Varje dag så äter barn en stor del av dagens måltider på förskolan. Måltiderna där utgör en stor del av dagen tidsmässigt. Syftet med den här studien har varit att titta närmare på de här situationerna ur, ett för barn, inflytelseperspektiv. Måltiderna kan se väldigt olika ut beroende på hur pedagoger väljer att planera dem. Av intresse har varit att undersöka dessa skillnader och se hur de påverkar barnen.

I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ?följa eller förklara? vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ?följa eller förklara? vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den.

Dagens konsumenter är skickliga på att analysera och blockera stora delar av de reklammeddelanden de utsätts för dagligen. Marknadsförare och företag måste ideligen komma på nya metoder att tackla problemet med. Som svar på dessa svårigheter och den kontinuerligt ökande konkurrensnivån utvecklas ständigt nya metoder och strategier för detta. Metoderna avlöser sina föregångare i syftet att dessa skall förmedla företagens meddelanden mer verkningsfullt.Den nyaste trenden på marknaden är Sense marketing som kombinerar det visuella intrycket med exempelvis musik eller doftintryck. Att marknadsföra varor och varumärken med doft kallas doftmarknadsföring och syftar till att ge kunden ökad upplevelse med köpeprocessen samt med produkten och varumärket i sig.Metoden utnyttjar luktsinnets oförmåga att stänga av sig själv samt den undermedvetna processen som ständigt pågår i våra hjärnor i att vi analyserar alla doftintryck vi kommer i kontakt med.

Från och med 2005 skall samtliga noterade bolag i EU tillämpa samma redovisningsregler. Dessa regler har huvudsakligen två syften, att öka jämförbarhet samt att återge en sann och rättvisande bild av företagen. För att detta skall kunna uppnås måste redovisningen lyckas fånga upp samtliga relevanta delar i företagens verksamhet. Vi frågor oss om dessa regler verkligen lyckas med detta? Ser vi exempelvis på läkemedelsbranschen så investerar företag miljardbelopp i forskning och utveckling av nya läkemedel.

Den svenska telekommarknaden präglas av en oligopolsituation, där de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den främsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera är marknadens största företag och de saluför de två operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 är det näst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhållandevis liknande tjänsteerbjudanden och det är därför viktigt att skapa sig ett starkt varumärke som differentierar sig ur mängden samt bidrar till att skapa synergieffekter för företag som har två varumärken. Ett varumärke kan användas för att skapa värde för både konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det värde som företaget skapar med varumärket benämns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvärdebaserat respektive finansiellt perspektiv.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nära relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock är en ingående kännedom om klienten nödvändig för att revisorn ska förstå klienten tillräckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstår situationer då parternas rapporteringsmål är väsentligt olika vilket kan försätta parterna i en situation där de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar är en ständigt pågående process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och därmed bli mer benägen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval.

Uppsatsen jämför förutsättningar som råder för övergång till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. Frågeställningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsättningar som måste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsättningar för lika rösträtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmän rösträtt har införts och regeringen har valts utifrån grundlagen.

Dubai är idag en välutvecklad turistort. Denna stad har kommit att bli en av de största och mest kända på en otroligt kort tid. Nästan alla de turistiska resurserna i staden är konstruerade och väldigt få är naturligt grundade. Detta har medfört många fördelar för stadens turism och utveckling men även en hel del nackdelar. Media har under de senare åren kritiserat den snabbväxande turismen i staden och Dubai är mycket beroende av sin image och dess turism styrs av denna ytliga bild.

Bakgrund och Problem: Redovisningen världen över har i huvidsak förgrenats i två redovisningstraditioner, anglosaxisk och kontinental. I och med ökad globalisering har behovet av harmonisering ökat varför alla noterad företag inom EU idag måste tillämpa IFRS. En stor skillnad gentemot de gamla regelveret är hänförligt till IFRS 3 Business Combinations och goodwill. Intresse finns därmed att undersöka huruvida länder tillhörande den anglosaxiska respektive kontinentala redovisningstraditionen identifierar olika stor andel immateriella tillgångar vid företagsförvärv.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns skillnader i redovisningen av goodwill enligt IFRS 3 Business Combinations mellan länder som historiskt sett anses ha tillhört den kontinentala traditionen respektive den anglosaxiska traditionen. Vidare är syftet att undersöka ifall det finns andra företagsspecifika attribut som påverkar redovisningen av goodwill vid företagsförvärv och ifall dessa kan tänkas påverka studiens utfall.Metod: Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata i form av årsredovisningar låg som grund.

Urbaniseringen i Kampala växer snabbare än den ekonomiska tillväxten, vilket skapar en stor grupp människor med så svag köpkraft att de inte kan köpa mat för dagen. En lösning på problemet är att odla sin egen mat, men med de begränsade landarealer som en växande befolkning leder till, finns det inte tillräckligt med mark att odla eller bedriva extensiv boskapsproduktion. Bönderna tvingas därför att utfodra djuren med de biprodukter som genereras från hushållet och från den lokala marknaden. Uganda är en av världens främsta bananproducenter, där den större delen av produktionen går till landets egna humankonsumtion, vilken i sin tur genererar enorma kvantiteter bananskal varje år. Bananskalen säljs på de lokala marknaderna och utgör en billig foderkälla till framförallt idisslare för Ugandas bönder.

I dag är organisation bristfällig avseende utvecklingen av cykelinfrastrukturen i många kommuner, effekten blir en svag planering och helhetsperspektivet är svårt att uppnå (Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger flaskhalsar* i infrastrukturen, då helhetsperspektivet saknas. Genom att arbeta med ett stråktänk och helhetsperspektiv i planeringen skapas ett mer sammanhängande nät som i sin tur blir lättare att sammanlänka till ett mer finmaskigt nät. Det här bidrar till mer gena, snabba och säkrare cykelvägar. Det är viktigt att se till brukarnas behov och mål med färden, för att tillgodose deras krav på utformning. Samtidigt är det viktigt att undersöka varför många personer väljer att avstå från att bruka cykeln som färdmedel, för att kunna utveckla stråken och förhoppningsvis få fler till att nyttja cykeln. Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt fler väljer cykeln som färdmedel, 30 procent av alla resor sker på cykel (www.malmostad.se 2013021 5).

Denna rapport har genomförts för att utvärdera om svetsgardiner som luftflödesstyrandeelement i datorhallar ger någon energieffektivisering. Vilket utslag systemet ger dåsvetsgardiner används jämförs med utslaget när inga svetsgardiner finns med och påverkarsystemet. Får servrarna tillräckligt mycket kalluft för att kylas och behöver man tre styckenrumskylare för att kyla rummet tillräckligt? Rapporten har också genomförts för att ge enutvärdering av svetsgardinernas form och funktion. Volvo Personvagnar vill veta om det ärekonomiskt hållbart att använda svetsgardiner i sina datorhallar.Det är också önskvärt att bevisa att det blir ett bättre klimat runt servrarna när svetsgardineranvänds.

Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.