Sökresultat:
431 Uppsatser om Subjektiv förankring - Sida 11 av 29
Skolan som framgÄngsfaktor : ungdomars uppfattningar om motivation och vÀgar till framgÄng
Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgÄngsfaktor. Tre frÄgestÀllningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna pÄ motivation i skolan, (b) hur ser eleverna pÄ deras framtida vÀg till framgÄng samt (c) ser eleverna andra vÀgar till framgÄng utöver den vÀg som skola och utbildning erbjuder och hur pÄverkar detta deras motivation att prestera i skolan? DÄ syftet Àr av en tydlig subjektiv karaktÀr, har en kvalitativ metod och teknik tillÀmpats. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av tvÄ teman; motivation och vÀgar till framgÄng. Dessa tvÄ ÀmnesomrÄden innehÄller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.
Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?
Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.
Undersökning av mental arbetsbelastning under instrumentflygövningar
En mÀnniska har en viss mÀngd kapacitet för att utföra uppgifter. Om uppgifterna blir för svÄra eller för mÄnga, det vill sÀga om den mentala arbetsbelastningen blir för hög, gÄr det inte lÀngre att klara av alla uppgifter och prioritering av de viktigaste uppgifterna blir nödvÀndigt. Piloter behöver ofta ta in och bearbeta en stor mÀngd information under instrumentflygning. Ofta mÄste en del av uppgifterna utföras samtidigt och pÄ begrÀnsad tid. Syftet med examensarbetet Àr att, med hjÀlp av en subjektiv mÀtmetod undersöka vilka moment under instrumentflygövningar som medför störst respektive minst mental arbetsbelastning.
LĂ€rares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram
Mobbning kan leda till psykiska svÄrigheter och försÀmrat sjÀlvförtroende för offren och pÄ lÄng sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn Olweus (1973: 1991) forskning och ÄtgÀrdsprogram mot mobbning undersöka lÀrares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frÄgestÀllningar som tas upp handlar om mobbningens karaktÀrsdrag, hur lÀrarna stÀller sig till antimobbningsprogram, om lÀrarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning pÄ den egna skolan. Det fanns Àven frÄgestÀllningar angÄende vilka attityder lÀrarna har till att ingripa mot mobbning, ha förÀldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrÄdet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.
Sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende i Lean Production
Studien Àr genomförd inom ramen för ett större pÄgÄende longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet Àr att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet baserades pÄ en tidigare genomförd enkÀtundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.
Oberoende : -ur ett revisorsperspektiv
De senaste Ärens konkurser och ekonomiska oegentligheter har rubricerats i media som skandaler, vilket pÄverkat synen pÄ revision. Som en följd av hÀndelserna har nya lagar som reglerar revisorns oberoende införts. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga revisorns oberoende och om det överensstÀmmer med vad regelverket föreskriver. Uppsatsen har en positivistisk ansats och undersöker Ätta revisorers syn pÄ oberoende genom en kvalitativ metod. För att intressenterna ska kunna ha tilltro till revisionen och redovisningen Àr revisorns oberoende centralt och bland det viktigaste i revisorsyrket.
Det Àr kompetensen som avgör : En studie av rekryterares förestÀllningar i en mansdominerad bransch
Studien syftar till att undersöka vilka förestÀllningar som kommer till uttryck dÄ rekryterare inom stÄl- och verkstadsindustrin talar om jÀmstÀlldhet, kompetens samt rekrytering. Syftet Àr ocksÄ att kritiskt granska vilka konsekvenser dessa förestÀllningar kan fÄ för rekryteringsprocessen. En hermeneutiskt ansats har valts, och sex semistrukturerade intervjuer med rekryterare inom stÄl- och verkstadsindustrin har genomförts. Av studien framgÄr att rekryterarna anser att jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr viktiga att ta hÀnsyn till. Det framgÄr ocksÄ att företagen, enligt rekryterarna, inte har nÄgon uttalad definition pÄ kompetens.
OmvÄrdnad av vuxna patienter med stickrÀdsla
StickrÀdsla och stickfobi hos vuxna pÄtrÀffas inom sjukvÄrden. DagligenvÀrlden över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioneroch andra behandlingar som krÀver injektionskanyler. RÀdslan Àr dÀrmedrelevant att beskriva och det krÀvs att problemet uppmÀrksammas. Syftetmed föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilkaomvÄrdnadsÄtgÀrder hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan vidta i mötet medvuxna patienter med stickrÀdsla. Resultatet av vetenskapligapublikationer visar att det finns olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan hjÀlpatill att minska rÀdslan.
Instrument för att bedöma smÀrta hos barn inom akutsjukvÄrden
SmÀrta Àr en av de vanligaste anledningarna till sjukvÄrdskontakt. Inom akutsjukvÄrden förekommer brister i omhÀndertagandet av barns smÀrta. Upplevelsen av smÀrta Àr subjektiv och komplex samt pÄverkas av flera faktorer. Det Àr en komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma samt behandla smÀrta hos barn och en ofullstÀndig smÀrtbedömning kan leda till inadekvat smÀrtbehandling. Studiens syfte var att beskriva och jÀmföra instrument som bedömer smÀrta hos barn inom akutsjukvÄrden. En litteraturstudie genomfördes, dÀr resultatet baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar.
