Sökresultat:
431 Uppsatser om Subjektiv förankring - Sida 12 av 29
Sjuksköterskors omvÄrdnad vid smÀrtlindring pÄ akutmottagning
Antalet patienter som söker sig till akutmottagning pÄ grund av smÀrta Àr mycket omfattande. SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse, dÀrför Àr smÀrtlindring en komplex omvÄrdnadshandling som stÀller höga krav pÄ sjuksköterskans kompetens. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som pÄverkar sjuksköterskors omvÄrdnad vid smÀrtlindring av vuxna patienter pÄ akutmottagning. Studien genomfördes med en systematisk litteratursökning med utgÄngspunkt i problemformuleringen. Genom strukturerade sökningar identifierades, granskades och analyserades relevant forskning inom omrÄdet.
Mellanchefers uppfattning om sin arbetssituation : En kvalitativ undersökning om deras komplexa arbetsroll
Vi har i denna uppsats valt att titta nÀrmare pÄ mellanchefens arbetssituation, och vad det Àr som pÄverkar denna. Mellanchefers arbete Àr som vi ser det vÀldigt hÄrt pressat. De ska dels föra ledningens mÄl och visioner vidare till medarbetarna. Dessutom ska de Àven kunna leda det dagliga arbetet pÄ sektionen. Detta innebÀr en hög arbetsbelastning pÄ grund av mÄnga direktrapporterande medarbetare.
Aj, jag har ont! ? En litteraturstudie om hur sjuksköterskan kan bedöma patientens postoperativa smÀrta
Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr vanligt förekommande efter en genomgÄngen operation. Den postoperativa smÀrtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsÀtts patienten för en större eller mindre ?skada?, dÀr hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten pÄ olika smÀrttecken.
Den subjektiva normen : Utmattningsdeprimerades förestÀllning om omgivningens syn pÄ sjukskrivningen och ÄtergÄngen till arbete
Studiens övergripande syfte Àr att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva frÄn omgivningen, vad gÀller bÄde att vara sjukskriven och att ÄtergÄ till arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av bÄde press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förstÄelse och undvikande av press, upplevs frÀmst frÄn personer i individens nÀra omgivning, medan pressen att ÄtergÄ till arbete oftast relateras till personer och grupper pÄ lÀngre avstÄnd. Störst press att ÄtergÄ till arbetet upplevdes frÄn den "samhÀlleliga" normen "att göra rÀtt för sig", men Àven omgivningens okunskap och brist pÄ förstÄelse upplevdes som en press. .
LivsstilsförÀndringar hos personer med diabetes typ 2: en kunskapsöversikt
Diabetes typ 2 Àr en livsstilsrelaterad sjukdom som ökar pÄ grund av mÀnniskors alltmer ohÀlsosamma livsstilar. Diabetes typ 2 Àr en krÀvande och komplicerad sjukdom som pÄverkar livet i helhet. Sjukdomen pÄverkar inte endast individen utan Àven dennes familj och vardag. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapslÀget nÀr det gÀller hÀlsofrÀmjande livsstilsförÀndringar i samband med diabetes typ 2. För att nÄ syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt.
Handlar konsumenter etiskt?
Alltmedan antalet konsumenter ökar som uppger att de vill köpa etiskt mĂ€rkta varor, uppvisar resultat frĂ„n ett flertal studier ett gap mellan konsumenters attityd och beteende i frĂ„ga om etiska köp. Ă
tskilliga försök har gjorts till att förklara ?gapet? mellan attityd och beteende men i flera fall har en förenklad bild av relationen mellan dessa tillÀmpats.FrÄgan Àr dÀrför om ?gapet? skulle Äterfinnas om hÀnsyn tas till de beteendevetenskapliga teorier som ligger till grund för detta gap. I denna studie undersöks om attityden mot köp av etiskt mÀrkta varor Àr bÀttre pÄ att förutsÀga individens köpbeteende Àn attityden mot etiskt mÀrkta varor i allmÀnhet. Detta syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med nio konsumenter.
Bedöma, lindra och utvÀrdera postoperativ smÀrta
Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och Ängest kan bidra till att smÀrtupplevelsen förstÀrks. Vid omvÄrdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. UtifrÄn ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smÀrta, identifiera patientens behov av lindring samt utvÀrdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte Àr att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan anvÀnder sig av för att bedöma, lindra och utvÀrdera postoperativ smÀrta hos nyopererade patienter.
Hur pÄverkas revisorns subjektiva bedömningar av datorstödd revisionsmetodik?
