Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestÀmmer att de ska ha denna kunskap. Det Àr intressant att undersöka dessa begrepp beroende pÄ att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt vÄra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolÄr. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr individuella intervjuer har utförts pÄ 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman dÀr varje begrepp ÄskÄdliggörs i 4 olika nivÄer. Eleverna i undersökningen vet inte med sÀkerhet vad det Àr som ligger till grund för undervisningen i skolorna.

This study focuses on an analysis of three text books in English, Prime Time, Second Time, and Third Time, written for Swedish pupils between grade seven and nine. The main focus of the study is to investigate to what extent the books may be considered to follow the steering principles of the Swedish education system. The theoretical backbone of the essay is centred on the construction and maintenance of stereotypes, and is written from a social constructivist point of view. In this context, I also reason around power relations and norms in the Western society ? arguments which I, in the main analysis, apply to the books in question.

I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning pÄ tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den pÄ arbete med fÀrdigproducerat lÀromedel. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse lÀsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lÀrare, observerat undervisning hos tvÄ lÀrare, samt lÀst litteratur relevant för vÄrt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men pÄ vilket sÀtt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fördelar med att lÄta skönlitteratur ingÄ i tematiskt arbete i undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrarna jobbar med betygsÀttning i bildÀmnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlÀrare, samt enkÀter med 82 elever i Ärskurs nio, genomförts. Resultatet frÄn lÀrarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som vÀger tyngst i betygsÀttningen Àr teknik och slutprodukt, men att lÀrarna Àven i olika grad rÀknar in s.k. outtalade faktorer.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra olika lÀrares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag gÄr till. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem matematiklÀrare vilka analyseras och jÀmförs med styrdokument och tidigare forskning för att fÄ en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrÄn olika tillvÀgagÄngssÀtt hos de fem lÀrarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer Àr olika beroende pÄ lÀrare, men att det över lag Àr provdominerande underlag de anvÀnder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. NÄgra lÀrare sÀtter Àven betyg pÄ delvis fel grunder, genom att till exempel anvÀnda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

I föreliggande undersökning Àr syftet att studera hur lÀrare i idrott och hÀlsa tillÀmpar det mÄlrelaterade betygssystemet och diskutera hur denna praktik pÄverkats och pÄverkas av olika faktorer sÄsom lÀroplan, betygssystem och kunskapssyn. I studien riktas intresset bÄde mot tillÀmpningen av betygsÀttningspraktiken under tiden för Lpo 94 med tillhörande kursplan för idrott och hÀlsa och hur den kan komma att pÄverkas under Lgr 11. I fokus för studien Àr betyg och bedömningsprinciper för betyget GodkÀnd pÄ grundskolan, vilket motsvarar betygssteget E i nya Lgr 11. De specifika frÄgestÀllningarna rör dÀrför sÄvÀl Lpo 94 som Lgr 11 och formuleras enligt följande:Hur kan man förstÄ att den samsyn som rÄder kring betyget GodkÀnd i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan har uppkommit, dÄ denna samsyn inte baseras pÄ kunskapsmÄl i kursplanen?Vad anser lÀrare i idrott och hÀlsa Àr viktigast med Àmnet?Hur kan de nya styrdokumenten i idrott och hÀlsa komma att pÄverka undervisning och betygsÀttningspraktik i idrott och hÀlsaVilka uppfattningar finns om den nya betygsskalan hos lÀrare i idrott och hÀlsa? Undersökningens empiri omfattar sex semistrukturerade intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan, som har tolkats utifrÄn ett hermeneutiskt angreppssÀtt.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Actinomycosis is a rare, deep-seated infection of the jaw of cattle that include the progressive enlargement of bone structures. It is caused by Actinomyces bovis, a gram-positive rod found as a normal commensal of the alimentary canal in otherwise healthy animals. This paper shortly describes Actinomyces bovis and its ability to cause "lumpy jaw" or actinomycosis in cattle. It will describe its pathogenesis, diagnosis, treatment and some clinical presentations. The incidence of symptomatic actinomycosis infection is quite low in Sweden today.

AbstractOne of the most common business models for agriculture is according to Lantbrukarnas Riksförbund (2010) that two or more agricultural companies merge and form a company together. To create strong owners and to be competitive there is a recognized need to create relationships between small firms according to Mazzarol , Mamouni Limnios and Reboud (2013). Oerleman and Assouline (2004) argues that it is possible to achieve success in agriculture by following certain strategic priorities.This paper examines why farmers choose to venture into collaboration and whether cooperation are linked to the strategies of the company. The paper also discusses the pros and cons of partnerships in agriculture. A qualitative comparative research design has been used to answer to the topics and we have interviewed respondents from four different agriculture companies, which have been active in some form of cooperation or collaboration.

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad lÀrare bedömer och vad de upplever vara vÀsentligt att elever lÀr sig i matematik. Vi har utgÄtt frÄn aktuell litteratur som vi bedömt som relevant för vÄrt arbete. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i den kommunala skolan som arbetar i olika samhÀllen. Intervjusvaren har vi kategoriserat för att resultatet ska bli mer lÀttöverskÄdligt. Vi har analyserat svaren och kommit fram till att lÀrarna Àr mycket lÀromedelsbundna.

Matematikundervisning Àr ofta likvÀrdig med enskilt arbete i lÀroboken. Ett ofta ensamt arbete dÀr det Àr boken som styr innehÄllet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete Àr negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua Ätta lÀrare som arbetar inom grundsÀrskolan, pÄ sÄvÀl lÄg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda pÄ hur man ser pÄ lÀroboken om den Àr en viktig del i undervisningen och hur den anvÀnds.Resultatet visar pÄ att lÀroboken anvÀnds flitigt i undervisningen, inte minst som stöd nÀr lÀraren planerar, men ocksÄ som en idépÀrm att plocka tips ur.