Sökresultat:
1600 Uppsatser om Svćrigheter med dialog - Sida 34 av 107
Riskhantering i det högupplösta samhÀllet : ? att bedöma det okÀnda
Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.
Riskhantering i det högupplösta samhÀllet : att bedöma det okÀnda
Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.
Beaktandet av regionala utvecklingsmÄl i kommunala översiktsplaner : - En studie av situationen i VÀsterbottens lÀn
AbstractThis study aims to describe and analyze how the 15 municipalities of VĂ€sterbotten County consider regional targets of development in their comprehensive plans. The study also investigate if thereÂŽs any need of improvements for the consideration of regional targets in comprehensive planning.This paper is based on studies of comprehensive plans in VĂ€sterbotten County and on three interviews with employers of different municipalities in the county. An thematic analysis were used to analyze documents and interviews.The result shows that a new comprehensive plan generally takes more consideration to regional targets of development than older plans. The consideration varies a lot between the municipalities of VĂ€sterbotten County and it can be explained by many reasons. The informant?s points out that lack of resources- and competence plus a deficient dialog between municipalities and regional organizations are the mainly causes.Keywords; regional development, comprehensive planning, strategy for regional development, regional development program, land-use planning.
Skatteverkets skriftliga bemötande : En fallstudie av ett bra skriftligt bemötande i momsbeslut
Den hÀr studien undersöker om nÀrvaron av nÄgra utvalda textdrag i tre omskrivna textversioner har betydelse för hur vÀl mottagarna kÀnner sig bemötta, jÀmfört med i tre momsbeslut frÄn Skatteverket dÀr dessa textdrag saknas. Syftet med studien Àr att studera om myndighetsmakt gÄr att förena med ett bra skriftligt bemötande. Studien har genomförts genom intervjuer dÀr informanterna, tre företagare och tre skattetjÀnstemÀn, fick ta stÀllning till originaltexten frÄn Skatteverket och en omskriven textversion. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av Hellspong och Ledins analysmodell pÄ interpersonell och ideationell nivÄ.  Resultatet visar att bÄde företagarna och skattetjÀnstemÀnnen pekar ut de utvalda textdragen (direkt tilltal, dialog, förstÄelse för mottagarens situation, förklara beslutet pedagogiskt och be om ursÀkt om nÄgot blivit fel) som betydelsefulla för ett bra bemötande.
Talklimatet i klassrummet
SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur man som pedagog kan skapa ett gott talklimat. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av frÄgestÀllningar som hur lÀrare uppfattar begreppet talklimat och hur de skapar förutsÀttningar för att alla elever ska vÄga tala?Metod I vÄr undersökning anvÀnde vi en kvalitativ metod. Vi valde att stÀlla öppna frÄgor, en s.k. ostrukturerad intervju.
Empatiarbete i förskolan : Metoder för yngre barns utveckling av den empatiska förmÄgan
Att vara empatisk innebĂ€r att vara medveten om andra mĂ€nniskors kĂ€nslor och att handla efter dessa. Vissa forskare anser att denna intelligens Ă€r medfödd, men att den som andra intelligenser mĂ„ste trĂ€nas för att utvecklas (Smith 2006; Hoffman 2000) Enligt LĂ€roplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ska empatiarbete finnas med i den dagliga verksamheten, genom att arbetsmetoder som frĂ€mjar förmĂ„ga till inlevelse och medkĂ€nsla med andra inkluderas.Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur förskolepersonal kan ta del av metoder som stöds av forskning, för att stĂ€rka och uppmuntra barns empatiska handlingar och utveckla dem. Flera forskare och författare anser att verksamma metoder i detta arbete Ă€r vuxnas nĂ€rvaro och förhĂ„llningssĂ€tt, hur/att barn fĂ„r anvĂ€nda kĂ€nslor och blir bekrĂ€ftade i dessa samt hur empatiska handlingar uppmĂ€rksammas i vardagen (Niss, Hindgren och Westin 2007; Ăhman 2003). Genom att systematiskt tillĂ€mpa det vĂ€sentliga i sĂ„dana metoder i en smĂ„barnsgrupp under sex mĂ„nader, har jag följt och observerat vad de haft för inverkan pĂ„ barnens empatiska förmĂ„ga.Observationerna i arbetet Ă€r uppdelade i tvĂ„ delar. Första delen visar exempel pĂ„ spontana empatiska handlingar hos barnen.
