Sök:

Sökresultat:

557 Uppsatser om Subjektiv bedömning - Sida 33 av 38

LÀmpliga skogsbruksfastigheter : Om lÄnga avstÄnd mellan skogsskiften efter fastighetsreglering

PÄ LantmÀteriet har frÄgan funnits om hur enhetlig lÀmplighetsprövningen av fastigheter Àr gÀllande avstÄnd mellan skogsskiften. Denna frÄga blev Àn mer aktuell efter att stÀmpelskatten pÄ fastighetsköp för juridiska personer höjdes 2011. En enhetlig rÀttstillÀmpning blev dÄ Àn viktigare ur ett rÀttviseperspektiv. Syftet med denna undersökning var dÀrför att utreda rÀttslÀget och tillÀmpningen angÄende om det efter fastighetsreglering ska fÄ uppstÄ lÄnga avstÄnd mellan skogsskiften inom samma fastighet och utifrÄn vilka kriterier denna bedömning ska göras. Undersökningen skulle ocksÄ utreda om förrÀttningslantmÀtarna bedömer att s.k.

Inventering och riskklassning enligt MIFO fas I vid Arla Foods i Kalmar samt jÀmförelse mellan MIFO och Amerikanska PA

Det finns idag ca 80 000 potentiellt förorenade omrÄden i Sverige. För att karlÀgga och riskklassa omrÄdena har NaturvÄrdsverket utformat metodik för inventering av förorenade omrÄden (MIFO). Metoden Àr indelad i tvÄ faser. Fas I bestÄr av orienterande undersökning och riskklassning. Fas II byggs upp av översiktliga undersökningar och en ny riskklassning av objektet dÀr en markteknisk undersökning har en viktig roll.  Syftet med detta examensarbete Àr att utföra en MIFO fas I-inventering med tillhörande riskklassning pÄ tvÄ fastigheter Àgda av Arla Foods.

?See something, say something? : - En kvalitativ undersökning om arenaansvarigas arbete kring sÀkerhetsinteraktion med besökare.

Historiska tragedier har visat pÄ den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstÄ pÄ arenor och platser dÀr det vistas mÄnga mÀnniskor. I en publik finns alla typer av mÀnniskor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera sÀkerhet till en bred mÄlgrupp som har fokus pÄ upplevelsen av evenemanget.Syftet med denna studie Àr att fÄnga uppfattningen av hur ansvariga pÄ arenor arbetar och interagerar kring sÀkerhet med besökare pÄ en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med Ätta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats.Resultatet framhÀver att sÀkerhet och trygghet ligger högst pÄ prioritetslistan bÄde hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och dÀrmed resurser pÄverkar förutsÀttningarna för arbetet och dÀrför kan arbetssÀttet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste Ären och fungerar vÀl.

?Vem definierar vÀlbefinnande och vad Àr ett vÀrdigt liv?? En kvalitativ studie om hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen tolkar och anvÀnder socialtjÀnstlagen

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldre-omsorgen tolkar och anvÀnder socialtjÀnstlagen i handlÀggningsprocesser. En kvalitativ forskningsmetod anvÀnds och totalt har sex bistÄndshandlÀggare inter-vjuats.De frÄgestÀllningar som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr:? Hur tolkar bistÄndshandlÀggare portalparagrafen, vÀrdegrundspara-grafen samt bistÄndsparagraferna i socialtjÀnstlagen?? Hur anvÀnder bistÄndshandlÀggare ovannÀmnda paragrafer i hand-lÀggningsprocesser?? Vilka möjligheter har bistÄndshandlÀggare att pÄverka sitt arbete och hur yttrar sig detta?Uppsatsen har en abduktiv ansats och de teorier som anvÀnds Àr organisationsteori samt salutogent perspektiv. Centrala begrepp inom organisationsteori Àr makt, byrÄkrati och handlingsutrymme medan det individinriktade salutogena perspek-tivet fokuserar pÄ begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Det empiriska materialet Àr indelat i fyra teman dÀr resultaten presenteras; lag-tolkning och reflektion, subjektiv kontra objektiv lagstiftning, betydelse av rikt-linjer respektive organisation och ekonomi. Studiens övergripande resultat Àr att det förekommer variationer pÄ hur bistÄndshandlÀggare tolkar socialtjÀnstlagen och att tolkningarna pÄverkar hur lagen anvÀnds i handlÀggningsprocesser.

Sjuksköterskans copingstrategier mot arbetsrelaterad strss - en litteraturöversikt.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % Àr barn under 16 Är. Epilepsi Àr en neurologisk sjukdom som innebÀr att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjÀrnbarkens nervceller vid mer Àn ett tillfÀlle. Profylaktisk behandling med karbamazepin gÄr ut pÄ att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna pÄverka minnesfunktioner och inlÀrningsförmÄga. Lagring av bearbetad information verkar nÀmligen krÀva högfrekvent stimulering av hjÀrnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin pÄverkar minnesfunktioner och dÀrmed inlÀrningsförmÄga.

