Sökresultat:
531 Uppsatser om Subjektiv miljö - Sida 32 av 36
Livskvalitet i dödens vÀntrum - En syntes av kvalitativ forskning kring livskvalitet inom palliativ vÄrd
Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vÄrdad av sina anhöriga. Idag dör den storamajoriteten pÄ olika vÄrdinrÀttningar, omgivna av vÄrdpersonal. Döendeprocessen har pÄ mÄnga sÀttprofessionaliserats vilket fÄtt positiva följder i form av exempelvis bÀttre symtomlindring men Àveninneburit vissa problem dÄ vÄrdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen försjuksköterskan Àr att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: AttmÀnniskor lever allt lÀngre medför att mÄnga lever en betydande del av sina liv med en eller flerakroniska sjukdomar.
Pratar vi mobbning eller? - AnstÀlldas syn pÄ begreppen mobbning och krÀnkande sÀrbehandling samt pÄ hur psykosociala missförhÄllanden pÄ arbetsplatsen bör förebyggas
Denna studie hade tvÄ syften. Det första syftet var att undersöka hur anstÀllda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och krÀnkande sÀrbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anstÀllda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/krÀnkande sÀrbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs.I denna studie har vi i första hand utgÄtt ifrÄn Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gÀllande förebyggande arbete vad det gÀller missförhÄllanden i den psykosociala arbetsmiljön.Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anstÀllda inom vÄrdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frÄgor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys.
Hanteringen av immateriella tillgÄngar och goodwill : En rÀttvisande bild av företags finansiella rapporter?
Hur goodwill och immateriella tillgÄngar ska redovisas har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU anvÀnda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta Àr att standardsÀttarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? RörelseförvÀrv var att en större andel immateriella tillgÄngar skulle identifieras vid ett rörelseförvÀrv och dÀrmed skulle goodwill minska i företags balansrÀkningar och ge en mer rÀttvisande bild av företags finansiella rapporter.
Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments
Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).
Hur upplever smÄ aktiebolag nyttan med revisionstjÀnsten? : En kvalitativ studie om hur smÄ aktiebolag i Sverige upplever nyttan med revision.
SmÄ aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte lÀngre bli reviderade. Trots detta vÀljer mÄnga smÄ aktiebolag att fortsÀtta eller att pÄbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder pÄ att företagarna upplever att det finnas ett vÀrde med revisionstjÀnsten. Tidigare litteratur berör frÀmst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt vÀrde med revision eftersom företagsledningen och aktieÀgarna Àr skilda.
PÄverkar behandling med karbamazepin minnesfunktioner och dÀrmed inlÀrningsförmÄga?
Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % Àr barn under 16 Är. Epilepsi Àr en neurologisk sjukdom som innebÀr att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjÀrnbarkens nervceller vid mer Àn ett tillfÀlle. Profylaktisk behandling med karbamazepin gÄr ut pÄ att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna pÄverka minnesfunktioner och inlÀrningsförmÄga. Lagring av bearbetad information verkar nÀmligen krÀva högfrekvent stimulering av hjÀrnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin pÄverkar minnesfunktioner och dÀrmed inlÀrningsförmÄga.
Effekten av trÀning för ökad rörelsemedvetenhet enligt Feldenkraismetoden pÄ kvantitativa rörelsetester hos friska kvinnor
Bakgrund: Medvetenhet om kropp och rörelse nÀmns ofta som en viktig fakor i att öka prestationsförmÄga, undvika skador, nÄ högre livskvalitet och förbÀtta sjukdomstillstÄnd. Det har lÀnge funnits ambitioner att förbÀttra rörelse genom ökad medvetenhet. Feldenkraismetoden Àr en metod för att förbÀttra rörelse genom förhöjd rörelsemedvetenhet och Àr förenlig med nutida vetenskap men förhÄllandevis lite empirisk forskning stöder metodens effektivitet. De flesta tidigare studier har varit pÄ nÄgon form av dysfunktion och ofta subjektiv upplevelse snarare Àn objektiva vÀrden. Det har varit svÄrt för Feldenkraispedagoger att finna rÀtt mÀtmetoder för att utvÀrdera metoden.Syfte: Studiens syfte Àr att utvÀrdera effekten av trÀning för ökad rörelsemedvetenhet enligt Feldenkraismetoden pÄ rörelse hos friska personer genom kvantitativ mÀtning.Metod: Friska kvinnor i en experimentgrupp (n=4, 30±7 Är) och en kontrollgrupp (n=4, 26±2 Är) testades med fem kvantitativa rörelsetester; one-leg standing balance, one-leg standing long jump, standing triple jump, star excursion balance test och upper quarter Y-balance test, innan och efter en intervention ledd av en auktoriserad Feldenkraispedagog dÀr experimentgruppen genomgick tio trÀningsfÀllen enligt Feldenkraismetoden under fem veckors tid.Resultat: Signifikant förbÀttring (P?0,05) i förhÄllande till bÄde förtest och kontrollgrupp sÄgs vid star excursion balance test för vÀnster ben.Slutsats: TrÀning för ökad rörelsemedvetenhet enligt Feldenkraismetoden verkar kunna leda till förbÀttring i kvantitativt mÀtt rörelse hos friska kvinnor.
