Sökresultat:
531 Uppsatser om Subjektiv miljö - Sida 33 av 36
3G-masters miljöpÄverkan : En studie av lÀnsstyrelsens hantering av samrÄd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken
NÀr rumsligt omvÀlvande projekt skall genomföras Àr det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G Àr ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt pÄtagliga pÄ mÄnga platser i landskapet. I Sverige uppförs tvÄ stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets pÄverkan pÄ vÄr omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpÄverkan frÄn ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av lÀnsstyrelsen i samrÄdsÀrenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handlÀggare pÄ lÀnsstyrelsen hanterar och upplever dessa Àrenden. Studien visar att handlÀggare pÄ de undersökta lÀnsstyrelserna har begrÀnsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering.
Metoder för hullbedömning av hÀstar
Ett flertal vanliga orsaker till hÀlsostörningar hos hÀst (t.ex. fÄng och reproduktionsstörningar) kan förebyggas genom att hÀsten hÄlls i ett lagom hull, varken för tjock eller för smal. MÄnga hÀstÀgare har, ofta pÄ grund av bristande kunskap, svÄrt att korrekt kunna bedöma sina hÀstars hull. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att dels beskriva och jÀmföra nÄgra vanliga metoder för hullbedömning, dels att försöka dra slutsatser kring hur anvÀndbara dessa metoder Àr för den enskilde hÀstÀgaren, eftersom det ju Àr denne som har ansvaret för hÀstens dagliga skötsel och vÀlmÄende.Hullbedömning (Body Condition Score) innebÀr att man genom palpation av olika kroppsomrÄden dÀr hÀstar normalt lagrar fett skapar sig en uppfattning om hur stora depÄer av underhudsfett hÀsten har. Varje omrÄde fÄr en hullpoÀng utifrÄn hur fettfyllt det Àr, och frÄn dessa delpoÀng berÀknas hÀstens totala hullpoÀng.
Transporter frÄn lastbil till jÀrnvÀg : en fallstudie pÄ KÀhrs
Gustav KĂ€hrs AB Ă€r ett företag som funderar pĂ„ att byta transportsĂ€tt frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g. KĂ€hrs Ă€r belĂ€get i Nybro, tillverkar golv och lagerhĂ„ller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagslĂ€get sköts all transport frĂ„n centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs hamn dĂ€r de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det KĂ€hrs funderar över Ă€r att göra ett skifte till jĂ€rnvĂ€g pĂ„ denna transportstrĂ€cka.Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport:?Ăr det vĂ€rt att stĂ€lla om sina godstransporter frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g med avseende pĂ„ följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar??För att fĂ„ en djupare insikt i vad ett skifte frĂ„n jĂ€rnvĂ€g till lastbil skulle kunna fĂ„ för konsekvenser i frĂ„ga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie.
Energieffektivisering i kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse : Ett förslag pÄ modell för utvÀrdering av energieffektiviserande ÄtgÀrder
Sveriges riksdag har beslutat att energianvÀndningen i bebyggelsen mÄste minskas. Detta gÀller Àven den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt vÀrdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att vÀlja energieffektiviserande ÄtgÀrd tar för lÄng tid. Detta beror pÄ att det saknas ett rationellt sÀtt att jÀmföra olika ÄtgÀrders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare mÄnga gÄnger ser mer till ÄtgÀrdens besparingspotential istÀllet för dess pÄverkan pÄ de kulturhistoriska vÀrdena. Syftet med examensarbetet Àr att göra jÀmförelsen av energieffektiviserande ÄtgÀrder i kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse mer överskÄdlig för förvaltare.
"En 'pedagogisk ledare' Àr ju lite mer en drömbild Àn dagens rektor" : En studie om interaktuonen mellan rektor och medarbetare
Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar pÄ rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. MÄnga lÀrare upplever arbetsbördan för stor och sÄ Àven rektorer. Detta visar pÄ en organisation som inte mÄr riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrÄn kÀrnverksamheten, undervisningen.
