd undersökningsomrÄden.

Barnets bÀsta? : En kvalitativ studie med syfte att undersöka familjehemsförÀldrars erfarenheter av biologiska förÀldrars hemtagningsbegÀran av det placerade barnet

Syftet med denna studie Àr att undersöka ett antal familjehemsförÀldrars erfarenheter av att befinna sig i en juridisk process, dÀr det placerade barnets biologiska förÀlder gjort en hemtagningsbegÀran och yrkat pÄ att vÄrden enligt LVU skall upphöra. Mer specifikt avser studien att beskriva hur familjehemsförÀldrarna upplever den juridiska processen avseende de placerade barnens kÀnslomÀssiga, beteendemÀssiga och sociala utveckling, sin egen relation med barnen, kontakten med barnens biologiska förÀldrar samt kontakten med barnets omgivande professionella nÀtverk. Studien bygger pÄ kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med Ätta familjehemsförÀldrar i fyra olika familjehem. Familjehemmen Àr geografiskt Ätskilda och belÀgna pÄ olika platser i Sverige. Som teoretiska ramverk har ett anknytningsteoretiskt perspektiv och teorier om barn och trauma anvÀnts.

Hur fÄr man ett stort ordförrÄd? : LÀrares syn pÄ sina elevers ord- och begreppsutveckling i Ärskurs 2

Det hÀr arbetet handlar om hur lÀrare i Ärskurs 2 ser pÄ sina elevers ord- och begreppsutveckling, framföralltelever som kan tÀnkas komma frÄn sprÄkligt svaga miljöer, och hur det pÄverkar bÄde deras lÀsinlÀrning ochkommande lÀsförstÄelse. I vÄrt textbaserade samhÀlle Àr det av stor vikt att vara litterat. Det Àr viktigt att ha ettstort ordförrÄd för att förstÄ skriven text. Eftersom en stor del av en persons ordförrÄd kommer frÄn den miljöpersonen vÀxt upp i och befinner sig i under stora delar av dagen sÄ Àr dÄ frÄgan vad skolan gör för de eleversom har ett litet ordförrÄd vid skolstart. I den hÀr studien, som genomförts i Ärskurs 2, studeras hur lÀrarearbetar med alla elevers ord- och begreppsutveckling samt hur lÀrarna gör för att stödja de elever som deupptÀcker har ett litet ordförrÄd.

Svensk import frÄn Kina : En studie om importprocessen av konsumentprodukter ur ett kommunikations- och kulturskillnadsperspektiv

Att importera frÄn Kina har blivit populÀrt med den ökade konkurrensen frÄn globaliseringen som driver smÄ och medelstora företag att aktivt arbeta med sitt inköp. Detta kan ske genom att söka efter de rÀtta kinesiska leverantörer som kan producera till lÀgsta pris och har bra kvalité. Kina Àr kÀnd för att kunna leverera till lÀgsta pris och en kvalité som kan variera. Det gÀller att kunna kommunicera med kineserna för att göra bra inköp. TillvÀgagÄngssÀttet att kommunicera pÄ har förÀndrats med IT-tekniken och det har underlÀttat mycket av kommunikationen.

Hur pÄverkar stress och kompetens revisionskvalitet? : En kvantitativ undersökning av mindre revisionsbolag

Revisionskvalitet Àr nÄgot som stÀndigt verkar vara ett aktuellt Àmne. Forskare har genom Ären anvÀnt flera olika mÄtt och metoder för att försöka mÀta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att anvÀnda oss av ett kvalitetsmÄtt som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebÀr att vi istÀllet för att mÀta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel pÄ kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att sjÀlv titta nÀrmare pÄ fallet. Faktorer som skulle kunna pÄverka revisorer att begÄ dessa felaktigheter Àr flera, men vi har i vÄr studie valt att fokusera pÄ olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.

FramgÄng i sociala företag En studie av hur frmgÄng kan definieras och uppnÄs i sociala företag

