Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster??.Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier så kan slutsatser dras om hur riktningen på det europeiska samarbetet kommer att bli.

SammanfattningDetta examensarbete är utfört av två KTH studenter på uppdrag av avdelningen för insprutningsprestanda (NMCX) på Scania CV AB i Södertälje. Projektets huvudsyfte var att vidareutveckla och utföra utredande provning på en testrigg som nyligen konstruerats för att studera bränsleinjektorers prestanda. En ny testmetod existerar som genom att utföra tester i luft istället för vätska ger bättre noggrannhet i mätningar av multipla injektioner. Detta tack vare att mindre oscillationer uppstår med den nya mätmetoden.Mätmetoden ger även möjligheten att utföra hål till hål jämförelser för flödet genom hålen i spridaren på injektorerna. Baserat på denna så kallade impulsmätmetod, utvecklades nyligen en provrigg och målet med examensarbetet är att färdigställa denna genom såväl konstruktionsförändringar och att utvärdera mätdata så att den kan tillämpas vid provning för insprutningsinjektorer på Scania.Mätmetoden är baserad på principen att med hjälp av en tryckgivare mäta sprayernas kraft när de träffar givarens spets och på så sätt analysera injektorns prestanda.

De senaste fem åren har tågresandet ökat med 28 procent. Den ökade trafiken har lett till ett högt utnyttjande av anläggningar och fordon. Det har i sin tur medfört stora problem med punktligheten av tågtrafiken. För att matcha den ökande trafiken på Sveriges järnvägar ska detta examensarbete undersöka om man kan implementera Lean produktion för Banverkets byte av spårväxlar för att göra dessa mer effektiva. För att ta reda på vad Lean produktion egentligen är gjordes en litteraturstudie.

Investeringar i varumärken är vitalt för värdeskapande och skapar stabilitet och identitet i företag. I många situationer är den ekonomiska effekten uppbenbar. Immateriella tillgångar är behäftade med problem rörande identifiering, värdering och presentation av internt upparbetade varumärken i balansräkningen. Svårigheten förknippas i första hand med brist på tillräckligt vägledande redovisningsstandarder. När det gäller förvärvade varumärken är vägledningen för värdering och presentation otillräcklig.Syftet med studien har varit att undersöka hur värdering av varumärken genomförs i praktiken.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och skapa förståelse för hur tjänsteföretag tillämpar några av Leans principer som egentligen har sitt ursprung i tillverkningssektorn, främst med avseende på principerna eliminering av slöseri samt ständiga förbättringar.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt perspektiv, där en kvalitativ ansats och abduktion är grundläggande för studien. För att skapa djupare förståelse används flerfallstudie där två tjänsteorganisationer studeras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutligen genomförs en analys utifrån teoretiskt framarbetade teman och kategorier.Teori: Inledningsvis redogörs för vad Lean production innebär, för att därefter mer detaljerat gå in på Lean productions huvudsakliga principer som är eliminering av slöseri och ständiga förbättringar. Därtill även kundvärde och de åtta slöserierna som hör till principen eliminering av slöseri.Resultat & Slutsats: Studiens resultat tyder på att de grundläggande principerna från Lean production är tillämpbara inom tjänstesektorn, men att de måste anpassas till det egna tjänsteföretaget för att kundnöjdhet och effektivitet skall uppnås.Förslag till fortsatt forskning: Det finns möjlighet till att vidare utveckla studien och undersöka skillnader och likheter mellan fler företag samt undersöka om det går att utforma en övergripande modell för Lean productions principer inom tjänstesektorn.Uppsatsens bidrag: Denna studie har genomförts med syftet att bidra till kunskapsområdet för Lean inom tjänstesektorn på grund av den brist på forskning som råder inom området. Studien bidrar även till att undersöka tillämpbarheten av Lean productions principer inom tjänsteföretag som kan vara till nytta för andra tjänsteföretag. .

Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet.Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt.XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas.

Internpriserna sätts utifrån organisatoriska mål, däribland vinstmaximerande mål, vilket innebär för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli så stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intäkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjämnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan åstadkom-mas genom prissättning på transaktioner mellan företagen i gruppen. Vinstutjämnande syfte kan innebära att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissättning av produkttransaktioner mellan de båda. Dessutom kan det genom en högre prissättning av interna transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster från företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med låg skattebas och på så vis undkommer en högre beskattning. Det ligger således i skattemyndigheternas intresse att interna priser är korrekta och inte manipuleras.

Omläggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begränsades och på uppskovsbeloppet påfördes en ränta om 0,5 procent. Räntan på uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintäkt som beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång enligt 47 kap. 11b § IL. Att räntebelägga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskäl av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-området.Även de som fått ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsräntan infördes den 1 januari 2008 måste betala denna ränta.

