Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar.Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Syftet med studien var att beskriva hur skiftarbetare upplever aktivitetsbalans. En kvalitativ design användes för att fokusera på människors tankar och levda erfarenheter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju deltagare ingick i studien varav sex män och en kvinna. Analysen resulterade i tre kategorier.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev människor med celiaki och deras syn på sin livssituation framkom: Oförstående omgivning, att övervinna hinder och begränsad tillgänglighet. Dessa utgör tillsammans två subteman: Anpassning till sjukdom och begränsande omgivning. De två subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning.

Bakgrund: Migrän är ett outtalat folkhälsoproblem där kännedom om dess påverkan på individens livskvalitet saknas. Brist på kunskap om migrän kan vara en faktor till att tillståndet inte klassas som en sjukdom bland omgivningen utan att den ses som en vanlig huvudvärk. Sjuksköterskan har som ansvar att inhämta kunskap angående migräns påverkan på individen, då ökad kunskap medför ett bättre bemötande och ökad förståelse och därmed en bättre kvalitet på vården. Med utgångspunkt från Joyce Travelbees teori om relationen mellan vårdare och vårdtagare poängteras vikten av att sjuksköterskan skapar en mellanmänsklig relation med patienten där mötet präglas av empati och sympati. Syfte: Att belysa forskning angående upplevelsen av migrän och dess påverkan på livskvalitet bland vuxna 18-45 år.

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att användas i sammanhanget om hur Volvo använder sig av dem i sin varumärkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer även att appliceras på kundperspektivet då det beskriver hur individer uppfattar företags utsända kommunikation.Uppsatsens syfte är att analysera innehållet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framställer vad varumärket står för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser på Volvo som varumärke.I mitt forskningsarbete har jag använt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en Volvoåterförsäljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer från Volvo.Då det inte finns någon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram på närliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gällande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytänkande perspektiv i marknadsföringen där påverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen är att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumärkesbyggande därför anser jag det relevant att diskutera teorier gällande varumärken och hur våra sinnen kan påverka upplevelsen av varumärken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sänds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar känslor vilka ger en uppfattning av varumärket och organisationen.

Det första syftet med denna studie var att genom intervjuer identifiera fungerande strategier för att kunna hantera eller bli fri från självdestruktivt beteende. Det andra syftet med studien var att formulera en idealmodell som teoretiskt sett kan minska benägenheten för självskadande. Idealmodellen grundar sig dels i teoretiskt material i form av tidigare utformade behandlingsmodeller för självdestruktivt beteende, samt empiriskt material i form av intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med individer som tidigare har haft ett självskadebeteende men som numera kan hantera sitt självdestruktiva beteende. Intervjumaterialet har sammanställts och analyserats med hjälp av interventionsteorier.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

Introduktion/bakgrund: Lågbelastande motorisk kontrollträning används idag som rehabilitering vid ländryggssmärta. Dock finns det en brist på kvalitativa studier av hur patienter upplever lågbelastande motorisk kontrollträning. En kvalitativ ansatsmetodik kan belysa upplevelser och erfarenheter av studerade fenomen som en traditionell kvantitativ utvärdering inte kan erbjuda. Syfte: Att belysa hur individer med perifert medierad ländryggssmärta upplevde att utföra lågbelastande motorisk kontrollträning. Metod: Åtta informanter intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide.

Bakgrund: Styrelsens sammansättning är en viktig del av ett bolags ledning inte minst sagt inför en börsnotering då uppmärksamheten från omgivningen ökar. Vilka individer är det som då sitter i styrelsen och kan ta sig an ett arbete som inte endast granskas av aktieägarna utan även av omvärlden? Det finns ett flertal teorier som förklarar styrelsers sammansättningar men har varit centrerad på amerikanska och brittiska bolag. Vi kommer i denna studie använda dessa teorier för en förklaring av svenska börsnoterade bolags styrelser istället.Syfte: Vi vill genom vår studie både teoretiskt och empiriskt bidra med en förklaring till styrelsens sammansättning i svenska företag inför en börsnotering.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med ett deduktivt tillvägagångssätt. Vi har således först sammanställt teori för att få utforma ett väl planerat tillvägagångssätt mot anskaffningen av det empiriska materialet.Resultat: Resultatet av denna studie indikerar ett samband mellan styrelsens sammansättning och vilket livscykelstadium bolaget befinner sig i samt beroende på om ägarna eller VD har den dominerande makten för svenska bolag som står inför en börsnotering.

Bakgrund: Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning är beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okänt mörkertal. Ett missbruk påverkar både den psykiska och fysiska hälsan men har även en inverkan på individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk påverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvården. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med intervjuer baserat på en öppen fråga och olika frågeområden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har påverkat deras vardag.

Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstå riskbeteenden hos individer, där drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgängesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende på personlighet mellan två grupper av ungdomar från en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. Jämförelsegruppen bestod av 111 ungdomar från fyra olika gymnasieklasser.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

De flesta organisationer använder idag informationssystem i sin verksamhet. Ofta har man flera olika system för att lösa olika problem och för att stödja olika funktioner i en organisa¬tion. När en organisation har två eller flera informationssystem som är fristående från varandra riskerar man att hamna i en situation där ett behov att koppla ihop dessa uppstår. Anledningar till detta kan till exempel vara att man vill göra informationen tillgänglig eller effektivisera verksamheten. Fallstudien har undersökt vilka orsaker till, och motiv för, integration som individer i en organisation anser ligga bakom ett upplevt integrationsbehov.

Genom sin aktivitet med dammbygge och trädfällning skapar bävern produktiva våtmarker med hög diversitet. Man har funnit att vid bäverns dammkonstruktion var artantalet närmare dubbelt så stort jämfört med i dammen och i det rinnande vattnet i bäcken. Ibland väljer bävern att inte dämma upp vattendragen, utan bygger en hydda längs med strandkanten, något som också kan gynna många arter (Törnblom & Henrikson 2011). Syftet med detta arbete är att undersöka hur själva bäverhyddan, byggd intill strandkanten, påverkar förekomsten av vattenlevande evertebrater. Provtagning på vattenlevande evertebrater har gjorts intill bäverhyddor byggda intill strandkanten, samt uppströms och nedströms varje bäverhydda.

Przewalskii vildhäst utrotades under 1960-talet men fanns kvar i fångenskap och återintroducerades under 1990-talet i centrala Asien. På Nordens Ark finns sex stycken przewalskii vildhästar som de försöker berika i den omfattning de hinner med, men tiden är en bristvara varför effektiviteten är av största vikt. Dessutom finns det alltid ett stort behov av att utveckla nya berikningsmetoder. Till följd av detta gjordes denna studie där en ny berikningsmetod utformades och jämfördes med en befintlig berikning samt med en kontrollutfodring. Studien videofilmades och tiden togs för alla individers interaktion med utfodringen/berikningen samt på arbetet som krävdes för utfodringen/berikningen.