Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, lärare och föräldrar upplever att elevernas inlärningssituation, med särskilt fokus på koncentrationsförmågan, påverkas vid användningen av ett hörselförstärkande hjälpmedel.Frågeställningarna syftar till att närmare beskriva hur eleverna påverkas av ljud, utan och med det hörselförstärkande hjälpmedlet och hur detta i sin tur påverkar elevernas inlärningssituation och koncentrationsförmåga, för stunden och i det fortsatta skolarbetet.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Resultatet grundar sig på tio semi-strukturerade intervjuer av tre elever på högstadiet, elevernas mentorer och föräldrar, samt en lärare med tidigare erfarenheter av det hörselförstärkande hjälpmedlet.Eleverna som deltog hade koncentrationssvårigheter och auditiva perceptionssvårigheter, men var normalhörande.Resultatet visade att eleverna är ljudkänsliga och att det är småljud från pennor och sudd, oregelbundna och plötsliga ljud, samt prat i klassrummet som stör mest. Det visade sig också att det hörselförstärkande hjälpmedlet kunde hjälpa eleverna att koncentrera sig bättre, men att det inte passar alla elever. Jag fann också att användningen av hjälpmedlet medförde att läxläsning underlättades, eftersom eleverna kunde lyssna och koncentrera sig under genomgångar i klassen..

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Syftet med mitt arbete är att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lärande på en gymnasiesärskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lärmiljö för sina elever? Använder de sig av några sinnliga lärmetoder och i så fall hur? Min metod består bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar på gymnasiesärskolan kan ses som en god praktik där fenomen som individuella mål, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lärande, upplevelse, synliggörande samt att lära av varandra är centrala och viktiga delar.

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gått i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som använts är den kvalitativa forskningsintervjun, där sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter från skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergången, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lärarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av sociokulturell teori, där de sociala sammanhangen betonas och därför är särskilt lämpade för en studie där upplevelsen står i centrum. Vad studien tydligt visar är att samtliga elever på förhand oroat sig för övergången till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt några egentliga problem.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppsats är att undersöka huruvida gymnasieelevers studievanor, studieteknik och studiemiljö skiljer sig åt beroende på vilket program de läser. I huvudsak har en kvantitativ metod, enkäten, använts. Denna består av två delar, varav den första handlar om vad som enligt eleverna är viktigt för att nå bra resultat med studierna, och den andra om hur de går tillväga när de studerar. I efterhand har vi dock insett att vi även använt oss av en kompletterande metod, nämligen de observationer som gjordes vid tillfällena då enkäterna ifylldes. 65 elever ifrån fyra olika gymnasieprogram, NV, SP, OP och HR har deltagit i undersökningen.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara särskilt svår och ingen dag är den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation många krav på sig att utföra sitt arbete och att alltid vara anträffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare är en speciellt svår situation att hantera när det gäller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning är att genom vår frågeställning förstå hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön är hos anställda på en verksamhet som arbetar med människor som är i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och därmed kan vi således sprida kunskapen vidare och ha en förståelse för densamma i vår framtida yrkesroll.

Syftet med studien är att undersöka lärare och speciallärares uppfattningar och erfarenheter av elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om förutsättningar för lärandet, upptäckt och identifiering, vilket stöd elever med läs- och skrivsvårigheter får och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frågor rör undervisningsmetoder och arbetssätt som enligt lärarna och speciallärarna är framgångsrika för elever med läs- och skrivsvårigheter.Studien är en kvalitativ studie som utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som använts är halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Förutsättningar för att läsinlärningen ska fungera handlar om miljömässiga faktorer där barnets tidiga möte med språket och texter är av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmåga till koncentration, är exempel på förutsättningar för den första läsinlärningen.

Ett problem som många lärare säger är att deras tid inte räcker till alla deras arbetsuppgifter. Detta leder i sin tur till att lärarna får mindre tid över till att lära sig nya IKT hjälpmedel. Enligt den nya läroplanen som kom 2011 ska alla elever kunna använda sig av modern teknik för kommunikation. I ett försök att underlätta skolarbetet för lärare, men också skolledare och elever, införskaffas lärplattformar. Här kan allt som rör skolan samlas och de inbyggda funktionerna stödjer användaren i just dennes behov.Syftet med denna studie är att undersöka om och så fall hur lärplattformar stödjer kommunikation i ett urval av skolor i Stockholm 2012.

Forskning visar att svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Vilken roll kan samverkan mellan läraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant fråga som är väldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vår studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek är en nödvändighet för elevernas läsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lärare i svenska som undervisar på grundskolan. Våra frågeställningar behandlar hur läraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie är baserad på 8 intervjuer som gjorts med lärare i svenska i två grundskolor där vi haft det sociokulturella perspektivet på lärande som vår teoretiska utgångspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lärarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och läslust, att det saknas tillgång till datorer och internetsökning på skolbiblioteken samt lärarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Syftet med studien är att beskriva vad sex lärare anser att läxor har för betydelse för elevernas lärande och utveckling. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur definierar lärarna läxor? Vilken betydelse har läxor för elevernas lärande och utveckling enligt lärarna? Vilka fördelar och nackdelar ser lärarna med läxor? Hur arbetar lärarna konkret med läxor?Resultaten visar att lärarna har olika uppfattningar om huruvida läxor påverkar lärande och utveckling. Några anser att läxor har positiv betydelse för elevernas måluppfyllelse, till exempel ökad studievana, medan några tvärtom anser att läxor inte har någon effekt eller till och med har negativ inverkan, till exempel minskad motivation. De har skilda definitioner på begreppet läxa, till exempel mängdträning som kan vara att träna multiplikationstabellen, och reflektion vilket kan vara att fundera över något som diskuterats under dagen. En annan definition som framkom var oeffektivt tidsfördriv.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors frukostfrekvens samtorsaken till att frukostmålet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet frukostmål. Det har ävenframkommit att skolor som serverar frukost har elever som är lugnare och därmed fårlättare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssätt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkät med fastasvarsalternativ gällande frukostfrekvens och eventuella symptom de brukade ha innanlunch.