I föreliggande uppsats undersöks bruket av allitteration med s- i isländska rímur före 1550 utifrån ett material som består av 42263 versrader från 31 verk diktade under perioden 1350?1550. Syftet är att bidra till kartläggningen av ríma-språket samt att diskutera hur resultaten förhåller sig till tidigare forskning som visar att reglerna för hur man allittererar med s- förändras under 1300-talets mitt när sn och sl bryter sig ut ur den större allitterationsklassen s-allitteration på grund av konsonantinskottet [t] och används som egna allitterationsklasser eller i allitteration med st (snyltljudsallitteration) genom att den inskjutna konsonanten ingår i allitterationen. Resultaten skiljer sig något från tidigare forskningsresultat genom att uppvisa variation i allitterationsbruket där s-allitteration fortsätter att användas av vissa diktare, särskilt under perioden 1450?1550, vid sidan av de nya sätten att allitterera med sl och sn.Det är troligt att denna variation kan förklaras utifrån både språkinterna orsaker som funktionalitet, och språkexterna orsaker som traditionskänsla och inlärningsform.

Fjärrvärmen anses idag vara ett viktigt inslag för att öka samhällets energieffektivitet och minska vår miljöbelastning med sänkta CO2-emissioner. I Sverige är i dag omkring hälften av alla bostäder och lokaler anslutna till fjärrvärme och anslutningsgraden ökar samtidigt som antalet kraftvärmeanläggningar också ökar. Med kraftvärme, avses en anläggning som producerar både fjärrvärme och el.För elproduktion i en kraftvärmeanläggning fungerar det fjärrvärmeanslutna bostadsbeståndet som en kylanläggning och en god avkylning är att föredra både för el- och värmeproduktionens effektivitet. Många genomförda studier under 1990-talet har visat på onödigt höga returtemperaturer i svenska fjärrvärmenät och vikten av en sänkt returtemperatur har betonats och värderats men det praktiska arbetet med att öka avkylningen har hittills gått trögt. Med detta som utgångspunkt har fokus i detta arbete lagts på möjligheten att sänka returtemperaturen och då mer specifikt på fjärrvärmecentralens funktion och utformning i de fall där fjärrvärme används för ventilationssystemet. Simuleringar och beräkningar har gjorts för att jämföra olika kopplingsprinciper, den klassiska parallellkopplingen jämfört med en delvis seriell koppling som medför en lägre destruktion av exergi. Resultatet visar att principen för koppling av fjärrvärmecentralen och utformningen av värmesystemet kan påverka returtemperaturkurvans karakteristik vilket ger en sänkt returtemperatur vid fallande utetemperatur i stället för en höjd returtemperatur som i normalfallet. Simuleringsresultatet visade, med en fullständigt parallell koppling som referens, att kopplingen ?Ventilation med återvinning? gav en flödesviktad medelreturtemperatur som var 5,1ºC lägre.

För att medges skattebefrielse enligt sexmånaders- och ettårsregeln får inte den skattskyldige på grund av semester, tjänsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer än sex dagar för varje hel månad som anställningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anställningsår. Lagtexten uppställer således en begränsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land är inte begränsade i lagen.Skatteverket har dock lämnat ett ställningstagande enligt vilket den skattskyldige inte får vistas mer än 96 dagar per anställningsår eller åtta dagar per månad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmånaders- och ettårsregeln. Ställningstagandet har ifrågasatts då det begränsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för ställningstagandet. Enligt legalitetsprincipen får ett ställningstagandes materiella innehåll inte uppställa nya rekvisit för tillämpning av lagregler, eller utan stöd av gällande rätt förorda en omotiverat snäv tolkning av rättsregler. Uppsatsens analys visar att ställningstagandets materiella innehåll inte är förenlig med gällande rätt vad gäller sexmånadersregeln.

som ny chef samt att belysa vilken form av stöd och kompetensutveckling distriktschefernainom Svenska kyrkan i Göteborg efterfrågar.Vår studie genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med nio distriktscheferinom Svenska kyrkan i Göteborg. Då tjänsten som distriktschef är relativt nybildad gav detoss en möjlighet att undersöka distriktschefernas upplevelse av de svårigheter och motståndsom kan upplevas i rollen som ny chef. För att bearbeta resultaten har vi analyserat vårtintervjumaterial efter principen att skapa mening ad hoc. Utgångspunkt har tagits i teorier ochtidigare forskning av relevans med hänsyn till uppsatsens syfte. Teorierna berör områden såsom ledarskap, svårigheter i ledarskapet samt stöd och kompetensutveckling.