Internt varumÀrkesbyggande : - hinder och stöd inom organisationen

Ett företags varumÀrke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgÄng för företaget. Mycket fokus, sÄvÀl inom forskning som i nÀringslivet, har traditionellt legat pÄ hur externa kommunikationsverktyg anvÀnds för att bygga och stÀrka varumÀrket. PÄ senare tid har dock personalens, och dÀrmed den interna kommunikationens, betydelse för varumÀrket fÄtt allt större genomslagskraft. De teorier som stÄr till buds pÄ omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ idealmodeller för hur interna processer bör hanteras pÄ ett optimalt sÀtt. Författarna till denna uppsats ifrÄgasÀtter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

SmÀrta hos barn : sjuksköterskans bedömning och behandling av smÀrta hos barn

BakgrundSmÀrta Àr en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och sprÄkliga förmÄga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smÀrta. I ljuset av detta Àr sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smÀrtskattning och behandling för att pÄ sÄ sÀtt undvika de konsekvenser en obehandlad smÀrta kan föra med sig.SyfteSyftet var att beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smÀrta hos barn.MetodDen valda metoden Àr litteraturöversikt dÄ författarna ansÄg att det pÄ bÀsta sÀtt skulle beskriva kunskapslÀget inom det valda omrÄdet samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjÀlp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.ResultatDe faktorer som inverkar pÄ sjuksköterskans smÀrtskattning och smÀrtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa Àr: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation.

Testamentstolkning: NÀr, hur och varför?

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka om regleringen kring tolkning av testamente Àr förenlig med principen om testators yttersta vilja. Syftet var Àven att utreda gÀllande testamentsrÀtt, redogöra för regleringen kring testamentstolkning samt beskriva vilka ogiltighetsgrunder för testamente som kan uppkomma. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en traditionell juridisk metod dÀr lagar, förarbeten, rÀttspraxis och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente Àr en strikt personlig rÀttshandling som uttrycker den avlidnes vilja betrÀffande kvarlÄtenskapen och dess fördelning. Genom att upprÀtta ett testamente kan den enskilde frÄngÄ den legala arvsordningen och sjÀlv bestÀmma vilka som ska fÄ ta del av egendomen.

Subjektiv stress och nöjdhet i samband med arbetsmÄltiden i relation till psykisk, social och fysisk mÄltidsmiljö

I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.

Preskription av skattefordringar

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlÀngas. En rÀttsdogmatisk metod har anvÀnts för att faststÀlla gÀllande rÀtt inom omrÄdet. DÀr lagtolkningen till största del skett med hjÀlp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, sÄ som sÀrskilda skÀl, har tolkning skett med hjÀlp av subjektiv lagtolkning. Vidare anvÀnds en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.

Livskvalitet i dödens vÀntrum - En syntes av kvalitativ forskning kring livskvalitet inom palliativ vÄrd

Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vÄrdad av sina anhöriga. Idag dör den storamajoriteten pÄ olika vÄrdinrÀttningar, omgivna av vÄrdpersonal. Döendeprocessen har pÄ mÄnga sÀttprofessionaliserats vilket fÄtt positiva följder i form av exempelvis bÀttre symtomlindring men Àveninneburit vissa problem dÄ vÄrdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen försjuksköterskan Àr att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: AttmÀnniskor lever allt lÀngre medför att mÄnga lever en betydande del av sina liv med en eller flerakroniska sjukdomar.

Pratar vi mobbning eller? - AnstÀlldas syn pÄ begreppen mobbning och krÀnkande sÀrbehandling samt pÄ hur psykosociala missförhÄllanden pÄ arbetsplatsen bör förebyggas

Denna studie hade tvÄ syften. Det första syftet var att undersöka hur anstÀllda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och krÀnkande sÀrbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anstÀllda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/krÀnkande sÀrbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs.I denna studie har vi i första hand utgÄtt ifrÄn Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gÀllande förebyggande arbete vad det gÀller missförhÄllanden i den psykosociala arbetsmiljön.Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anstÀllda inom vÄrdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frÄgor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys.

Hanteringen av immateriella tillgÄngar och goodwill : En rÀttvisande bild av företags finansiella rapporter?

Hur goodwill och immateriella tillgÄngar ska redovisas har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU anvÀnda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta Àr att standardsÀttarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? RörelseförvÀrv var att en större andel immateriella tillgÄngar skulle identifieras vid ett rörelseförvÀrv och dÀrmed skulle goodwill minska i företags balansrÀkningar och ge en mer rÀttvisande bild av företags finansiella rapporter.

Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Hur upplever smÄ aktiebolag nyttan med revisionstjÀnsten? : En kvalitativ studie om hur smÄ aktiebolag i Sverige upplever nyttan med revision.

SmÄ aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte lÀngre bli reviderade. Trots detta vÀljer mÄnga smÄ aktiebolag att fortsÀtta eller att pÄbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder pÄ att företagarna upplever att det finnas ett vÀrde med revisionstjÀnsten. Tidigare litteratur berör frÀmst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt vÀrde med revision eftersom företagsledningen och aktieÀgarna Àr skilda.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->