TjÀnsteorganisationers motiverande och vÀrdeskapande förmÄga, utifrÄn vÀrdebokslutets idéer.
Uppsatsens syfte Àr att analysera hur vÀrdebokslut kan leda till att motivera
medarbetare för att öka vÀrdeskapande i tjÀnsteorganisationer i avsikt att
sÀkerstÀlla framtida överlevnad samt att undersöka vad det kan resultera i.
Syftet bestÄr vidare av att jÀmföra tjÀnsteorganisationer och dÀrefter redogöra
för i vilken betydelse det har för vÀrdeskapandet i vilken grad arbetet enligt
vÀrdebokslutets idéer sker.
Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden för att genomföra undersökningen.
Studien Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer samt relevant litteratur inom
omrÄdet.
VÄr studie visar att i vÀrdebokslutsorganisationer Àr organisationens
vÀrderingar, medarbetarnas möjlighet till utveckling samt dialog och
kommunikation viktiga för att skapa motivation och vara vÀrdeskapande. Graden
av arbetet enligt vÀrdebokslutets idéer har visat sig ha betydelse för
vÀrdeskapandet i organisationen..
ATT SKAPA EN AMBASSADO?R : EN UPPSATS OM VARUMA?RKESBYGGANDE INIFRA?N
Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.
OtillÄtna Àndringar av byggnadsminnen. Hur byggnadsminnesförÀndringar utförda utan tillstÄnd hanteras av lÀnsstyrelserna
Unauthorized changes in listed buildings and environments occur all around Sweden. The main purpose of this thesis is to examine how these forms of transgressions have been and are being handled in some Swedish county administrations. What do legislation within conservation of heritage expresses when transgressions occur? How do county administrations interpret and apply legislation to actual situations? What methods do county administrations make use of to prevent unauthorized changes?16 out of SwedenÂŽs 21 county administrations have been studied and used as an empirical basis. This basis has led to a general conclusion of the county administrations experiences and working processes when handling unauthorized changes in listed buildings.
FramgÄngsfaktorer i chefers ledarskap som skapar delaktiga medarbetare
Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.
Viktiga aspekter av internkommunikationen vid organisationsförÀndringar
Organisationer mÄste anpassa sig till omvÀrldsförÀndringar för att överleva. Tidigare analyser av förÀndringsarbeten har visat att brister i internkommunikationen Àr den frÀmsta orsaken till att organisationsförÀndringar misslyckats. Föreliggande studie hade ett medarbetarperspektiv som utgÄngspunkt dÀr syftet var att öka förstÄelsen för vilka aspekter av internkommunikationen som Àr av betydelse vid organisationsförÀndringar. Tretton intervjuer genomfördes och analyserades sedan med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade pÄ vikten att kommunicera fortlöpande med medarbetarna.
Lugnet +
Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken Àr att byggnaden ska ge mervÀrde till staden & dess invÄnare, inte bara som en privat verksamhet som stÄr för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig anvÀndning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, sÄ som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar bÄde barnomsorg & utbildning. En sÄdan verksamhet ska hushÄllas i en trygg & kreativ miljö dÀr lek & behov fÄr ta sin plats; mÄnga dagis Àr som öar, avskurna frÄn allmÀnheten av en grind & gÄrd, med en tegel- eller trÀkÄk i mitten: i & med de stora barnkullarna pÄ senare tid hushÄlls verksamheten i temporÀra baracker eller bottenvÄningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spÀnnande miljö kan vara för barn att vistas i.
Planeringstid pÄ gott och ont : En vetenskaplig essÀ om disponering av reflektion och planering pÄ förskolan
I vÄr vetenskapliga essÀ har vi valt att skriva om planeringstiden pÄ förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden Àr den att vi sett sÄdana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att pÄ ett mer objektivt sÀtt belysa vÄra frÄgestÀllningar genom bÄde dialog och reflektion. Med vÄra enskilda berÀttelser som utgÄngspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden anvÀnds i praktiken.Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollÀrare ska rÀcka till för barngruppen samt kunna leva upp till lÀroplanens strÀvansmÄl, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebÀr.Begrepp som vi fördjupar oss i Àr praktiskt kunskap, systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen. .
Vem ska kartlÀgga Sverige? : En fallstudie av Lantma?teriets strategier fo?r ett sta?rkt arbetsgivarvaruma?rke
Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.
Vardagsbaserad matematikundervisning: förÀndras intresset för
Ă€mnet?
Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.