PrestationsmÀtningssystem ? och strategisk implementering i en professionell tjÀnsteorganisation
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur professionella
tjÀnsteorganisationer mÀter och följer upp prestationer i verksamheten samt
vilken funktion som prestationsmÀtnings-systemet har för implementering och
uppföljning av organisationens strategier och mÄl.
Metod: Metodvalet Àr en kvalitativ studie byggt pÄ undersökningens syfte att
bÀttre förstÄ hur studieobjektet i detta fall en kunskapsintensiv organisation
mÀter och följer upp prestationer för att nÄ sina strategiska mÄl. Den
analytiska processen har utgÄtt frÄn att objektivt undersöka om det finns en
överenstÀmmelse mellan befintlig teori och den empiriska undersökningen.
Samtidigt har det varit viktigt att vara öppen för en djupare och subjektiv
tolkning av det empiriska materialet för att pÄ sÄ sÀtt finna nyskapande och
meningsfulla insikter inom det undersökta omrÄdet. Genom att anvÀnda en
intervjuguide istÀllet för ett detaljerat frÄgeformulÀr anser vi att vi har
uppnÄtt en större följsamhet under intervjuarbetet samtidigt som respondenterna
sjÀlvstÀndigt har kunnat utveckla sina tankar och Äsikter.
Slutsatser:
Slutsatserna som författarna dragit i denna studie Àr att professionella
tjÀnsteorganisationer generellt bör anvÀnda relativt fÄ indikatorer vid
anvÀndandet av prestationsmÀtningssystem för att implementera och genomföra
strategier. Bakgrunden Àr att dessa företag mÄnga gÄnger kÀnnetecknas av
komplexa processer som kan vara svÄra att styra och följa upp.
Ull och ullkvalité i Sverige 1920-60
Ett flertal vanliga orsaker till hÀlsostörningar hos hÀst (t.ex. fÄng och reproduktionsstörningar) kan förebyggas genom att hÀsten hÄlls i ett lagom hull, varken för tjock eller för smal. MÄnga hÀstÀgare har, ofta pÄ grund av bristande kunskap, svÄrt att korrekt kunna bedöma sina hÀstars hull. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att dels beskriva och jÀmföra nÄgra vanliga metoder för hullbedömning, dels att försöka dra slutsatser kring hur anvÀndbara dessa metoder Àr för den enskilde hÀstÀgaren, eftersom det ju Àr denne som har ansvaret för hÀstens dagliga skötsel och vÀlmÄende.Hullbedömning (Body Condition Score) innebÀr att man genom palpation av olika kroppsomrÄden dÀr hÀstar normalt lagrar fett skapar sig en uppfattning om hur stora depÄer av underhudsfett hÀsten har. Varje omrÄde fÄr en hullpoÀng utifrÄn hur fettfyllt det Àr, och frÄn dessa delpoÀng berÀknas hÀstens totala hullpoÀng.
Erfarna hÀstpraktiserande veterinÀrers subjektiva bedömning av hÀltor hos hÀstar som longeras i trav.
Skador relaterade till rörelseapparaten Àr den vanligaste orsaken till att hÀstar be-handlas av en veterinÀr. Det stÀlls stora krav pÄ veterinÀren som bedömer hÀltan för att hÀsten ska fÄ en korrekt diagnos. Tidigare studier som gjorts, dÀr överens-stÀmmelsen mellan veterinÀrers subjektiva bedömning av hÀltor jÀmförts, har visat pÄ att samstÀmmigheten Àr otillfredsstÀllande. Inga av dessa studier har undersökt hur samstÀmmiga veterinÀrer Àr vid bedömning av hÀltor hos hÀst som longeras i trav. Syftet med denna studie var att titta pÄ överensstÀmmelsen mellan erfarna hÀstpraktiserande veterinÀrers subjektiva bedömning av hÀltor hos hÀst som long-eras i trav.
Inte bara "ett piece of paper" : En studie om MSB:s insatspersonals upplevelse kring uppförandekoderna
Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.
