Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra och problematisera demokratin i praktiken utifrÄn nÄgra pedagogers synvinkel med lÀroplanen som utgÄngspunkt. De metoder vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med intervjuer pÄ tre olika förskolor i SkÄne, intervjun innehöll en generell del om demokrati och förhÄllningssÀtt och en del andra frÄgor som berör Àmnet. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr sociala representationer, anledningen till vÄrt val Àr att vi anser att lÀroplanen och begrepp som exempelvis demokrati och inflytande kan öppna upp för olika tolkningar hos pedagogerna. Resultatet visar pÄ att pedagogerna tycker att demokrati som begrepp Àr svÄrt att greppa och förklara, pedagogerna visar i studien vikten av att ha gemensam barnsyn och förhÄllningssÀtt.

UtgÄngspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvÀrderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen pÄ elevenkÀter och kvalitativa intervjuer med lÀrare. VÄr undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvÀrdering Àr att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina Äsikter. Resultatet visar Àven pÄ att det Àr viktigt att eleverna ges tid att utvÀrdera och att de tydligt ser resultatet med utvÀrderingen. Tydliggörandet Àr nÄgot lÀrarna upplever som svÄrt.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med tidig lÀs- och skrivinlÀrning, hur det praktiska förhÄller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete stÀller sig i förhÄllande till styrdokumenten, det vill sÀga dagens lÀroplan.Detta arbete berör Àven svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av lÀsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlÀrning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans pÄ lÄgstadiet.Resultatet av undersökningen Àr att lÀrare inte kan arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning efter en fÀrdig mall. LÀrare mÄste anpassa sig sjÀlc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod anvÀnds uteslutande, utan en lÀrares uppgift bestÄr i att plocka de bÀsta delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssÀtt som passar sÄvÀl lÀrare som mÄlgrupp. Alla lÀrare arbetar med samma mÄlstyrning, Lpo 94, men vÀgarna till mÄlen varierar lika mycket som det finns lÀrare..

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna lÀser svenska som andrasprÄk B pÄ Komvux. Syftet Àr att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt hÄller dem tillbaka frÄn högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de lÀser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner Àr i paritet med kvinnornas önskemÄl och förvÀntningar pÄ undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Syftet med examensarbetet var att belysa attityder till modersmÄlsundervisning och mÄngkulturalitet ur ett lÀrar- och elevperspektiv. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med tio elever som lÀser modersmÄlsundervisning i antingen finska eller somaliska samt e-postbaserade inkÀter med fyra undervisande lÀrare med olika andel mÄngkulturella elever i klassen. I resultatet framkom att eleverna överlag Àr nöjda med sin modersmÄlsundervisning, men att de inte mÀrker av nÄgot samarbete mellan modersmÄlslÀraren och deras övriga lÀrare. InstÀllningen till Àmnet var i stort densamma oberoende av vilket sprÄk undervisningen avsÄg. De somaliska eleverna uttryckte dock att de kÀnde mer attityder gentemot deras modersmÄl och modersmÄlsundervisning Àn de finska eleverna.

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förstÄelse för skolan som arena för att frÀmja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och lÀroplanens direktiv om detta uppdrag. UtgÄngspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som Àr den sociala gemenskapens arenor pÄ skolorna. De intervjuade Àr alla överens om att förutsÀttningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lÀrare och elever och att den levande sociala gemenskapen Àr en förutsÀttning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgÄr att alla informanter Àr pÄ det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstÀmmer med varandra.

Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.

Uppsatsen har inriktats pÄ att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser nÀr det gÀller vilka förutsÀttningar och hinder det finns mellan förskollÀrare och lÀrare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts Àr hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma nÀrmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem Àr ouppnÄbara. Studien visar att förskollÀrarna och grundskollÀrarna i grundskolan har svÄrt att nÀrma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnÄs mÄste de förutsÀttningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren mÄste övervinnas.Studien visar Àven att bÄde pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgÄng till alla vuxna och att de fÄr en mjukare övergÄng frÄn förskolan till grundskolan.

SammandragSyftet med undersökningen Àr att se pÄ vilka faktorer som pÄverkar urvalet inom historieundervisningen pÄ grundskolans senare Är.Vad Àr det som styr urvalet inom historieundervisningen?LÀroplaner?Elevgruppens sammansÀttning?Diskussioner i lÀrarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lÀrarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen Àr genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats Àr att lÀrarna anvÀnder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen Àr den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likasÄ de diskussioner som har förs i lÀrarlagen. Genus som pÄverkande faktor kunde jag inte finna var av sÄdan karaktÀr inom undervisningsÀmnet historia.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.

Var gÄr egentligen grÀnsen mellan lÀrarens yrkesroll och dennes egna privata sfÀr? UtifrÄn min erfarenhet i början av mitt arbete som lÀrare att det var svÄrt att sÀtta en grÀns för nÀr arbetsveckan var slut och dessutom svÄrt att avsluta den med en kÀnsla av att vara nöjd vÀcktes intresset för att utforska den grÀnsen. I uppsatsen har jag dÀrför tittat nÀrmare pÄ hur stödet för en sÄdan avgrÀnsning ser ut i de politiska styrdokumenten, arbetstidsavtalen och lÀrarens yrkesetik. Jag har ocksÄ försökt ge en bild av hur konsekvenserna för lÀraren och dennes privata sfÀr ser ut under de förhÄllanden som rÄder idag. Resultatet visar att dessa grÀnsdragningar Àr vaga och att lÀrare idag har svÄrigheter att upprÀtthÄlla sin privata sfÀr och tillgodogöra sig de vÀrden och funktioner som den rymmer.

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.