Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare ser pÄ elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrarnas upplevelser och inte pÄ faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lÀrare pÄ en högstadieskola i VÀsterÄs fick svara pÄ frÄgor via en utskickad enkÀt.  Resultatet visar frÀmst tvÄ saker som Àr vÀsentliga att redovisa: Att lÀrare tenderar att rikta fokus pÄ problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nÀstan uteslutande pÄ de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en vÀrdegrund som skulle gÀlla för skolans verksamhet. VÀrdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rÀttigheter och studiemiljö Àr. UtifrÄn denna bakgrund Àr det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall vÀrdegrunden fÄr det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna gÄr det att se i vilken grad de lever upp till den vÀrdegrund de Àr satta att förmedla. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats pÄ hur vÀrderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lÀr?Resultatet visar en i mÄnga delar god överensstÀmmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Detta examensarbete har fokuserat pÄ vilka normer som finns i Ätta likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten Àr en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller Äterskapa normer i verksamheterna. UtifrÄn Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna Àr i sin helhet antingen det ena eller det andra. FörÀndringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut..

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lÀrare i idrott och hÀlsa har med olika typer av feedback. Studien Àmnar Àven undersöka hur elever uppfattar att de pÄverkas av lÀrargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende pÄ om eleven Àr kille eller tjej.Vilka intentioner har lÀrare med sin verbala feedback till elever?Vilka kÀnslor uppkommer hos elever vid olika typer av lÀrargiven feedback?Hur pÄverkas elevers engagemang vid olika typer av lÀrargiven feedback?Tas den lÀrargivna feedbacken emot olika beroende pÄ om eleven Àr tjej eller kille?MetodI studien anva?nds tvÄ metoder. Intervju anvÀnds för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

Titel: Som galna vildhĂ€star eller sniglar med bromsarna pĂ„ ? Skolchefers syn pĂ„ den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans vĂ€rldFörfattare: Susanna BoonyaiHandledare: Annika BergströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Syfte: Det övergripande syftet med studien Ă€r att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans vĂ€rld.Metod: Studiens val av metod Ă€r den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsomrĂ„det förskola och grundskola.Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade pĂ„ de ansvarsomrĂ„den som skolcheferna Ă€r verksamma inom. Uppdelningen fördelades jĂ€mt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka omrĂ„den.Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tĂ€mligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning pĂ„ att medier skall göras till-gĂ€ngliga för alla i skolans vĂ€rld och som Ă€r centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lĂ€ra sig kritiskt granska all typ av medier finns dĂ€r men hur vĂ€l ett fördjupat resonemang Ă€r utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder pĂ„ ett behov av ökade kunskaper inom omrĂ„det.Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de omrĂ„den som skolcheferna Ă€r verksamma pĂ„ mĂ„nga olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnĂ„tt nivĂ„ 3 i sin utbildning inom tre Ă„r.

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrÄn ett rektor- och lÀrarperspektiv. Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka och försöka förtydliga hur rektor sjÀlv och lÀrarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen pÄ kommunala skolor. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebÀr formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som pÄverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som anvÀndes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare pÄ tvÄ kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrÄn intervjuer och frÄgestÀllningar.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur slöjdlÀrare arbetar med att fÄ sina elever att reflektera i och kring det de gör i skolslöjden. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fem yrkesverksamma trÀ- och metallslöjdslÀrare, undervisande i Är 2-9 i grundskolan. IntervjufrÄgorna utgick ifrÄn slöjdens kursplan i Lgr11 och ett av de fyra lÄngsiktiga mÄl, formulerade som förmÄgor, som undervisningen i slöjd ska ge eleverna möjlighet att utveckla, nÀrmare bestÀmt förmÄgan att: ?analysera och vÀrdera arbetsprocesser och resultat med hjÀlp av slöjdspecifika begrepp?. Genom intervjuerna har svar sökts pÄ vad slöjdlÀrarna försöker fÄ eleverna att analysera, vÀrdera och reflektera kring, hur detta arbete gÄr till och vad de anser vara det primÀra syftet med att utveckla denna förmÄga.

Studiens mÄl Àr att undersöka hur elever tÀnker kring historieÀmnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenÀr att undersöka elevernas historiemedvetande utifrÄn beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever frÄn Ärskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna kÀnner att de inte fÄrvara med att bestÀmma om undervisningens innehÄll och upplÀgg.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna pÄ en mellanstor grundskola kan tÀnkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sÀgas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstÀckande kapitlet Àr en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation Àr sÄledes att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sÀgas vara lika nÀr de Äterger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna fÄr en möjlighet att bara vara i.

This paper deals with the late Viking age/early medieval grave field in Björned, TorsĂ„ker parish, Ångermanland County in northern Sweden. The grave field in Björned is rare because it has all the signs of being Christianized before the surroundings. This awakes questions such as if the people of Björned came from another place and brought the religion with them or if someone else did that for them. To find these answers I have analysed the stable isotope ratios [delta]13C, [delta]15N and [delta]34S in human bone collagen. Through these stable isotopes we can not only see what the people consumed but also where their food had its origin.