I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Den hÀr vetenskapliga essÀns syfte Àr att belysa svÄrigheterna i att hantera en mÄngkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. EssÀn bygger pÄ tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika vÀrde. Jag vill ocksÄ visa pÄ hur lÀroplanen förhÄller sig till kulturell identitet och allas lika vÀrde. EssÀn speglar egna erfarenheter som anvÀnds i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mÄngkulturella skola möter flera hinder.

The main purpose of this essay is to investigate the legal position for employers concerning protection against what employees can express about one?s employer in social media.It may regard dissatisfaction concerning employment, tort or so-called whistleblowing. The spread through social media may be comprehensive and thus cause more damage to the employer.Employees within the public sector as well as in the private are protected by the liberty of speech, which is constitutional, even the protection of sources or the right to criticize can offer some protection. This gives the employees the possibility to widely express themselves in private social media as long as it can?t be classified as a violation, which per se is very rare.However, certain differences between the both sectors will be pointed out.There are still no constitutional rights regarding social media, but a grey area has emerged concerning the legal position.

Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svÄrigheter att lÀra sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlÀgga varför evolution Àr sÄsvÄrt att förstÄ och lÀra ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta lÀroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionÀr svaga, och Àven mÄnga svenska biologilÀrare verkar ha bristande förstÄelse.Evolutionsprocessen Àr svÄr att förstÄ, den krÀver ett helt annat tÀnkande ÀnvardagstÀnkandet. De flesta elever tillÀmpar vardagstÀnkande i sina förklaringar av evolution,och har dÀrmed ingen verklig förstÄelse av processen. Denna insikt mÄste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och lÀraren mÄste fÄ eleverna att tÀnka pÄ ett nyttsÀtt för att de verkligen skall förstÄ evolution..

Syftet med arbetet Àr att undersöka lÀrares syn pÄ planering och hur Àmnesplanering för kurser och lektioner fungerar i Àmnena Geografi och Idrott och hÀlsa. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning anvÀnts. Intervjuer har genomförts med fyra geografilÀrare och fyra idrottslÀrare pÄ fyra olika skolor. Svaren delges som utvalda citat i resultatdelen. De följs av en fenomenografisk analys av resultatet, dÀr svaren delas in i kategorier.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Denna uppsats har som syfte att skapa en diskussion kring bedömning av den muntliga sprÄkfÀrdigheten i en skola för alla. Den övergripande frÄgan som hÀr söks svar pÄ Àr pÄ vilket/vilka sÀtt elevers muntliga prestationer kan bedömas likvÀrdigt i franskundervisningen. För att denna uppsats syfte skall uppnÄs har intervjuer med bÄde elever och lÀrare genomförts. Dessas svar har satts i relation till tidigare forskning samt lÀroplan, skollag och kursplan för att avslutningsvis diskuteras. Slutligen kan det konstateras att varje lÀrare har sina metoder och följer efter bÀsta förmÄga styrdokumenten.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att pÄverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken anvÀnder vi oss av kvalitativ metod dÄ vi intervjuar och observerar nÄgra pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vÄrt insamlade material för att fÄ fram ett resultat. VÄrt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svÄrigheter vilket pÄverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete Àven om det i den hÀr studien framkommer en del brister.    .

Syftet med undersökningen Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till utomhuspedago-gik, samt ta reda pÄ vilka möjligheter och eventuella svÄrigheter de ser med metoden. Vi vill Àven undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan biologi, naturkunskap, och geografilÀra-res instÀllning till att anvÀnda sig av utomhuspedagogik. I styrdokumenten finns det starkt stöd för metoden och tidigare forskning lyfter fram de positiva effekterna av utomhuspeda-gogik. Ett subjektivt urval av gymnasielÀrare gjordes, intervjuer genomfördes och analysera-des. Resultaten visar att dessa gymnasielÀrare har en positiv instÀllning till utomhuspedago-gik och att de gÀrna anvÀnder metoden trots att den medför svÄrigheter.

VÄr studie syftade till att beskriva och förstÄ lÀrares bakomliggande stÀllningstaganden till lÀxans funktion. Hur anvÀnde de lÀxorna? Varför anvÀndes de pÄ det sÀttet? Vilken grund hade lÀrarna för sina stÀllningstaganden? Denna kvalitativa studie gjordes med utgÄngspunkt i ett rangordningsformulÀr utdelat till tio lÀrare. UtifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide genomfördes sedan intervjuer med fyra lÀrare arbetande i grundskolans tidigare Är. Vi fann meningsskiljaktigheter kring lÀxans vara eller inte vara, samt i vilket syfte och hur den anvÀnds.

Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrÄn ett exempel frÄn en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad Àr specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssÀtt anvÀnder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gÄ i en skola för alla? Studien stödjer sig pÄ en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön pÄ olika nivÄer. Dessa Àr mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur lÀrare förhÄller sig till uppnÄendemÄlen i de naturorienterade Àmnena för femte skolÄret samt vilka förutsÀttningar de skapar för att eleverna ska kunna uppnÄ dessa mÄl. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sju lÀrare som undervisar elever i de lÀgre Äldrarna i NO. I genomgÄng av litteratur belyser vi den mÄlstyrda undervisningen utifrÄn styrdokumenten samt NO Àmnenas syfte, innehÄll och karaktÀr. I resultatet framkommer att lÀraren har en avgörande roll, i form av instÀllning till Àmnet och mÄlstyrt arbete, för att goda förutsÀttningar ska kunna skapas sÄ eleverna kan uppnÄ mÄlen och i ett vidare led utrustas med den allmÀnbildning som samhÀllet Àr i behov av. Med utgÄngspunkt frÄn detta anser vi att de naturorienterade Àmnena bör prioriteras i högre grad samt att lÀrare behöver utrustas med större insikter kring vikten av mÄlstyrt arbete..