Indelning av trakter inför gallring pÄ Holmen Skog : en utvÀrdering av svÄrigheter och möjligheter
A common goal in practical forest management is to maximize the yield, measured in economical terms. When a forest stand is thinned a so called inoptimality loss can arise due to non-optimal decisions. This means that the selected management schedule results in a lower net present value than the optimal one which lowers the profitability for the forest owner. Holmen Skog uses the term tract which means an aggregation of stands made before a management action. A tract should be delineated in different tract parts in connection with pre-thinning planning if there is different bearing capacity within the tract, different thinning grades should be used or if the tract contains a weaker part that should not be thinned.
Vad ersÀtter asken? : förslag pÄ ersÀttande trÀd för tre utvalda askar i stadsmiljö - en följd av askskottsjukans framfart
Ă
r 2001 upptÀcktes askskottsjukan i Sverige för första gÄngen efter att den hÀrjat i Polen och Litauen sedan mitten pÄ 1990-talet. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att, med utgÄngspunkt utifrÄn att asken, Fraxinus, kan vara hotad pÄ grund av askskottsjukan, hitta ersÀttande trÀd för utemiljöer, med fokus pÄ biologiska, funktionella och estetiska aspekter.
Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi Àr fortfarande okÀnd, vilket gör att man inte med sÀkerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger Àr döda skott, vissnande blad och krÀftsÄr pÄ stammen.
En obetydlig kostnad
I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillÀmpning av skrivningen i ovanstÄende paragraf kompliceras dock nÄgot av atttolkningsutrymme lÀmnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jÀmförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utstrÀckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillÀmpningen förhÄller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och stÀllningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.
Uppfyllande av de kvalitativa egenskaperna vid tolkning av IAS 16: En fallstudie av tvÄ gruvföretags omprövning av materiella anlÀggningstillgÄngar
Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förÀndring kring omprövningen av materiella anlÀggningstillgÄngars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvÀrde. FörÀndringen medförde ett krav pÄ Ärlig omprövning till skillnad frÄn tidigare, dÄ omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte nÄgra ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket Àr principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen Àr materiella anlÀggningstillgÄngar sammankopplade med gruvans livslÀngd eftersom de Àr beroende av brytningen i gruvan. Materiella anlÀggningstillgÄngar utgör Àven mer Àn 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir dÀrför av betydelse inom denna bransch.
Det första mötet med en stad : en fallstudie om hur entréplatser kan identifieras och gestaltas i TÀby
Att anlÀnda till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet sÄ bidrar omgivningarna vi passerar
till att pÄverka vÄr bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan sÄledes fungera sÄvÀl inbjudande
som avvisande beroende pÄ utformning och hur vi tolkar den.
Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan
ske, och utgörs av en fallstudie om hur TÀbys entréplatser kan identifieras. FortsÀttningsvis anvÀnds en av de
identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i
staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktÀr. Arbetet innehÄller Àven en genomförd
surveyundersökning som beskriver nÄgra av de uppfattningar och Äsikter som boende och besökare till TÀby
har om staden och dess entréer.
Litteratur beskriver att mÄlet med entréplatser Àr att markera övergÄngen till staden samt att vÀlkomna
mÀnniskor till staden.
Har du vad som krÀvs för att fÄ IG? : En studie om betygsÀttning i idrott och hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa (IDH) nÀr lÀraren ska bedöma om en elev blir godkÀnd eller inte. Syftet har uppfyllts genom frÄgestÀllningarna: Hur ser relationen ut mellan de centrala styrdokumenten till skolornas lokala arbetsplaner och lÀrarnas tankar kring bedömning? Vilka faktorer framtrÀder som avgörande för om en elev fÄr betyg i Àmnet eller inte? Hur kontrollerar lÀraren om en elev har nÄtt de uppsatta mÄlen i Àmnet?MetodFör att besvara studiens frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativa intervjuer samt innehÄllsanalyser. Vi har anvÀnt oss av ett strategiskt urval dÄ deltagarna skulle uppfylla bestÀmda kriterier. Totalt fyra lÀrare i IDH för elever i Ärskurs 8 och 9 har intervjuats.