Matematiska kunskaper är en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lär ut matematik och dess innehåll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lär ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den här uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplägg av tillämpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplägg baseras på analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som används på tekniska högskolor är väldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Denna uppsats tar upp en kvantitativ jämförelse mellan två material. I det ena materialet är de två deltagarna hörselskadade och i det andra materialet är de två deltagarna hörande. Jämförelsen visade att alterinitierade reparationer förekom mer frekvent i samtalet mellan två hörselskadade. I jämförelsen med självinitierade reparationer kunde ingen skillnad utvisas mellan materialen. Djupanalysen av alterinitierade reparationer i materialet med de hörselskadade deltagarna visar att samtalet får högre progressivitet ju starkare reparationer som används.

Syftet med detta arbete var att undersöka om man kan utveckla en praktiskt användbar modell för att införa hemuppgifter i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen genomfördes i en årskurs 6 på en skola i Luleå kommun, där vi inriktade oss mot de elever som var minst fysiskt aktiva på fritiden. Vi arbetade med enkäter, loggböcker och samtal för att ta reda på och dokumentera elevers upplevelser och inställning till hemuppgifterna. Resultatet visar att det är möjligt att införa hemuppgifter i ämnet idrott och hälsa. Det vi såg var att om vi hade hemuppgifter som eleverna upplevde som roliga så var de mer motiverade till att utföra uppgifterna.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vår empiri med hjälp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrån de teorier vi funnit kunna hjälpa oss förstå det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta på frågorna som läraren ställde till sina elever. Studien består av observationer från tre matematiklektioner i en år 5 klass. Två av lektionerna är könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen är i helklass. Undersökningen visade att läraren använde sig mest av slutna frågor, där svaret ibland fick mer uppmärksamhet än förståelsen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om högläsning i en mindre grupp barn på förskolan kan vara en språkutvecklande aktivitet. Syftet är också att belysa hur man kan arbeta med en bok. Den metod vi använt oss av är fältstudier på en förskola med aktiviteter runt en bok. Vid fyra tillfällen träffade vi fem barn. Vi filmade deras aktiviteter samt transkriberade samtal.

Titel: Sorptionsteknik ? Kylteknik. ? En studie i kylteknik i kommersiella lokaler Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka och utreda om sorptiv kyla är ett ekonomiskt bättre alternativ än fjärrkyla och kylmaskiner i kommersiella lokaler. Metod: Arbetet bygger till största delen på en fallstudie. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts. Datainsamlingen har bestått av både primär och sekundärdata. Informella samtal har förts med tillverkare av olika kylsystem och med driftpersonal som har hand om driften i byggnaden i fallstudien. Slutsats: Sorptiv kyla är en lönsam, miljövänlig och energieffektiv investering som ger mervärde för både hyresgäster och fastighetsägare.

Syftet med denna studie var att beskriva hur och varför lärare kontrollerar om elever, i de tidigare åren 1-6, har förstått de grundläggande begreppen i matematiska moment. Vi har byggt studien på litteratur i ämnet samt kvalitativa intervjuer med tre lärare i Luleå kommun som arbetar med matematik i de tidigare åren. Litteratur som behandlar detta område visade att metoderna för att kontrollera kunskap är många. Intervjuerna visade att lärarna använder sig av kunskapskontroller men att metoderna varierar lärarna sinsemellan. De utför dessa för att se om eleverna har de baskunskaper som krävs inom matematiken.

Denna uppsats har till syfte att undersöka vad som gör att människor känner sig bra bemötta och nöjda med besöket hos Samtalsbyrån. Tidigare enkätundersökning i kommunen har visat att människor generellt känner sig bra bemötta men inte anledningen till detta.Samtliga besökare, 41 personer, i tre kommuner erbjöds under en femveckorsperiod att delta anonymt i undersökningen genom att besvara en enkät. Av dessa besvarade 26 personer enkäten, ca 62 %. Ett stort bortfall av den möjliga svarsfrekvensen begränsar tolkningen av resultatet. Resultatet visar att människor som väljer att komma till Samtalsbyrån upplever sig bli bemötta med respekt, lyssnad på, känner sig delaktig och vägledda utifrån sin egen problemformulering.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever.

Vår studie har som syfte att problematisera hur pedagoger säger sig agera gentemot flickor och pojkar samt hur de i praktiken faktiskt agerar, sett ur en genus- och jämställdhetsperspektiv. De frågeställningar som vi har ställt är: Hur anser sig pedagogerna agera gentemot flickor och pojkar? Hur agerar pedagoger i förhållande till flickor och pojkar? Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsansats samt enkäter och observationer för att genomföra studien samt haft avslutande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att det både uppkommer skillnader och likheter med tidigare forskning samt att det pedagogerna förhåller sig i teorin inte alltid stämmer överens med hur de agerar i praktiken..

Syftet med denna rapport var att undersöka hur gymnasieelever ser på nyttan med matematiken och den gjordes som en jämförelse mellan två olika program. Vi använde oss av den kvantitativa metoden enkät för att få reda på omfattningen av elevernas uppfattning av nyttan. Därefter genomfördes elevintervjuer för att få en bredare bild av deras nytto-upplevelse. Samtal med lärare kompletterade vår bakgrundsförståelse för matematiken i de olika programmen. Vid enkätundersökningen kom vi fram till att eleverna i stort tror att de behöver matematiken men under intervjun hade de svårt att komma med exempel på vilken nytta de har haft eller kommer att ha av matematiken.

Att ha kontroll över dokumentation av dataarkitektur kan vara en svår uppgift för ett stort företag då tekniken hela tiden utvecklas samt hård- och mjukvara byts ut och uppdateras. Detta examensarbete är baserat på krav insamlade åt Forsmarks Kraftgrupp AB för att lösa deras problem med dokumentering genom ett standardsystem eller egenutvecklat system. Kraven samlades in iterativt enligt RUP genom samtal och intervjuer med användarna, kravbilden fastställdes innan arbetet med att besluta om systemet skulle köpas in i form av ett standardsystem eller egenutvecklas. Resultatet av kravanalysen visade ett specifikt system för att lagra information i en databas. Då fördelarna med egenutveckling var många och inget lämpligt standardsystem påträffades beslutades att systemet skulle egenutvecklas..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om barns empatiska förmåga kan utvecklas genom rollspel, samtal och problemlösning, där empatin hela tiden är det centrala. Undersökningen utfördes i en förskoleklass under vår slutpraktik, sju veckor under våren 2003. Hela barngruppen bestod av 23 barn, av dessa tog vi ut vår urvalsgrupp bestående av åtta barn. De metoder vi använt oss av i undersökningen var dels standardiserade intervjuer och naturalistiska strukturerade observationer. Intervjuerna och observationerna var båda utformade utifrån fyra kategorier som rör den empatiska förmågan.