BostadsrÀtt eller hyresrÀtt ? Àr valet lÀtt? : En undersökning om relativ kostnad mellan hyresrÀtter och fullt belÄnade bostadsrÀtter
Ett boende fyller ett grundlÀggande behov hos individer och det Àr ur mÄnga perspektiv intressant att studera bostadsmarknaden. VÀrdering av bostadssrÀtter kan göras pÄ mÄnga sÀtt, till exempel genom jÀmförelser med andra objekt. Om en bostadsrÀtt köpt med full belÄning Àr billigare Àn em jÀmförbar hyresrÀtt, mÀtt i nettokostnad per mÄnad, kan denna antas vara undervÀrderad, och tvÀrtom.Syftet med denna uppsats Àr tvÄdelad. Dels att undersöka om bostadsrÀtter i Kalmar Àr övervÀrderade utifrÄn en jÀmförelse mellan mÄnadskostnaden för simulerat fullt belÄnade bostadsrÀtter och likvÀrdiga hyresrÀtter samt att utifrÄn undersökningen konstruera en relativ metod att vÀrdera bostadsrÀtter, i linje med det första delsyftet.Uppsatsen Àr av kvantitativ art dÄ den frÀmst bygger pÄ numeriska jÀmförelser mellan, eller baserade pÄ olika kvantitativa mÄtt hos bostadsrÀtter och hyresrÀtter, till exempel hyra och bostadsyta. Referenramen utgÄr i huvudsak frÄn böcker i företagsekonomi och nationalekonomi och vissa kompletteringar har gjorts med kÀllor pÄ Internet och i intervju med individer kopplade till branschen.
En studie för underlag till framtida produktutveckling av regnjackor
Uppsatsen bestÄr av en studie om de faktorer som pÄverkar olika aspekter av komfort i regn-jackor och ytterjackor samt en undersökning över behov av regnjackor för stadsmÀnniskor som vill klÀ sig city-snyggt, men ÀndÄ ankomma torr och presentabel till sin arbetsplats. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om ett samband fanns mellan de komfortupplevelser som uppstÄr hos anvÀndare av regnjackor och anvÀndare av ytterjackor. Genom teoristudier utvÀrderades betydelsen av komfort som dÀrefter ledde till en enkÀtundersökning samt analys av de komfortupplevelser som uppstod hos anvÀndarna av regnjackor och anvÀndarna av ytterjackor. De allmÀnna teoristudier i Àmnet komfort gav djupare förstÄelse över vilka huvudsakliga faktorer som pÄverkar komfortupplevelserna i regn- och ytterjackor. Referenser som anvÀndes för teoristudierna var tidigare gjorda kandidatuppsatser, tidskriftsartiklar, vetenskapliga artiklar och förelÀsningar.
Hur vÀrderas humankapitalet av externa bedömare?
Bakgrund och problem: Sverige har utvecklats via ett industrisamhÀlle till att mer och merbli ett tjÀnstesamhÀlle. Denna utveckling av tjÀnsteindustrin har lett till att personalenskompetens vÀrdesÀtts allt högre.1 En typ av tjÀnsteföretag Àr kunskapsföretag. Ettkunskapsföretags ?tillgÄngar? bestÄr till stora delar av personalens kompetens. Iredovisningen tas traditionellt sett materiella tillgÄngar upp efter brukliga modeller, ochimmateriella tillgÄngar, dit humankapitalet rÀknas, har traditionellt sett inte tagits upp.
Att leva med en traumatisk ryggmÀrgsskada: En kvalitativ intervjustudie om mÀns upplevelser av aktivering och egenmakt i ett nytt funktionstillstÄnd
Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studie med en induktiv ansats dÀr syftet med min uppsats Àr att undersöka och beskriva hur mÀn som drabbats av en traumatisk ryggmÀrgsskada upplever sina funktionstillstÄnd över tid efter skadan, avseende funktion och förmÄga. Detta i anslutning till hur mÀnnen upplever att deras funktionstillstÄnd pÄverkat deras subjektiva upplevelse av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva. Men ocksÄ mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvÀrld. Uppsatsen som utgÄr frÄn individnivÄ fokuserar pÄ mÀnnens subjektiva upplevelser över tid, frÄn tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien bestÄr av tre preciserade frÄgestÀllningar: - Hur upplever mÀnnen sitt funktionstillstÄnd avseende funktion och förmÄga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring och upplevelsen av egenmakt förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrÄn tvÄ perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.
