Sökresultat:
520 Uppsatser om Svaga läsare - Sida 34 av 35
Analys av sprickorientering i Aitik
Aitik-gruvan utanför GÀllivare Àr en av Europas största koppargruvor. Malm bryts i dagbrott och slÀntdesignen bygger till stor del pÄ undersökningar och karteringsarbeten frÄn 1970- och 1980-talet. Idag nÄr dagbrottet betydligt djupare nivÄer jÀmfört med dÄ dessa studier utfördes. Det var dÀrför aktuellt med en ny undersökning för att avgöra om det rÄder liknande eller förÀndrade förhÄllanden betrÀffande spricksituationen i dagbrottet. I detta examensarbete utfördes sprickkartering med hjÀlp av digital stereofotogrammetri, i syfte att kartera nya blottade delar i dagbrottet.
Underground in the Cloud : En kvalitativ studie om den digitala musikplattformen Soundcloud
Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. FörutsÀttningar för att dela, distribuera och upptÀcka musik har förÀndrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, stÄr pÄ mÄnga sÀtt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett antal ÀmnesomrÄden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förÀndrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas anvÀndarnas förhÄllning till upplevelsen av musik genom den sÀrskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahÄller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen pÄ Soundcloud som ett community, förhÄllandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhÄller sig till ett nytt medie- och musikklimat.
UndantagsbestÀmmelsen - Kunskaper, attityder och tillÀmpning i grundskolans högstadium
Abstract
Jeanette Lindell & Katarina Svanberg (2013). UndantagsbestÀmmelsen - kunskaper, attityder och tillÀmpning i grundskolans högstadium. (The derogation clause - knowledge, attitudes and application of secondary school). Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola.
Syfte
Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur vÀl förtrogna betygssÀttande lÀrare, specialpedagoger, speciallÀrare och rektorer ute pÄ kommunala skolor Àr med UndantagsbestÀmmelsen. Att undersöka om lÀrare kÀnner till och tillÀmpar UndantagsbestÀmmelsen samt vad de har för attityder gentemot den Àr intressant eftersom vi i vÄrt framtida yrke som speciallÀrare kommer vara den elevgrupps, som bestÀmmelsen berör, röst och företrÀdare vid till exempel betygskonferenser.
FrÄgestÀllningar
? Hur ser betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers samt rektorers allmÀnna kunskaper om UndantagsbestÀmmelsen ut?
? Hur Àr betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers attityder till, och synen pÄ UndantagsbestÀmmelsen?
? Hur ser betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers samt rektorer pÄ betyg, bedömning och tillÀmpning av UndantagsbestÀmmelsen?
? Hur ser betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers och rektorer pÄ UndantagsbestÀmmelsen och livschanser?
Teoretisk ram
Tidigare forskning kring betyg och bedömning visar att lÀrare, nÀr de kÀnner osÀkerhet, inte bedömer enligt gÀllande betygspraxis (Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2011).
Imorgon Àr en annan dag : Ortsanalys för krympande stÀder i Sverige
Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot nÄgra fÄ urbana regioner dÀr den ekonomiska tillvÀxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invÄnare allt fÀrre och Àldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet dÄ fÀrre mÄste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsÀtta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istÀllet för att försöka öka sin befolkning, först och frÀmst bör inrikta sig pÄ att hushÄlla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjÀlp av riktade flyttningar, Àr det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnÄ en hÄllbar stadsplanering underlÀttas.
Fondförmögenhetens inverkan pÄ risk-justerad avkastning : En studie pÄ den svenska fondmarknaden
Fondmarknaden har sett en stadig tillvÀxt under senare Är och likasÄ har Àven den totala förmögenheten pÄ den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar Àr exponerade mot sparande i fonder pÄ nÄgot sÀtt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. PÄ fondmarknaden finns det en stor mÀngd olika fonder, dÀr aktiefonder Àr den vanligaste typen. Med tanke pÄ det stora utbud som finns att vÀlja pÄ kan det vara svÄrt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har pÄvisats ha en negativ pÄverkan pÄ en fonds avkastning Àr fondens förmögenhet.
