Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är resonerar kring och arbetar med de genusrelaterade mÄl och riktlinjer som finns nedskrivna i de nationella styrdokumenten. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra lÀrare med olika arbetsplatser och erfarenheter har intervjuats. Min undersökning visar att jÀmstÀlldhet Àr ett Àmne som samtliga intervjuade lÀrare anser Àr mycket relevant att arbeta med. Undersökningen visar emellertid ocksÄ att lÀrarna, trots de genusrelaterade mÄl och riktlinjer som finns nedskrivna, saknar ett tydligt gemensamt förhÄllningssÀtt rörande genus och jÀmstÀlldhetsarbete i skolan. JÀmstÀlldhetsarbete förekommer i viss mÄn pÄ klassrumsnivÄ men utöver det visar studien att riktlinjer för ett övergripande jÀmstÀlldhetsarbete saknas..

Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka om eller hur elevinflytande i sĂ€rskolan fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati sĂ„som elevinflytande, deliberativa samtalet, klassrĂ„d och skolrĂ„d belyses utifrĂ„n olika perspektiv. Den metod som vi har anvĂ€nts oss av Ă€r kvalitativa intervjuer, dĂ€r respondenterna svarade pĂ„ ett antal öppna frĂ„gor. Respondenterna Ă€r elever och pedagoger i sĂ€rskolan frĂ„n tvĂ„ olika skolor. Åldersspannet pĂ„ eleverna strĂ€cker sig frĂ„n tolv Ă„r till sexton Ă„r.

Förskoleklassen beskrivs i styrdokumenten som en bro mellan förskola och skola, hÀr ska förskolans och skolans pedagogik och arbetssÀtt mötas för att hjÀlpa barnen till en enkel övergÄng in i skolans vÀrld. Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ en utökad förstÄelse för hur elevskapandet sker i förskoleklassen ur ett barnperspektiv. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ barnintervjuer och teckningar gjorda av barnen i en förskoleklass i södra Sverige. De teoretiska perspektiven som jag anvÀnder mig av Àr identitet, kategoriseringar och skolkultur. Slutsatsen av denna studie Àr att formandet av elever sker pÄ olika nivÄer. Disciplinering bÄde fysiskt och mentalt krÀvs av förskoleklassbarnen för att passa in i rollen som god elev.

In this report listed buildings, according to the Swedish Heritage Conservation Act, have been studied with a focus on cases where economical compensation has been given to the owner of the building and cases where the listing of the building has been appealed by the owner. In order for a building to become listed it needs to be particularly valuable from a cultural and historical standpoint. The listed buildings are protected through a list of regulations that determines which parts of the building can or cannot be changed, what methods and materials should be used for changes and repairs, and how the building should be maintained. These regulations should as far as possible be formulated in agreement with the owner, but a building can become listed against the owners will. To decrease the damage this causes the owner he can in some cases have the right to economical compensation. There is also a possibility for the owner to appeal the listing of the building.

Matematikundervisning Àr ofta likvÀrdig med enskilt arbete i lÀroboken. Ett ofta ensamt arbete dÀr det Àr boken som styr innehÄllet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete Àr negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua Ätta lÀrare som arbetar inom grundsÀrskolan, pÄ sÄvÀl lÄg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda pÄ hur man ser pÄ lÀroboken om den Àr en viktig del i undervisningen och hur den anvÀnds.Resultatet visar pÄ att lÀroboken anvÀnds flitigt i undervisningen, inte minst som stöd nÀr lÀraren planerar, men ocksÄ som en idépÀrm att plocka tips ur.

I skolan ska elever utveckla sin kunskap. I vilken utstrÀckning sÄ sker ska bedömas av lÀrarna. Dessa bedömningar ska ske i enlighet med Lpo -94 och utifrÄn direktiv frÄn Skolverket. LikvÀrdig bedömning Àr dock svÄrt att uppnÄ och Skolverket menar dÀrför att det lokala arbetet med att, lÀrare tillsammans, tolka de nationella styrdokumenten Àr av avgörande betydelse. Denna uppsats har som syfte att fÄ ökad insikt i hur detta arbete gestaltar sig.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

The objective of this study was to contribute with suggestions of nature preservation managements of selected forest objects of high nature values managed by the Swedish state-owned forest company Sveaskog. Many forests with high natural potential are relatively rare today due to modern forestry, where wood production is the main purpose. Sveaskog?s policy is to consider and to priority nature conservation on valuable objects. This assessment includes objects that in the future may develop into nature reserves.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

Studien avhandlar hur lÀrare tÀnker kring hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa. I och med den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har betoningen pÄ den fysiska hÀlsan blivit mer framtrÀdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lÀrares uppfattningar om hÀlsa och om den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har kommit att pÄverka undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa i nÄgon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielÀrare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lÀrarna tÀnker kring hÀlsa dÀr patogena och salutogena uppfattningar skiljer lÀrarna Ät hur hÀlsa tolkas och anvÀnds i undervisningen.

Detta arbete handlar om nÄgra valda lÀrares syn pÄ elevinteraktion, vilket fÄtt större utrymme i styrdokument pÄ senare tid. Kvalitativa intervjuer med behöriga lÀrare verksamma pÄ grundskolans senare Är genomfördes med syftet att undersöka hur de arbetar för att uppnÄ de mÄl i styrdokument som berör interaktion. Intervjuerna har gett oss ett material av lÀrarnas uppfattningar som visar pÄ hur de anvÀnder sig av elevinteraktion, elevinteraktionens pÄverkan pÄ lÀrande samt nivÄgrupperingens pÄverkan pÄ elevinteraktionen. VÄrt resultat bekrÀftar till viss del tidigare forskning och vÄra hypoteser om interaktionens frÄnvaro i undervisningen. En slutsats som vi kan dra Àr att majoriteten av lÀrarna lÀgger stor vikt pÄ att uppnÄ de individuella mÄlen i styrdokumenten, vilket medför att mÄlen som berör interaktion hamnar lite i skymundan..

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

The aim of this study was to describe preferences of geographic direction of ten, oak-living epiphytic lichen species and how they responded to sun exposure, nearby bushes and trees, bark fissure depth and circumference. The frequency of every species was recorded in arcs of ten degrees around the tree at a height of 130 to 180 cm above the ground. An estimation of the amount of every species in every arc was also recorded. To analyse how the distribution of the lichen species responded to the different factors their concentration for every tree was plotted against the four factors. The distribution of Cliostomum corrugatum had a positive response to high sun exposure and a negative response to a thick layer of bushes and trees.

Eftersom internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 2 arbetar med lÀsförstÄelse. Vi undrade vilka lÀsförstÄelsemetoder som anvÀnds och hur styrdokumenten tolkas. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar lÀsförstÄelse som Àmne. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och observation. Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lÀrarna saknar kÀnnedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfÀllen Àr en blandning av beprövade undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse. Resultatet visar Àven att lÀrarna inte prioriterar tiden för arbete med lÀsförstÄelse.