Revisorns huvudsakliga uppgift kan sÀgas vara att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Den information som de redovisningsskyldiga lÀmnar ut fÄr med hjÀlp av revisorns kvalitetssÀkring en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade. Metodiken revisorerna anvÀnder för att genomföra denna kvalitetssÀkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten Àr den avvÀgning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen krÀver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.
Faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos personer med multipel skleros : en litteraturstudie
Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar det centrala nervsystemet och det levŽder ofta till förlamningssymtom. Det Àr fler kvinnor Àn mÀn som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet Àr en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hÀlsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av sjÀlvstÀndighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som pÄverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.
JÀmförelse mellan subjektiv och objektiv bedömning av hÀlta hos hÀst pÄ böjt spÄr.
The female dog has a unique reproductive endocrinology, with high levels of progesterone throughout the 70-day long luteal phase. In this project, markers of glucose metabolism were studied and compared from the aspects of breed group and time in oestral cycle. The parameters studied were: glucose, insulin, progesterone, fructosamine and the newly introduced analysis of HbA1c. Hba1c was also further evaluated and discussed as a diagnostic tool in canine medicine.No differences in terms of glucose markers were found between a group of purebreed dogs of various breeds compared to a group of dogs with high risk of dioestrus diabetes, namely the Norwegian and Swedish elkhounds.No differences were found between the two sample occasions, anoestrus and dioestrus, concluding that there is no need for relating test results to the time of the oestrous cycle in middle-aged intact female dogs.There were statistically significant higher values of all glucose markers in diabetic dogs than in non-diabetic dogs. When it came to HbA1c, however, there was a larger overlap between the two groups, compared to fructosamine.
OmvÄrdnadsinterventioner vid cytostatikainducerat illamÄende.
IllamÄende och krÀkningar Àr fortfarande en vanlig biverkning i samband medcytostatikabehandling. Detta pÄverkar patientens livskvalitet och det dagliga livet. IllamÄende Àrett subjektivt symptom som endast patienten sjÀlv kan beskriva och skatta. Syftet med dennalitteraturstudie var att beskriva evidensbaserade omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskan kananvÀnda sig av vi cytostatikautlöst illamÄende hos patienter med cancer. Metoden var enlitteraturstudie baserat pÄ vetenskapliga artiklar sökta via databasen Cinahl, PubMed och manuellsökning.
Triage pÄ akutmottagning : -vad pÄverkar sjuksköterskans arbete?
Bakgrund: Triagesystem anvÀndes för att identifiera allvarligt sjuka frÄn mindre sjuka pÄ akutmottagningar. En snabb och adekvat behandling var viktig för en god patientsÀkerhet. En sjuksköterskas felbedömning kunde ge allvarliga konsekvenser för en patient och andra vÄrdsökande. Syfte: Att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskan i sitt triagearbete pÄ akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 18 resultatartiklar inkluderades.
En i mÀngden, men ÀndÄ inte
De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig frÄn majoriteten i det land de Àr adopterade i. De internationellt adopterade har tvÄ uppsÀttningar förÀldrar, de biologiska förÀldrarna och adoptivförÀldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en mÀnniskas identitet utvecklas i samspel med andra mÀnniskor som Àr viktiga för individen. Studiens syfte Àr att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. DÄ studien har sin grundlÀggande utgÄngspunkt frÄn den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.
UNGDOMAR OCH ALKOHOL : - En frÄga om attityd?
Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda pÄ hur de upplever den subjektiva normen frÄn förÀldrarna. FrÄgestÀllningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen frÄn förÀldrar och vÀnner nÀr det gÀller alkoholrelaterade handlingar? Finns det nÄgot samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av förÀldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna Ät mellan ungdomarna beroende pÄ kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgÄngspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker frÀmst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm frÄn förÀldrarna.
Upplevelser av Möjlighetsrummet. : En studie om upplevelsen av arbetslivet och relationen mellan arbete och fritid.
Syftet med denna socialpsykologiska uppsats Ă€r att söka förstĂ„else för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhĂ„ller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras pĂ„ intervjuer med tvĂ„ personer, varje deltagare har intervjuats vid tvĂ„ tillfĂ€llen. För att försöka förstĂ„ intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum anvĂ€nts. Möjlighetsrummet förstĂ„s som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som bĂ„de kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgĂ„ngspunkt i Alfred SchĂŒtz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mĂ€nskliga handlingar.Studiens resultat bekrĂ€ftar att individer har olika erfarenhetsförrĂ„d, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.