Kommunala bestÀllares kontraktsstyrning av Àldreboenden pÄ entreprenad
Under de senaste tjugo Ären har det blivit vanligt att vÀlfÀrdstjÀnster sÄsom ÀldreomsorglÀggs ut pÄ entreprenad. Kritiker hÀvdar ofta att uppdagade fall av kvalitetsbristeri samband med att Àldreboenden har övergÄtt i privat regi, talar för attÀldreomsorg tillhandahÄlls bÀst nÀr produktionen sker av offentliga utförare. Tidigareforskning indikerar dock att det inte finns nÄgra systematiska kvalitetsskillnadermellan boenden som drivs i offentlig respektive privat regi. I praktikenfinns exempel pÄ att kontraktering av Àldreomsorg har resulterat i ökad kvalitetlikaledes finns exempel pÄ motsatsen. Vad som saknas i tidigare forskning Àr docken rigorös teoretisk och empirisk analys av hur offentliga bestÀllare kan och böragera för att Àldreboenden som bedrivs i privat regi ska genera hög kvalitet.
LÄngbro park : förÀndringar i funktion och estetik
Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.
Bottenaska som vÀg- och annlÀggningsmaterial: med dess
tekniska egenskaper i centrum
Huvudsyftet med detta examensarbete har varit att kartlÀgga funktionskrav för bottenaskor avsedda för vÀg- och anlÀggningsbyggnad och utföra de laborationer som behövs för att kontrollera dessa funktionskrav. Projektet behandlar enbart tekniska aspekter pÄ askor. De mycket viktiga miljöaspekterna behandlas ej. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudie, laboratorieförsök och försöksdimensioneringar med dataverktyg. Försöksdimensioneringarna gjordes frÀmst för att fÄ en helhetsbild över hur mycket den övriga konstruktionen behöver förÀndras dÄ ett av lagren byts ut mot bottenaskor.
Friktion mellan snö och olika takmaterial samt provning av
snörasskydd
I examensarbetet undersöks hur friktion för olika takmaterial pÄverkar det problem som uppstÄr under vinterhalvÄret, nÀmligen snöras frÄn tak. DÀrutöver provas ocksÄ tre olika snörasskydd praktiskt för att kunna utvÀrdera dess effektivitet, fördelar och brister. Examensarbetet Àr uppdelat i tvÄ steg. I det första steget genomförs en litteraturstudie för att fÄ en teoretisk bakgrund för snös mekaniska egenskaper och hur snö beter sig i olika temperaturer och miljöer. Det tas Àven upp vilka risker som kan uppstÄ med snö pÄ tak och hur lagar och förordningar styr hur fastighetsÀgare ska sköta underhÄll av snörasskydd och snöskottning frÄn tak.
Vad hÀnder med norra BohuslÀns skÀrgÄrds- och kustomrÄde? : riksintresse för turism och friluftsliv.
Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintresset enligt 4:e kap. 1-2 §§ Miljöbalken och motsvarande tidigare regleringar har fungerat över tid i norra BohuslÀn, genom att undersöka den faktiska bebyggelseutvecklingen 1976- 2013. Syftet Àr Àven att undersöka hur kommunala politiker och tjÀnstemÀn samt LÀnsstyrelsen ser pÄ denna utvecklig och inför framtiden. Detta för att fÄ en indikation om hur omrÄdet skulle kunna komma vara exploaterat i framtiden. Syftet har besvarats genom följande frÄgestÀllningar:Hur har bebyggelseutvecklingen skett i kustlandskapet Norra BohuslÀn 1976-2013?Hur ser kommunala politiker och tjÀnstemÀn samt LÀnsstyrelsen pÄ denna utveckling?Hur ser kommunala politiker och tjÀnstemÀn samt LÀnsstyrelsen pÄ lagbestÀmmelserna,4 kap 1-2 § MB, inför framtiden?UtgÄngpunkterna som denna uppsats baseras pÄ Àr olika förhÄllningssÀtt som kunnat urskiljas i den litteratur som studerats.Undersökningen i uppsatsen har byggts pÄ tvÄ innehÄllsanalyser, en kvantitativ som baserats dels pÄ kartmaterial frÄn 1976 och 2013 och dels en kvalitativ baserat pÄ intervjuer med utvalda kommunala tjÀnstemÀn och politiker samt frÄn LÀnsstyrelsen.I den kvantitativa innehÄllsanalysen har hela norra BohuslÀns kust- och skÀrgÄrdsomrÄde omfattandes av ca 60 kartblad av ekonomiska kartan frÄn 1976-1977 studerats och jÀmförts med fastighetskartan frÄn 2013 för att skapa en bild av hur bebyggelseutvecklingen skett.
