Sök:

Bäverhyddors påverkan på vattenlevande evertebrater

Genom sin aktivitet med dammbygge och trädfällning skapar bävern produktiva våtmarker med hög diversitet. Man har funnit att vid bäverns dammkonstruktion var artantalet närmare dubbelt så stort jämfört med i dammen och i det rinnande vattnet i bäcken. Ibland väljer bävern att inte dämma upp vattendragen, utan bygger en hydda längs med strandkanten, något som också kan gynna många arter (Törnblom & Henrikson 2011). Syftet med detta arbete är att undersöka hur själva bäverhyddan, byggd intill strandkanten, påverkar förekomsten av vattenlevande evertebrater. Provtagning på vattenlevande evertebrater har gjorts intill bäverhyddor byggda intill strandkanten, samt uppströms och nedströms varje bäverhydda. Statistiska uträkningar har sedan gjort på insamlad data för att se om det råder någon skillnad i antal individer, antal organismgrupper och diversitetsindex mellan bäverhyddan, uppströms och nedströms. Resultatet visar att det fanns en skillnad i antalet individer mellan hyddan, uppströms och nedströms. Det rådde ingen skillnad i antalet olika organismgrupper eller i diversitetsindex. Vattentemperaturens roll och skyddet som ansamlingen av grenar bidrar med är två aspekter som diskuteras som bidragande faktorer till det förhöjda individantalet vid bäverhyddan. Skillnaden i artsammansättning och artantal mellan bäverdammar och bäverhyddor byggda intill strandkanten är något annat som också diskuteras.

Författare

Evelina Leickt

Lärosäte och institution

Högskolan i Skövde/Institutionen för vård och natur

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..