Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass dÀr det finns svenska och norska elever samt om vi finner nÄgra likheter och skillnader i lÀndernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas medvetenhet nÀr det gÀller arbetssÀtt och metoder samt hur de ser pÄ lÀs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lÀrarutbildningarna i respektive land Àr uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om lÀs- och skrivundervisning samt olika arbetssÀtt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers lÀs- och skrivlÀrande samt arbetssÀtt och metoder inom detta.

Syftet med den hÀr studien Àr att analysera hur styrdokument och resurser anvÀnds i specialundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten pÄ tvÄ olika skolor. Utsagor frÄn skolledare och lÀrare samt observationer av lÀrare i undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar tvÄ skolledare och tvÄ idrottslÀrare. I studien har vi valt att utgÄ frÄn lÀroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar specialundervisningen.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Denna rapport har sin utgÄngspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier Àr bristfÀlliga och pÄ grund av det Àven i misstankarna om en betygsinflation pÄ gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sÀtts, utförs dÀr tre lÀrare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jÀmförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lÀrarna om hur de hanterar betygsÀttningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gÀllande styrdokument.

The present thesis is about how preschool children develop their language skills. The purpose is also to discuss how library and preschool can collaborate and in different ways together help the children to achieve different skills and to use their first and second language in a more appropriate way. The main problem identified from literature and own observations is why library and preschool dont collaborate to help young children to develop their language skills? Which reasons are behind a lacking collaboration? What can be done to increase collaboration between the library and the preschool? How can librarians and preschool teachers use their different professional skills in the best manner to be able to help the children to develop their skills in language acquisition? Is it possible to measure childrens language skills and how can one decide what characterizes a good collaboration? We started with a literature review and continued with collecting qualitative data by means of interviews with people who worked as librarians and preschool teachers, who were supposed to collaborate in a language oriented project. We have chosen different language theories by well-known scientists and we have only picked a few of them, which we considered relevant for the chosen topic.

I dagens samhÀlle pÄverkas vi allt mer av bilder runt omkring oss. Trots det har bilden ett vÀldigt litet utrymme i skolan. Detta arbete tar upp hur pedagogens syn pÄ bildÀmnet kan pÄverka undervisningen. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer som genomförts med sex pedagoger som undervisar i bild och form. För att ge en helhetsbild av hur verkligheten Àr har de intervjuade pedagogerna olika utbildningar och undervisar i olika Äldrar, allt frÄn tidigt pÄ lÄgstadiet och Ànda upp pÄ högskolenivÄ.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

I dennna uppsats Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielÀrare i svenska och/eller religion pÄ teoretiska gymnasieprogram förhÄller sig till bedömning av elevarbeten inlÀmnade efter elutdatum. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka argument lÀrarna har för sitt bedömningssÀtt samt vilka ramfaktorerna Àe som kan tÀnkas styra deras möjligheter och begrÀnsningar. Med elevarbeten menar vi enskilda, skriftliga inlÀmningsarbeten. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en intervjuguide och utgÄr frÄn den fenomenografiska ansatsen för att lyfta fram lÀranas uppfattningar som dÀrefter tolkas utifrÄn ramfaktorteorin dÀr vi utröner sÄvÀl yttre som inre ramar. LÀrarnas uppfattningar delas in i tre huvudkategorier: slutdatum - absolut, stöd i styrdokumenten samt disskussioner kring slutdatum mellan kolleger.

Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrÄn ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skÀl att ifrÄgasÀtta hur vÀl de fungerar i praktiken. Det föreligger svÄrigheter nÀr samtliga organisationsmedlemmar pÄ alla organisatoriska nivÄer ska skapa förstÄelse runt samma innehÄll.       Under 2011 infördes en nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och vÀrdegrund inom Àldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie Àr detta arbete men studien avgrÀnsas till det innehÄll som gÀller bemötande.

Kontext. Det blir allt vanligare att konsumenter vill anva?nda spel och applikationer pa? alla mo?jliga enheter och plattformar och ett sa?tt att go?ra det mo?jligt a?r genom portning. Portning anva?nds fo?r att a?teranva?nda kod, objekt och funktioner utan att beho?va go?ra om allt fra?n bo?rjan.

MÄnga elever kÀnner oro och ibland ren skrÀck inför muntliga framtrÀdanden. Elever har svÄrt att göra sig sjÀlv tillrÀckligt stor rÀttvisa dÄ de kÀnner obehag och kan dÄ riskera att inte uppnÄ mÄlen i styrdokumenten. Denna rapport handlar om talÀngslan i skolan. Vi har genom litteraturstudier samt egen undersökning, bland fyrtiosex elever i Äldrarna 10-12 Är och tre lÀrare, försökt tydliggöra vad talÀngslan Àr, vad det beror pÄ och hur det kan ÄtgÀrdas. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för problematiken kring talÀngsliga elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förutsÀttningarna för informellt elevinflytande och vilken utstrÀckning det förekommer i en grundsÀrskola i Norrbotten. I vÄr bakgrund beskriver vi elevinflytande generellt ur ett historiskt och nationellt perspektiv. Samt vad de olika styrdokumenten sÀger kring elevinflytande allmÀnt i skolan, men framförallt i grundsÀrskolan. Vi beskriver ocksÄ kort om sÀrskolan och om utvecklingsstörning. VÄr definition av elevinflytande Àr det informella elevinflytandet och dÀrmed utgÄr studien frÄn detta.

Syftet med studien Àr att se vilken uppfattning barn, fem och sex Är gamla, har av begreppet tid inom matematikomrÄdet. Vi vill Àven undersöka vilka tÀnkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier frÄn Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgÄngspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssÀtt och styrdokumenten kommer Àven redovisas. I vÄr studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger vÀljer att anvÀnda sig av nÀr de arbetar med den tidiga lÀsinlÀrningen. Jag har velat ta reda pÄ om pedagoger vÀljer att kombinera tvÄ skilda metoder sÄsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebÀr att lÀsinlÀrningen utgÄr frÄn en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebÀr att lÀsinlÀrningen utgÄr frÄn olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill fÄ en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser pÄ sina egna lÀsinlÀrningsmetoder.

Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever och lÀrare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning sÀger och vad undervisningen innehÄller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lÀrare som först spelades in pÄ minidisk och dÀrefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lÀrarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock pÄ liknande sÀtt, beroende pÄ erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man pÄ olika sÀtt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika Àmnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klÀdsel eller musik.Dessutom visar vÄr undersökning att de lÀrare som har arbetat i mÄngkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poÀngtera vikten av att arbeta praktiskt med vÀrdegrundsfrÄgor..