Kan underÄriga ingÄ rÀttsligt bindande kreditavtal?
Problemformulering: Kan underÄriga ingÄ rÀttsligt bindande kreditavtal?Syfte: Med denna uppsats avser jag att undersöka och diskutera huruvida underÄriga kan ingÄ rÀttsligt bindande kreditavtal, i synnerhet nÀr det handlar om kreditavtal avseende mobiltelefoniabonnemang. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka huruvida Kronofogdemyndigheten respektive inkassobolag kan företa indrivningsÄtgÀrder mot en underÄrig gÀldenÀr.AvgrÀnsning: I denna uppsats kommer jag endast att undersöka avtal som den underÄrige ingÄr som konsument och som inte rör fast egendom. Undersökningen omfattar endast situationer dÀr den underÄrige sjÀlv tar initiativet till att ingÄ ett avtal i sitt eget namn. Jag kommer alltsÄ inte att ta hÀnsyn till situationer dÀr förmyndaren ingÄr avtal i barnets namn utan att barnet Àr delaktigt i eller medvetet om rÀttshandlingen.
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök.
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet
innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen
och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion
och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt
byggande
innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att
bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna
att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska
stadsbyggnadsprojekt
dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier
samt studiebesök.
Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgÄng dÀr begreppen stad,
stadsmÀssighet, urban och urbanitet diskuteras.
GÄr det att skapa ett gynnsamt företagsklimat, med offentliga politiska instrument?
Den hÀr uppsatsen problemstÀllning Àr att tillvÀxttakten av nya företag i regioner som fÄr högt statligt stöd Àr jÀmförbar med regioner som fÄr lÄgt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillvÀxttakten Àr lÀgre i de regioner som erhÄller högt statligt stöd Àn i de regioner som fÄr lite statligt stöd. IstÀllet borde det vara sÄ att i regioner som erhÄller högt statligt stöd bildas fler företag Àn i regioner som fÄr lÄgt stöd, och att den ekonomiska tillvÀxten Ätminstone ligger i paritet med de regioner som erhÄller lÄgt statligt stöd. DÀrför Àr uppsatsens syfte att undersöka om det gÄr att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, nÀr det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna Àr sÄ lÄgt. För att kunna besvara denna frÄgestÀllning, Àr det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. SkÀlet Àr att det kan finnas liknande faktorer som styr bÄde bildandet av företag, och förutsÀttningarna för att fÄ redan existerande företag att vÀxa.
Virkesflöde och val av hjulsystem pÄ virkesfordon inom Region Iggesund, Holmen Skog
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur virkesflödet frÄn Region Iggesund varierar under Äret och belysa orsakerna till detta samt att berÀkna transportkostnader och analysera vilka distrikt som skulle kunna ha störst nytta av virkesfordon med Central Tyre Inflation (CTI) eller Super Singel hjul, alternativt hjulsystem som kombinerar de bÄda teknikerna. UtgÄngspunkten har varit rationell virkesförsörjning frÄn skog till industri, med sÄ lÄga virkeslager och transportkostnader som möjligt.
Region Iggesund anskaffade 1,9 miljoner fastkubikmeter (m3fub) virke 2011, varav 45 % kom frÄn egen skog och 55 % kom frÄn lokala köp. Huvuddelen levererades till Iggesunds Bruk, Iggesunds SÄg och Hallsta Pappersbruk. Regionen Àr uppdelat i sex distrikt, med Uppland i söder, Sveg i nordvÀst och Hudiksvall i öster. DÀremellan ligger BollnÀs, Delsbo och Ljusdal.