When constructing an industrial- or hall building, the most common framework materials thatis used are wood, steel or concrete. Due to an assignment from Byggnadstekniska Byrån ABhas a document been created that makes it possible to investigate how the final costs is af-fected by gapes in between elements and which used foundation. And this with steel as thematerial. The purpose with this essay is to investigate which is the most well fitted materialwhen constructing an industrial- or hall building wood, steel or concrete. Information aboutthe different materials has been collected by litterateurs and by different internet pages.

Byggsektorn befinner sig i ständig utveckling där nya produktionslösningar och konstruktioner tas fram för att öka effektiviteten och minimera kostnaderna. Syftet med denna rapport är att utvärdera två relativt nya produktionssystem: rullarmering och den mer beprövade självkompakterande betongen. Data har samlats in för att analysera enhetstider, kostnadseffekter, kvalitet, hanterbarhet och arbetsmiljö för de nya metoderna. Lean Production är resurssnål eller mager produktion översatt till svenska och är en ide för utformning av produktionsprocessen som ett flöde utan spill. Grundtanken i Lean Production är att få rätt saker, till rätt plats, vid rätt tidpunkt, i rätt kvantitet med minimalt slöseri samtidigt som produktionen är öppen för förändringar.

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Fo?retag och organisationer anva?nder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin ta?nkta ma?lgrupp. Oavsett om fo?retag va?ljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online a?r det definitivt att konversationerna kommer att a?ga rum. Denna studie fokuserar pa? kommunikationen mellan anva?ndare och fem svenska TV-kanaler samt hur denna kommunikation kan fo?rba?ttras med hja?lp av sociala medier.

Detta arbete har jag skrivit i samarbete  med företaget Färdig Betong(FB) som tillverkar plattbärlag, dvs förtillverkade betongelement till bjälklag i hus. Till största del handlar arbetet om mängd och tid dvs. om och när fabrikerna kan leverera.   Jag tittade även på lagrets inverkan på produktionen. Det visade sig att obalans i lagret hade  oönskade effekter, såsom brist på ritningar vid för stort lager och riskerad leveranssäkerhet vid för litet lager .  Jag försökte hitta en formel som tog hänsyn till både aktuell produktion och lagret vid ett beslut om order. Efter olika försök så kom jag fram till en formel som uppfyllde de olika kriterierna.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r ergonomi ba?de i rollen som musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

During the latter half of the 18th century, when concrete started seeing general use in modern cities, the use of different methods to give the concrete a finished surface texture saw use. One of these was using different methods of mechanically altering the surface using a slew of cutting and crushing techniques with mallet and chisel. This was done in order to hide the often dull and gray look of concrete, and allude to other more expensive and luxurious stones. The work would possibly have been done by experienced stonemasons, using much of the same techniques and tools they would have used while working natural stones. Or did they? This essay explores, through the use of traditional handcrafts and tools, the claim that the working of concrete surfaces can be done with the same tools and skillset as the working of natural stone.

A new material model, for the FE-program ADINA, has been verified against twoexperiments. One unreinforced concrete beam and one reinforced concrete beam.The model, DF-concrete, has the possibility to estimate true concrete. However theresults indicate that in order to be sure that the estimations are true, there ought tobe data from the true concrete to verify against.Two FE-models have simulated the behavior of a ring-shaped part of the nuclearcontainment vessel. The results from the first, frictionless, model agree with similarsimulations and hand calculations for high pressures in the containment vessel. Thesimulations of the nuclear containment vessel show cracking in the concrete after10-11 bars of over pressurization.

Miljöförstöringen håller på att få allt för stora proportioner, vilket genom bland annat växthuseffekten leder till att vår planet snart är obeboelig för människan.Byggbranschens andel i miljöförstöringen är onödigt stor genom transporter, energianvändning, maskinanvändning och miljömässigt dåliga material.Vår frågeställning är: går det att ersätta de konventionella byggmaterialen med ekologiska sådana? JM vill även få beprövat om de är så bra, miljömässigt, som de tror. Detta ska besvaras genom en analys av tre ekologiska material som sedan jämförs med konventionella material för samma funktion.Newbeam är ett material som planeras gå i produktion till hösten 2007. Det består av autoklaverad aspflis och ligninbaserat lim som pressas till profilerade balkar i önskad form. Denna produkt har i media benämnts ?stålbalk av trä? på grund av sin höga hållfasthet.

Skanska asfalt och betong önskade veta om det är möjligt att tillvarata värmen som följer med rökgaserna vid asfaltstillverkning. Frågeställningen har uppkommit hos ansvariga för produktionen. Kunskapen om rökgasens energiinnehåll har varit begränsad, men insikten och spekulationer om dess energiinnehåll har i många år diskuterats. Då Skanska har som mål att bli det ledande gröna projekt- och byggbolaget ligger det i deras intresse att spara energi, likväl miljö och ekonomi. Fokus i arbetet har varit att bestämma rökgasens energiinnehåll och hur energin är fördelad i rökgasen. På så sätt kunna välja rätt metod för att återvinna rökgasenergin till att förvärma förbränningsluften och spara energi.   Resultatet är ett program för att beräkna rökgasens energiinnehåll och förslag till metod för att spara energi vid asfaltsverket i Forserum. Nyckelord AsfaltstillverkningEnergiåtervinningMiljöRökgasStökiometriVärmeväxlareVattenånga .

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.