Bakgrund och problem: Dagens utveckling mot att företag i allt större utstrÀckning betonaroch lyfter fram sociala mÄlsÀttningar Àr problematisk dÄ den stÀller andra krav pÄ företagsarbetssÀtt Àn dÄ vinstperspektivet stÄr i fokus. Hur man som företag arbetar mot sociala mÄl pÄett framgÄngsrikt sÀtt har inte belysts i utmÀrkande grad inom litteraturen och dÀrför kommerdenna uppsats att försöka granska denna problematik.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur framgÄng kan definieras i sociala företag och hurett företag kan arbeta inom olika omrÄden för att uppnÄ denna framgÄng.AvgrÀnsningar: Denna uppsats fokuserar och behandlar det sociala företaget Coompanionoch dess arbetssÀtt. Dessutom avgrÀnsas i uppsatsen omrÄdena för ett företag att nÄ framgÄngtill dess fokus, mÀtmetoder, ledarskap, medarbetare och varumÀrke.Metod: Uppsatsens undersökning av Coompanions arbetssÀtt grundas pÄ kvalitativ primÀrdata i form av intervjuer med fem intervjuobjekt. Uppsatsens teoridel baseras dessutom pÄkvalitativ sekundÀr data som vetenskapliga artiklar och verk av kunniga inom Àmnet ickevinstfokuserat företagande. UtifrÄn teorin och intervjuobjektens svar dras slutsatser om delsCoompanions arbetssÀtt men Àven om sociala företag generellt i de fall dÄ det kan anses attförutsÀttningarna Àr gÀllande för alla sociala företag och dÀr Coompanion endast exemplifierararbetssÀtten.Resultat och slutsatser: FramgÄng kan i ett socialt företag definieras som dess grad avfullföljande av uppsatta mÄl och uppdrag eller affÀrsidé.

Bonus efter prestation? : En studie av sambandet mellan VDs bonus och företagets prestation

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte Àgarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD Àr utsedd att leda företaget Àr det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar Àgarna. Vanligt förekommande Àr dÀrför att utforma en ersÀttning med bÄde fasta och rörliga delar.ErsÀttningar till VD som forskningsomrÄde har utvecklats starkt sedan 1980-talet dÄ företagens anvÀndande av bonus ökade kraftigt. MÄnga forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det rÄder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det stÄr dock klart det finns mÄnga olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt pÄ studiens resultat.

?IÂŽd like to see you in a silk dress so I could tear it off you? : En studie kring representation av genus och sexualitet i serien Game Of Thrones

AbstraktSyftet med denna uppsats Àr att genom ett motiverat urval av sex-scener undersöka representationen av sexualitet och genus i serien Game of Thrones. Vidare undersöks hur hierarkin skiljer sig Ät mellan man och kvinna och vilken funktion det sexuella innehÄllet har. Teorierna kring the Male Gaze, Pornchic-tendensen och medierat sex appliceras under rubriken teoretisk ram. Genus och feministisk teori av Yvonne Hirdman och Helena Josefsson behandlas ocksÄ i uppsatsen.Vi identifierar i vÄr analys ett antal karaktÀrer och nio motiverade sex-scener. Specifikt Àr dessa sex-scener bÀrande för bÄde handling och syfte.

Solcellssystem och dess pÄverkan pÄ lÄgspÀnningsnÀt i tÀtort

Med ett statligt investeringsstöd och ett kommande förslag pÄ skattereduktion för inmatning av förnybar el pÄ elnÀtet, spÄs en fortsatt stor ökning av nÀtanslutna solcellsanlÀggningar. Det fortsatt sjunkande priset pÄ nyckelfÀrdiga solcellssystem pÄ grund av ökad konkurrens och massproduktion ger ytterligare anledning att tro pÄ ett ökat intresse.Syftet med rapporten Àr dÀrför att, utifrÄn fortsatt förvÀntad ökning av nÀtanslutna anlÀggningar i tÀtort, undersöka hur dessa pÄverkar spÀnningen i elnÀtet vid bÄde enfasig som trefasig anslutning samt hur belastningsförlusterna pÄverkas vid Àndrad effektriktning. MÄlet Àr att resultatet ska kunna ge elnÀtsbolaget en bra grund för vidare utredning.Den standard som ligger till grund för utredningen Àr SS-EN 50160 som behandlar spÀnningens egenskaper i elnÀt för allmÀn distribution. FrÄn den hÀmtas krav pÄ spÀnningens nivÄ samt tillÄten spÀnningsobalans i nÀtet och utöver dessa anvÀnds rekommendationer frÄn rapporten MIKRO - anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanlÀggningar frÄn Svensk Energi.Programvara som anvÀnds för att genomföra simuleringar och berÀkningar av nÀtanslutna solcellssystem Àr dp-Power frÄn företaget Digpro. DÀri kan befintligt nÀt och dess kunder fÄ solcellsanlÀggningar anslutna enfasigt eller trefasigt och nÀtberÀkningar utföras med olika mÀrkeffekt och effektfaktor.