Mobil videotelefoni som kommunikationshjÀlpmedel för individer med hörselnedsÀttning
De specifika syftena med studien var att undersöka om (a)taluppfattningen förbÀttras om man i en liten display fÄr se den som talar, jÀmfört med om ingen bild alls visas, och om (b)taluppfattningen förbÀttras dÄ kontextuella ledtrÄdar presenteras i samband med ett talat meddelande. Studien syftade Àven till att ta reda pÄ deltagarnas upplevelser och instÀllning till tekniken. DÀrför genomfördes (a) en datainsamling av objektiv data i form av ett talÄtergivningstest, och (b) ett videosamtal via mobiltelefon samt en insamling av subjektiv data i form av intervju, med 10 deltagare med hörselnedsÀttning.Resultatet av studien visade att bÄde visuell och kontextuell information ökade taluppfattningen för deltagarna i studien, vilket innebÀr att videosamtal har potential att fungera som ett hjÀlpmedel för denna anvÀndargrupp. Ur intervjun framkom bland annat att hÀlften av deltagarna ansÄg att konversationen förenklades med videosamtal, och hÀlften att den försvÄrades. De deltagare som tyckte att konversationen försvÄrades uppgav som skÀl att ljudet kom före bilden i samtalet vilket gjorde det svÄrt att lÀppavlÀsa samtalspartnern.
Gör jÀmstÀlldhet oss lyckligare? : En flernivÄanalys av jÀmstÀlldhet och livstillfredsstÀllelse i ett europeiskt sammanhang
Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida jÀmstÀlldhet pÄ landsnivÄ kan förklara individers lycka. Studien undersöker ocksÄ om jÀmstÀlldhetspÄverkan har olika betydelser för mÀn respektive för kvinnors lyckonivÄer samt om individers attityd till jÀmstÀlldhet gagnar lycka beroende pÄ vilken jÀmstÀlldhetskontext individen befinner sig i. LivstillfredsstÀllelse anvÀnds i studien som ett mÄtt pÄ lycka, dÄ kognitiv helhetsbedömning anses pÄverkas mer av jÀmstÀlldhet Àn lyckans affektiva bestÄndsdel. Undersökningen görs med hjÀlp av flernivÄanalys och datamaterialet som anvÀnds kommer frÀmst ifrÄn ESS, European Social Survey och Àr sÄledes subjektiv data. Resterande datamaterial bestÄr av makrodata hÀmtat frÄn Human Development Report och The Quality of Government Institute.
Naturen som TV-underhÄllning: En ideologikritisk studie av BBC:s "Planet Earth"
Den hÀr uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgÄr jag frÄn att Àven en naturdokumentÀr som Planet Earth Àr en subjektiv text vilken prÀglas av kulturella vÀrderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlÀgga de vÀrderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man anvÀnder sig av en berÀttande struktur som innebÀr fokus pÄ individuella karaktÀrer, tydliga hÀndelseförlopp och en applicering av gott och ont pÄ djuren.
Ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smÀrta hos barn
SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ utveckling, mognadsnivÄ och Älder. För att ge god vÄrd och minska lidande Àr det viktigt att bedöma smÀrta hos barn. Det finns smÀrtbedömningsinstrument framtagna specifikt för anvÀndning pÄ barn. Forskning om bedömning av smÀrta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt Àr omrÄdet relativt outforskat. Syftet med studien var att fÄ en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smÀrta hos barn.
Fysisk aktivtet hos barn och ungdomar med svÄrbehandlad fetma
SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svĂ„rbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Ăverviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svĂ„rbehandlad fetma mellan 10 och 17 Ă„r. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjĂ€lp utav en subjektiv sjĂ€lvrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken strĂ€ckte sig över tre eller fyra pĂ„ varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvĂ€rde av PAL pĂ„ 1,59.
HörselnedsÀttning och sjÀlvmordsbeteende. : En undersökning av sambandet mellan sjÀlvskattad hörselnedsÀtttning och tvÄ aspekter av sjÀlvmordsbeteende.
Att leva med lÄngvarig smÀrta Àr pÄfrestande och innebÀr ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. SmÀrtan Àr subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svÄr att förstÄ och hantera. En av förutsÀttningarna för en effektiv smÀrthantering Àr att vÄrdpersonalen inte har nÄgra fördomar eller förutfattade meningar, som fÀrgar omvÄrdnadshandlingarna negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vÄrdpersonals attitydertill patienten med lÄngvarig smÀrta i rörelseapparaten samt smÀrtpatientens upplevelser av omvÄrdnaden. Resultet baseras pÄ 11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: kommunikation, bekrÀftelse av smÀrtupplevelsen, förvÀntningar pÄ smÀrta och smÀrthantering, kunskap och teamarbetet runt smÀrtpatienten.