Kunskapsresan : HÀlsovetares resa genom utbildning och arbetsliv, utifrÄn ett Arbetsintegrerat lÀrandeperspektiv
Syftet med denna intervjustudie Àr att studera examinerade hÀlsovetarstudenters övergÄng frÄn studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hÀlsovetare som gick HÀlsovetarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för ett flertal Är sedan. UtifrÄn ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse HÀlsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.I studien framkommer att hÀlsovetarna har en bred syn pÄ kunskap och att det Àr vanligt att de förhÄller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. HÀlsovetarna ser kunskap som bÄde objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende pÄ i vilka sammanhang de tas upp.
?Allt rullar pÄ med mina sprÄk och i skolan? ? en studie om kodvÀxling, kodvÀxlande elevers skolprestationer och identitet
Hos vissa elever i den svenska skolan riskerar kodvÀxling att uppfattas som tecken pÄ bristfÀllig sprÄklig kunskap. FlersprÄkiga och kodvÀxlande inlÀrare anses vara de elever som presterar sÀmre i skolan. Tidigare forskning pÄ omrÄdet förklarar begreppet kodvÀxling och orsaker till dess förekomst, Àgnar uppmÀrksamhet Ät studier som visar att vissa elevgrupper med kultur olik den svenska kulturen klarar sig sÀmre i skolan Àn de svenska eleverna samt understryker flersprÄkiga elevers identitetskonstruktion som en bakomliggande faktor. Denna uppsats undersöker hur flersprÄkiga elever kodvÀxlar och varför de gör det samt fokuserar invandrarelevernas skolprestationer, identitet och sjÀlvbild. Ett övergripande syfte Àr att nÄ en större förstÄelse för de flersprÄkiga elever som kodvÀxlar i skolan för att kunna erbjuda dem framgÄngsrik undervisning.DÄ studiens syfte Àr att nÄ ett stort antal informanter genomförs en kvantitativ studie i form av enkÀtformulÀr.
PrestationsmÀtningssystem ? och strategisk implementering i en professionell tjÀnsteorganisation
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur professionella tjÀnsteorganisationer mÀter och följer upp prestationer i verksamheten samt vilken funktion som prestationsmÀtnings-systemet har för implementering och uppföljning av organisationens strategier och mÄl. Metod: Metodvalet Àr en kvalitativ studie byggt pÄ undersökningens syfte att bÀttre förstÄ hur studieobjektet i detta fall en kunskapsintensiv organisation mÀter och följer upp prestationer för att nÄ sina strategiska mÄl. Den analytiska processen har utgÄtt frÄn att objektivt undersöka om det finns en överenstÀmmelse mellan befintlig teori och den empiriska undersökningen. Samtidigt har det varit viktigt att vara öppen för en djupare och subjektiv tolkning av det empiriska materialet för att pÄ sÄ sÀtt finna nyskapande och meningsfulla insikter inom det undersökta omrÄdet. Genom att anvÀnda en intervjuguide istÀllet för ett detaljerat frÄgeformulÀr anser vi att vi har uppnÄtt en större följsamhet under intervjuarbetet samtidigt som respondenterna sjÀlvstÀndigt har kunnat utveckla sina tankar och Äsikter.
Byggd för rörelse : En undersökning om stillasittande tid pÄ arbetsplatsen
Syfte: Syftet med studien var att med accelerometri undersöka hur stillasittande tid skiljer sig mellan individer med olika aktivitetsnivÄ pÄ ett företag. En vidare mÄlsÀttning var att undersöka sambandet mellan objektiv och subjektiv mÀtmetod av fysisk aktivitet och stillasittande tid.Metod: Totalt 86 personer fullföljde sin medverkan, av dessa var 72 kvinnor och 14 mÀn. De fick dels besvara ett frÄgeformulÀr om fysisk aktivitet och stillasittande, samt bÀra en accelerometer under 7 dagar i följd. FrÄgeformulÀret bestod av delar av och hela redan befintliga frÄgeformulÀr: den korta versionen av IPAQ, Socialstyrelsen och GIH:s hÀlsoenkÀt. Deltagarna delades in i tvÄ grupper efter aktivitetsnivÄ enligt accelerometrimÀtningen, de som uppnÄdde rekommendationen för fysisk aktivitet och de som inte gjorde det.