Osynlighet, otydlighet och osÀkerhet. En fokusgruppsstudie om personliga assistenters yrkesroll

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva assistenternas sjÀlvupplevelser gÀllande grÀnsdragningsproblem mellan privat och professionellt och hur de upplevt sin arbetssituation. Syftet var vidare att kunna identifiera de problem och dilemman som kan tÀnkas uppstÄ i relationen mellan brukare och assistent samt hur dessa hanteras.Metod: Den kvalitativa forskningsstudien omfattar tvÄ fokusgruppsintervjuer dÀr fyra personliga assistenter medverkat vid varje tillfÀlle. Gruppdiskussionerna har genomförts i Göteborg och Falkenberg. Begreppen coping och socialt stöd utgör studiens teoretiska referensram.Sammanfattande resultat: Studien visar att personliga assistenter Àr en rotlös grupp som, i brist pÄ arbetsledning, ofta Àr helt utelÀmnade till att skapa sin egen yrkesroll. Vad som ytterligare förstÀrker svÄrigheten i yrket Àr att yrkesrollen inte Àr den samma nÀr assistenten byter tjÀnstgöringsstÀlle till en annan brukare, utan Àr knuten till en specifik brukare.

Köpcentrum, en plats för upplevelser? : en kvantitativ studie om upplevelsedimensionens pÄverkan pÄ besöks- och köpbeteende

Shopping, som till stor del Àger rum i köpcentrum, har blivit en vÀsentlig del av mÀnniskors liv och Àr i dagslÀget en av de viktigaste sociala fritidsaktiviteter som mÀnniskor Àgnar sig Ät. Inom den svenska detaljhandeln har de större köpcentrumen utvecklats till att bli allt mer mÄngfacetterade, i sÄvÀl utbud som hela sitt uttryckssÀtt, men samtidigt har deras innehÄll blivit allt mer likriktat. I debatten om köpcentrum har vikten av differentiering och upplevelsedimensionen hamnat mer i fokus. Det har vÀckt frÄgestÀllningar kring vad köpcentrumupplevelse egentligen har för betydelse för konsumenter och om det pÄverkar mÀnniskors beteende. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka om konsumenters köpcentrumupplevelser pÄverkar deras besöks- och köpbeteende.

Andrahandsmarknaden för livförsÀkringar : En nationalekonomisk analys av marknadens möjligheter och risker i Sverige

Uppsatsen behandlar begagnade livförsÀkringar och de implikationer som dessa kan komma att innebÀra för den svenska livförsÀkringsmarknaden i framtiden. Syftet med uppsatsen Àr att analysera vinsterna och riskerna med marknaden för begagnade livförsÀkringar i Sverige och utifrÄn detta resultat utvÀrdera vad reglerare av marknaden mÄste betÀnka. I uppsatsen avses med livförsÀkringar enbart livförsÀkringar med dödsfallsbelopp.Vi visar pÄ hur livförsÀkringar traditionellt Àr uppbyggda och hur livförsÀkringspremiernas storlek bestÀms. En bakgrund ges till den svenska försÀkringsmarknaden och dess grundlÀggande principer samt den förÀndring som branschen genomgÄr och hur denna kan tÀnkas resultera i att ett större intresse för handel med livförsÀkringar uppstÄr för bÄde försÀkrade och investerare.En jÀmförelse görs med den amerikanska livförsÀkringsmarknaden för att fÄ en uppfattning om riktningen som marknadskrafter kan tÀnkas föra en oreglerad marknad mot. Handeln med begagnade livförsÀkringar Àr dÀr vÀl utbredd och debatten kring dess konsekvenser för individer och livförsÀkringsbranschen Àr omfattande.

?Min mamma sÀger att jag fÄr tycka och tÀnka som jag vill. Jag fÄr bara inte prata om det i skolan?. Relationell pedagogik i ett skolprojekt.

Syftet Àr att utifrÄn en socialpsykologisk teori syna och förstÄ vad som hÀnder i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete pÄ en friskola i södra SkÄne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet strÀckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet MÀnniskan och samhÀllet och behandlade frÄgor som gÀllde social hÄllbar utveckling. Problemet som uppdagades var nÀr fyra elever redan frÄn första dagen inte visade nÄgot motivation till att delta och genom odemokratiska förhÄllningssÀtt försvÄrar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna.

Redovisning av FoU-utgifter : Val av regelverk för mindre onoterade aktiebolag

Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgÄtt en stor förÀndring, och BokföringsnÀmnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna frÄga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att Àndra inriktning pÄ sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock fÄr inte utgifter för immateriella tillgÄngar aktiveras som en tillgÄng i balansrÀkningen inom detta regelverk.

Konflikter och relationer : en studie över konflikter pÄ gymnasiet mellan lÀrare och elev utifrÄn lÀrares perspektiv.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->